Månad: april 2007

Minskad marknadsandel även 2006

Då har SvFF släppt den årliga sammanställningen av klubbarnas ekomomiska status. I vintras visade jag att Hammarby Fotboll inte klarat av att öka sina intäkter i samma takt som konkurrenterna. (för de som inte läst, läs för att lättare se konsekvenserna) Denna trend höll i sig även 2006 där Bajens andel av driftsintäkterna i allsvenskan nu landar under 10%. Detta innebär att klubbens finansiella konkurrenskraft blivit sämre och behovet av extern finansiering vid spelarförvärv lär med andra ord inte minska, inte fram till den dagen Hammarby Fotboll lyckas vända denna nedåtgående trend.

Jag har fått korrigera tidigare års siffror då Djurgårdens intäkter 2005 och bakåt tidigare inte inkluderat Djurgården Fotboll Marknads intäkter.

Samtidigt kan vi konstatera att Malmö är den klubb som tappat mest, från dryga 14% till 10.6%, det är främst publikintäkterna och souvenirförsäljningen som dalat för skåneklubben (från 25 msek till 17 msek resp 5,3 till 3,1). Klubben säljer dock spelare för med allsvenska mått enorma summor som stärker dess ekonomi, förmodligen på bekostnad av de sportsliga resultat klubben presterat de två senaste säsongerna. Djurgården fortsätter även de sin kräftgång medan AIK gjorde en stark comeback. Före detta storklubben IFK Göteborg är sakta men säkert på väg mot avgrunden. Göteborg stads arenalösning lär dessutom inte vara klubben till godo i relation till de planer och trender som finns i övriga fotbollsverige.

Nedastående tabell visar att driftintäkterna jämnats ut något radikalt i allsvenskan och jag är övertygad om att det är en av anledningarna till att vi iår får se en än jämnare och mer oviss serie.

Jag är religiöst övertygad om att den klubb som snabbast lyckas växa i driften, skaffa sig en mycket högre intäktsbas än konkurrenterna och klara av och bibehålla den ökade marknadsandelen kommer vara den klubb som klarar av och etablera sig som ett lag i den absoluta toppen över en längre tidsperiod. Just nu går dock allsvenskan helt åt andra hållet där småklubbarna procentuellt får mest utav nya TV avtalet.

Publiksiffran värmde

Okej, resultatet värmde än mer och så Petters comeback förstås. Jag misstänker dock att det var en klubbledare som knöt näven när publiksiffran presenterades. Jag är faktiskt positivt överaskad över de två senaste matchers publikvandring till Söderstdion, förvånad eftersom höstens dalande siffror och Royal Leagues blygsamma diton trots respektabelt motstånd, gjorde att mina varningsklockor började ringa. Lägg därtill vinterns kris- och skandalrubriker, och varenda medgångssuporter borde rent logiskt lämnat skutan för länge sedan, uppenbarligen är Hammarbypublikens preferenser mycket svårbedömda. Vi får se om det håller i sig när serielunken är igång efter sisådär omgång tio. Malmö borta blir sportsligt det första riktiga testet och matchen efter väntar osexiga Örebro. Blir det 13k igen eller landar vi ner en nivå.

moment 22

Somliga kallar det för fest, jag ser det snarare som en pest, tiotalet timmars ångest innan och sedan 90 minuters pina är vad varje derby hadlar om för min del. Igår var inget undantag och det var extra tungt att förlora en match mot ett lag som inte är bättre, nog om detta.
Det finns ett dilemma, jag vill att Hammarby Fotboll ska kunna ha ekonomiska förutsättningar för att kunna ha det bästa laget i landet. De år hemmaderbyn spelas på Råsunda, finns det utrymme för publiksiffror uppemot 35k. Hammarbys hemmaderbyn i år är schemalagda vid tillfällen där båda lagens prestationer ger direkt inverkan på publiksiffran. Det är därför ingen alltför vågad gissning om att två topplag i ett derby borde generera ca 5k mer i publik per match än ifall hemmalaget har absolut toppkänning och motståndaren simmar menlöst någonstans i mitten av tabellen. Det betyder totalt 10k per säsong, vilket mellan tummen och pekfingret borde generera ca 2 miljoner mer i intäkter.

Går jag och hoppas på att Gnaget och Djurgården ska gå bra i serien? I helvete heller, men lite motsägelsefullt när jag sedan ifrågasätter klubbens förmåga att generera intäkter. Men det är en supporters privilegie och hur tänker man i bolagsledningen? Stämmer Äpplet upp till sång när det vankas framgångar för kommande derbymotståndare då det förväntas driva publiksiffran?

*****
Observerade en viss deskripens mellan två påståenden.

Det bästa resultat Djurgården Fotboll har kunnat visa upp… Detta gör att vi går in i framtiden starkare än kanske någonsin.
Bosse Lundquist mars -07

Vad hände med ditt jobb som konsult för Djurgården? – Ingenting. Det ligger nere för det saknas pengar åt det.

