Månad: december 2007

I väntan på Godot

Idag är sista dagen för förlängning av säsongskort. Biljettintäkterna står för ca 30% av Hammarbys omsättning det vill säga en betydande del av spelarlönebudgeten. Ca 60% av rörelseintäkterna går till personalkostnader. Så ser det ut i de flesta klubbar.

Förra säsongen var undertecknad nervös över att säsongskortförsäljningen gick trögt. Det gjorde den också, till en början. Hammarbysupportern förefaller dock förlåtande och ju längre våren gick desto större blev suget efter Söderstadion och när mars månad gick mot sitt slut var korten på långsidorna slutsålda.

Vi får se hur det blir denna vinter/vår.

******

Fredrikstad bröstar sig i Rami frågan.

– men vi önskar marknadspriset för Rami

Uppenbarligen är FFK:s värdering inte lika med marknadspris då ett avslut ännu inte är gjort.

Vad marknadspriset blir står skrivet i stjärnorna, det som däremot är klart är att Fredrikstads del i Ramis marknadsvärde blir lika med noll om han stannar i klubben 2008 ut.

Fredrikstads ekonomiska huvudbry

Det är inte bara Hammarby Fotboll som överskatatt intäkterna i sin budget 2007. Enligt norks media brottas Uefacup-kvalantagonisten Fredrikstad med ekonomiska bekymmer och får mycket stark kritik från revisorhåll.

Styrelseordföranden Per Kristian Olsen bagatelliserar situationen och hävdar att man kommer landa ett nollresultat. We shall see about that.

Tidningen har kommit över en rapport gjord av klubbens revisorer som indikerade ett underskott på 7 mnok under 2007 med taskig likviditet som en direkt konsekvens.

Sponsorintäkter 8 mnok lägre än budget samt lönekostnader som överstiger densamma med 5 mnok uppges vara orsaken.

Tidigare i höstas rapporterade norsk media att Fredrikstad gick ut med och kommunicerade att klubben hoppar av den norska lönespiralen.

De vikande intäkterna innebär att klubben verkar revidera sina sportsliga mål för de kommande åren, även om alla i organisationen inte är helt överens över framtiden.

Det är inte direkt läge att låta Rami Shaaban spela av kontraktet för att sedan gå som bosman. Frågan är bara vilken klubb som får hans namnteckning i vinter.

Läktarna i Brasilien

Det har varit en hel del prat om de rasade brasilianska läktares påverkan på fotbollen. Frågan är lite intressant, men hur påverkar det klubbarna på sina respektive marknader?

Ska försöka diskutara effekterna av fenomenet.

Det finns en hel del riskfaktorer en klubb exponeras mot och det finns även en hel del forskning om hur publiksiffrorna påverkas runt om i världen, där liga- och klubbspecifika faktorerna är de mest påverkande. Har skrivit lite om det här.

De rasade läktarna borde klassas till klubbarnas omvärldsfaktorer, det finns givetvis fler.

Till exempel skulle usla resultat för landslaget kunna påverka nationella intresset för fotboll, både vad gäller publik, sponsorer och TV avtal.

Vi har även en riskfaktor i form av regleringar, d.v.s. förändringar inom regelverket, ändrade regleringar samt förändringar av ligaformat kan påverka sportens dragningskraft vilket snabbt kan påverka efterfrågan och därmed sportsliga och ekonomiska förutsättningar.

Men hur påverkar dessa faktorer klubbarnas konkurrenskraft? De faktorer som påverkar hela marknaden borde generellt inte innebära förändringar i klubbarnas respektive konkurrenskraft gentemot varandra.

Det som däremot är mest relevant på klubbnivå är de faktorer som påverkar klubbarnas konkurrenskraft individuellt.

Sportslig och operationell risk det vill säga som har med kvaliteten på den produkt klubben levererar och som attraherar marginalåskådare och marginalsamarbetspartners. Klubben är beroende av nyckelpersoner i form av spelare, ledare och organisationen kring truppen såsom scouting, medicinskt team, talangutveckling. Nedflyttning skulle innebära stora konsekvenser i konkurrenskraft gentemot klubbarna på den marknad(division) man återigen vill flyttas upp till.

Risk för böter och straff som t.ex spel inför tomma läktare påverkar klubbarna individuellt i form av negativa och uteblivna kassaflöden.

Goodwill risken, finns ju på individuell nivå men även nationellt och globalt.