Tord Grip april -07

Det blir djävulskt jämnt i år, igen

Allsvenskan förnekar sig inte, det verkar bli lika jämnt och osegmenterat iår som förr. Superfavoriten Helsingborg har redan tappat sex poäng, båda kapitalförstörarna Malmö och Djurgården åkte på var sin mina mot nykomlingarna Trelleborg respektive Brommapojkarna. ”Mäktiga AIK” har spelmässigt ännu inte imponerat så som många förutspådde och mästarna Elfsborg har krampkännig. Alla slår alla syndromet lever även iår och oraklen med Wernersson i spetsen kommer misslyckas med sina tips även iår.
Det finns inga klubbar som lyckas rycka loss, det finns ingen topp om 2-4 klubbar som prenumererar på topplatserna år ut och år in. Det blir därför fiasko i europaspelet och allsvenskan fortsätter leva i sin egen lilla värld. Det har ändå sin charm och kanske är det också den största förklaringen till att serien drar så mycket publik och medialt intresse som man ändå gör i relation till kvaliteten, per capita borde allsvenskan vara en av Europas mest besökta ligor.

Gudarna ska veta att klubbarna försökt och skaffa sig konkurrensfördelar och etablera sig i toppen, den ena efter den andra har utpekats som föredömmen i svensk fotboll. Vi har alla hört sagan om Djurgårdsmodellen, Malmös starka män och nu helt plötsligt är det lilla Elfsborg som är landets role model.

Faktum är dock att vi förmodligen inte kommer se någon tydlig segmentering på ett bra tag, visst kommer det ske en liten kraftfördelning när allsvenskan utökas till 16 lag men skillnadena i lönebudgeterna mellan klubbarna är fortfarande alldeles för små. Visst finns det en procentuell skillnad men jämfört med Premier League som kanske speglar segmenteringen allra tydligast, är skillnadena mellan ”storklubbarna” i allsvenskan och lagen under minimala.

De fyra toppklubbarna i PL är i särklass vad gäller lönebudgeten och Chelsea har t.ex fem-sex gånger så stor budget som lagen längs ner i pengaligan. Det blir att man får en segmentering med en sådan fördelning. Samtidigt är PL det tydligaste exemplet på en produkt skapad av G14 agenda. G14 lyckades tack vare sitt lobbyarbete utveckla produkten Champions League vilken tagit bort beroendet av mästerskapstiteln för att komma åt de stora pengarna. Hamnar någon storklubb efter i den nationella serien behöver den inte investera för guld utan det räcker att sikta in sig på en fjärdeplats för att komma åt CL pengarna. Denna modell har skapat förutsättningar för storklubbar att kunna leverera profit i en bransch där lönsamhet är lika vanlig som Helsinborg motsvarat guldförväntningarna under 2000 talet.

Tar vi bort de fyra giganterna i PL hittar vi egentligen en spegelbild av allsvenskan. Vi har Newcastle som sticker ut med högre budget än genomsnittet och likt Malmö väldigt sällan levererar. Vi har Kalmar-wannabeen Bolton som trots låga lönekostnader gör livet surt för andra lag. Det finns överaskande nykomlingar som till och med nosar på någon av övriga europaplatser och vi hade ”mäktiga Leeds” som fick Champions League hybris, levde över sina tillgångar och till slut ramlade ur. Likheterna är många och lagen under fjärdeplatsen byter årligen placeringar med varandera, mycket på grund av att lönebudgeten och den finansiella styrkan inte skiljer sig tillräckligt mycket dem emellan.
Åter till allsvenskan, det planeras arenabyggen hos i stort sett varje klubb men vinnare blir de klubbar som blir mest framgångsrika i sina arenaprojekt och affärsutveckling och då menar jag de klubbar som lyckas få ut mest nettopengar från arenaintäkter minus arenakostnader. Det gäller således och bygga smart och inte mostodont, det gäller att inte överskatta antalet evenemang samtidigt som man tar höjd för annat än fotboll. Först då kan det kanske skapas löneklyftor lagen emellan och en tydlig segmentering äga rum. Frågan är dock om hur produkten allsvenskan och det nationella intresset för den påverkas av detta scenario?

Ny arena och nuvarande kapacitet

…grönvita sidan upp! har mycket observant snappat upp den första, mer konkreta ritningen över vår nya arena, intressant och man känner nyhetssuget ännu mer. Jag har fått frågan ifall jag är fientligt inställd till Hammarbys arenaprojekt. Det är jag givetvis inte men jag ser ett antal riskfaktorer som gör att vi inte kan sväva iväg och direkt drömma om guld och gröna skogar när beslutet väl är klubbat. Att Hammarby Fotboll behöver en ny arena står däremot klart då klubben får spela vissa av sina hemmamather på bortaplan. Att man dessutom sålde slut på plåtarna till premiären mot en motståndere av TFF:s ringa kaliber gör inte behovet direkt mindre.

Det hela blir än mer uppenbart när vi tittar på tabellen längs ner i inlägget där vi ser taket för biljettintäkterna. Detta tak som för övigt inkluderar två Råsundaderbyn, är endast 5-6 miljoner över den prognos jag lämnade för en vecka sedan, en prognos som bygger på ringa sportsliga framgångar. Taket ligger på lite drygt 36 miljoner vilket vi kan jämföra med AIK:s publikintäkter -06 på 38 miljoner, detta utan fullt kapacitetsutnyttjande. Problemet är att taket förmodligen är ouppnårbart då det finns klubbar som under säsongens gång inte drar fullt hus oavsett Hammarbys tabellplacering. Sedan har vi givetvis väderaspekten där den östra läktaren är mycket väderkänslig.

Det är heller ingen vild gissning att även marknadsintäkterna idag befinner sig nära sitt maximum. Marknadsintäkter där exponering på dräkter och arena är en del men en stor del kommer från företagsplatser och events i samband med matcherna. Utrymmet till det senare är idag ytterst begränsat.

Tabellen är ganska tråkig då vi med denna organisation förmodligen aldrig kommer att se spektakulära miljonförvärv. Ökningen av sannolikheten att genom ett mångmiljonförvärv nå upp till en högre intäktsnivå är för litet för att det ur ett profitmaximerande perspektiv ska vara försvarbart med en sådan investering. Tittar vi åt motsatt håll betyder nedsidan förvisso intäktsminskning, men konsekvenskerna av den är inte galaktiska för att motivera miljonsatsningar för att bibehålla en topplacering. Vi befinner oss därför i en ganska tråkig sits utan vare sig utrymme eller behov (om ledningen tänker ur ett profitperspektiv) till större investeringar i spelartruppen.

Tabellen visar även att Hammarby Fotboll, för att intäktsmässigt växa ikapp med de största konkurrenterna, kan göra det enbart genom att förädla och sälja talanger. En strategi som på lång sikt omöjligtvis kan generera konsekventa toppplaceringar år efter år. Arenafrågan är med andra ord den enskilt viktigaste för Hammarby Fotbolls framtida utveckling och potential. Med en ny arena blir uppsidan betydligt mycket högre och satsningen på den sportsliga delen av verksamheten än mer vital eftersom jag fortfarande inte får ihop ekvationen med 40 icke fotbollsrelaterade evenemnag. Hur nära ett avslut vi befinner oss är dock oklart.

Första prognosen

Skön hemmapremiär, skönt väder, oerhört sköna poäng och framför allt verkar det som att publiken återigen hittat tillbaka till Söderstadion. Blev lite konfunderad när speakern sa att publiksiffran på lite drygt 13200 betydde fullsatt. Det blir med andra ord inte mycket bättre än så här efter att man skurit ner antalet platser. Det var ändå tackasamt att möta TFF i första matchen på hemmaplan, då den massan nog inte kommit om vi mött samma klubb mitt under säsongen, oavsett tabellplacering.

Som utlovat har jag gjort en skattning av Hammarbys allsvenska publiksiffror för 2007. Denna prognos bygger på magkänsla och blygsamma sportsliga framgångar, dessutom två derbyn som på förhand är svårberäknade. Råsundaderbyna renderar dock i totalt högre publikintäkter i år, alibi för ledningen att gardera sig mot eventuella lägre publiksiffror pga sportsliga motgångar? Första hemmaderbyt inträffar midsommarveckan, kanske inte bästa förutsättningen för publikrekord. Andra derbyts publiksiffror är beroende av båda lagens tabellplacering. Är det två topplag som möts kan vi räkna med upp mot 35k. Ligger Bajen och Gnaget i ingemansland kan vi benchamarka 2004 års siffra 18k. Nu har jag valt att räkna på 25k i respektive derby.

Denna tabell ger oss underlag till en första prognos för Hammarby Fotbolls intäkter 2007 som finns överst i detta inlägg.
Publikintäkter – ej medräknade: Sv.cupen, Intertoto eller eventuell Royal League.
Marknadsintäkter – Jag utgår från Dagens Medias trend (minskning jämfört med 2006) och skruvar upp den en liten liten aning då jag tror att Unicef samarbetet kan underlätta den under säsongen löpande försäljningen.
Souvenirförsäljning – Årets nya replicadesign driver försäljningen upp till 10 msek igen.
Transferintäkter – Estimerar €1 milj för Max. (går egentligen enbart efter tidningsuppgifter, vilket jag inte känner mig komfortabel med)
TV-intäkter – 15 msek (vi tappar lite pga av förmodad lägre tabellplacering) ger tillsammans med transfers ”övrig nettoomsättning” på 24 msek.

Nu kommer mycket hända under året och denna prognos kommer vi kunna justera beroende sportsliga resultat och de publiksiffror dessa genererar mm. Sedan är intäkter en sak, vi har en kostnadssida också. 2006 såg den ut så här.