För att återgå till rasade läktare i Brasilien – om nu denna faktor påverkar efterfrågan på fotboll borde det vara den globala efterfrågan och därmed drabba samtliga klubbar i allsvenskan.

På lång sikt borde därför klubbarnas konkurrenskraft gentemot varandra inte förändras.

På kort sikt bör klubbar med kortast snittlöptid på kontraktslängden i sin respektive spelarportfölj klara efterfrågeminskningen bäst genom att snabbare korrigera löneutgifterna.

Dagens silly

Expressens hävdar idag att Paulinho Guará är ”klar för en klubb i Quatar”. Ingen transfersumma uppges men tabloiden påstår att Hammarby Fotboll i januari 2007 nobbade ett bud på 14.7 msek från Al Hilals då man krävde 16.5.

Urban kommenterade sent igår kväll Expressens uppgifter med ”Om budet är tillräckligt högt säljer vi Paulinho”

Tidigare i år gick AIK:s Wilton till FC Rayyan och då var transfersumman 2o-25 msek.

Stämmer Expressens uppgifter skulle det innebära att Hammarby får loss kapital till och kunna finansiera förvärvet av supermålvakten Rami Shaaban. Rami är för övrigt inte uttagen i FFK:s trupp till en turnering i Tyskland som klubben ska delta i under januari.

Önskelistan är kort och konkret

Enade supportrar, kapitaltillskott samt en viss målvakt, det är min önskelista denna jul.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång hävdar många.

De har en poäng, man kommer med största säkerhet hitta en kapitalförstörare i varje liga. I allsvenskan har Malmö FF efter guldet 2004 bäst symboliserat citatet.

En god finansiell ställning tillsammans med höga intäkter ger dock oerhört bättre förutsättningar än och behöva vända på varenda krona och hoppas på att den sportsliga organisationen ska lyckas skapa en oslagbar lagmaskin.

En statistisk undersökning i England baserad på data från 40 klubbar under 40 år visade på att en klubbs sportsliga resultat i tabellen till 92% kan förklaras av spelarnas löner. I allsvenskan har flertalet av guldtrupperna under 2000 talet varit produkter av större kapitalinjektioner.

Så visst spelar pengar en mycket central roll.

Många blev chockade under infomötet då VD flaggade för en ”kraftig förlust”. En projekterad vinst på 5 msek 2007 kan nu resultera i en kraftig förlust och man kommunicerar att nästa års budget anpassas efter de rådande omständigheterna.

Är det då så enkelt och bara skruva ner kostnadsbudgeten? Hur hade det sportsliga sett ut 2007 om man gått in i säsongen med ännu mindre resurser till truppen och var hade intäktssidan landat då?

Parallellt ökar några av de värsta konkurrenterna sina intäkter och på så sätt sina respektive lönebudgetar vilket dels förbättrar deras position i den positiva spiralen men även upptaxerar lönenivåerna i allsvenskan.

Ni förstår säkert den onda spiral Hammaby Fotboll på så sätt hamnat i och det blir en nästintill omöjlig ekvation och få ihop med en jämvikt mellan intäkter vs kostnader utan att göra avkall på den sportsliga ambitionen.

Angående årets resultat är kredit och debet nu enbart kosmetika när bokslutet presenteras i mars-08. Problemen är djupare än så. Det största att intäktssidan inte genererar tillräckligt mycket, jag har motiverat resonemanget tidigare.

Kombinerat med att hela tiden vara underkapitaliserade i balansräkningen samtidigt som konkurrenterna kommer med den ena externa finansieringslösningen efter den andra.

Hammarby Fotboll har under 2000 talet tillhört den skara klubbar som varit framgångsrika på att kapitalisera varumärket i marknadsintäkter. Sportsligt ojämna resultat har balanserats med goodwill. Goodwill som efter de två senaste säsongers avbrutna matcher inte finns där länge.

Därför står man nu med största säkerhet med en exponering betydligt mer korellerad med de sportsliga resultaten än vad man gjorde förr om åren. Man står dock med mycket begränsade resurser för att kunna skapa förväntningar samt förutsättningar till och generera dessa resultat.

Kapitaltillskott behövs därför. Vad vet jag, men det kanske krävs ett driftunderskott även nästa år för att återigen få fart på tillväxten.

Henrik pratade på informationsmötet om en finansiell produkt i syfte att skapa en kapitalinjektion, någonting där risken inte enbart är kopplat till ett enda prospect. Det börjar brinna i knutarna nu. Man pratade om RK och ”charlie modellen” för ett år sedan, sedan dess har man paketerat den och nu börjar man prata i nya termer. Ledtiden för ”produkten” måste bli betydligt kortare denna gång.

Samtidigt behöver vi på läktarna rannsaka oss själva och återigen börja sälja varumärket Hammarby till de potentiella sponsorer och marginalpublik som väljer Söderstadion som forum för sina respektive syften. Slut samman och se till att inga fler matcher avbryts! Att bygga upp goodwill kommer ta tid och vi måste börja med det här och nu.

Vad gäller kapital så är alternativet till och låta spelare hamna på någon annans balansräkning, – en nyemission.

Det senare är tidskrävande och kostsamt, och framför allt tid är något som vi enligt mig inte har särskillt mycket av idag.

Men är det inte läge och sakta men säkert börja ta höjd för det man en gång kommunicerade?

det nu föreslagna avtalet möjliggör därför för medlemmar att teckna aktier i en framtid. Med anledning härav har 9,9 procent av rösterna i Hammarby Fotboll AB förbehållits medlemmarna, men den närmare tidpunkten eller villkoren för ett medlemsägande är inte beslutade”.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång, däremot går det och köpa till sig en plats i den positiva spiralen.

Ta kommandot, kommunicera en tydlig handlingsplan. Ge oss Rami! En värvning som skapar förhoppningar och förväntningar.

Det behövs leverege för och kunna hoppa över till rulltrappan som är på väg uppåt. Den som är på väg ner leder sakta men säkert till en nedskrivning av sportslig ambition alternativt en framtida nyemission med syfte att rädda elitlicensen.

Arenaeffekter

Det är inte bara Hammarby Fotboll som välkomnar ett arenabygge. Det finns flera andra aktörer som lär känna av positiva effekter och som kan utveckla sina respektive affärer.

Ett av dem är Carlyle Group som tidigare i år genom sitt fastighetsbolag Carlyle Europe Real Estate Partners köpte upp fastighetsstocken i Globen Cityområdet. Totalt rörde det sig om elva byggnader, totalt 114 000 kvadratmeter. Bolaget genomförde affären under en period där den svenska hyresmarknaden är glödhet med höga lokalhyror samt pressade marginaler.

Carlyles mål är att utveckla fastigheterna genom utveckling av handeln samt utökning av butiksytan i Globen Shopping.

Att kassaflödena finns där kan man konstatera genom att titta på hyresnivåerna. Butikshyrorna i attraktiva centrumlägen i Stockholm har under 2007 nått nivåer på 14 000/kvadratmeter och intäkterna för uthyrning av kontorsyta ligger på ca 4 000/kvadraten

En kraftig exploatering av området med ökade folkströmmar och nya intäktsdrivande butiksytor, och dessutom globenområdets ökade attraktionskraft som skulle kunna motivera en hyreshöjning på den befintliga fastighetsstocken måste vara kittlande. Detta i en bransch där direktavkastningskravet är pressat till nivåer på 4-5%.

Do the math….

Carlyle Group är ett av USAs större riskkapitalbolag med en global och bred portfölj där bl.a. Com Hem ingår.

2002 köpte Carlyle loss ”yellow pages divisionen” från det då krisdrabbade och Ansczhutz-ägda Qwest Communications för $7 miljarder. På den tiden, det största uppköpet i staterna sedan 1989.

******

Nya nationalarenan får en hel del kritik.

Man behöver nog inte vara arenaexpert för att reagera över det stora antalet eveneng som krävs för att räkna hem en arenakalkyl. Nu visar det sig att det inte handlar om 4o evenemang som först kommunicerades, utan 80 stycken.

Det är nästan orimligt högt mål i en marknad med två nya arenaprojekt i pipen, där det andra projekteras i ett redan etablerat sport & entertainment område i samarbete med en etablerad global aktör vad gäller arenadrift.

Vissa ställer sig frågande till om AIK kommer spela på den nya arenan. Det många verkar glömma bort är att arenabolaget genom Fabege redan positionerat sig som AIK Fotboll AB:s näst störste enskilde ägare. Frågan borde kanske snarare lyda, kommer AIK vara den enda klubb som spelar på nationalarenan?