Månad: december 2007

Bajen gör en Ericsson

Den 15:e november chockade Ericsson marknaden med en vinstvarning heter duga. Idag hakade Hammarby Fotboll AB på trenden och flaggade om en ”rejäl förlust” för verksamhetsåret 2007.

Budgeten som kommunierades under årsmötet pekade på +5 miljoner. Siganlerna har under året varit de samma som tidigare år, ”knappa resurser.”

Därför kom dagens besked som en blixt från klar himmel där man nu avviker från budget med en siffra i intervallet 6-10 miljoner. Det förefaller vara marknadsintäkterna som fått ta mycket stryk och jag ränar med att Hammarby Fotboll tyvärr går från att vara marknadsledare i Stockholm till en blygsam tredjeplats vad gäller marknadsintäkter. Även de låga derbysiffrorna uppges ligga bakom intäktsraset. Vi kan älta bakomliggande orsaker i all oändlighet men faktum kvarstår och vi måste se framåt!

Men först och främst, jag är ingen anhängare av och få en signifikant ekonomisk vinst levererad av ”dagens” Hammarby på ett årsmöte i mars efter en tredje-, fjärde-, femte- eller sjätteplats i serien. Det vi hörde idag får dock vissa relevanta konsekvenser.

Givetvis kommer det leda till att budgeten för 2008 revideras efter de intäktsnivåer som för tillfället gäller, vilket även kommunicerades. Rent konkret innebär det att klubbens konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter minskar. En ond spiral, då intäkter drivna av goodwill tar betydligt längre tid och bygga än intäkter drivna av sportslig framgång. Sannolikheten för det senare minskar ju i och med en lägre budget.

Som jag ser det finns det en enda lösning, tillföra kapital externt. Det vill Hammarby Fotboll nu göra med en ny typ av produkt, ännu okänd.

– Produkten kommer kunna användas till flera typer av investeringer även om det främst kommer handla om spelarförvärv.

Det är dock oklart om kapitalet finns tillgängligt under vinterfönstret, vilket är illa.

Det är en ond spiral som måste vändas. Ett första steg är att försöka inge hopp och leverera en konkret plan för framtiden. Den känslan fick jag inte riktigt när jag lämnade klacksparksrummet ikväll.

Avslutningsvis, den intressanta tanken är, hur hade det i år sett ut sportsligt och ekonomiskt, om man gjort en mer korrekt marknadbedömning, anpassat lönebudgeten efter utfallet av intäkterma? Men det går ju inte räkna riktigt så, det gäller i slutändan hitta en jämnviktsformel.

Freakonomics

Silly Season, perioden då förmågan att tänka rationellt övertas av drömmar och förväntningar, allt ackompanierat av tabloiderna som hela tiden hetsar med den ena scoopen efter den andra. När den löjliga säsongen till slut summeras står klubbarna med de förvärv man på förhand gissade att man hade utrymme och finansiera, både vad gäller kapitalinsats och utrymme i lönebudgeten. Ibland blir man dock överaskad.

Hammarbys målvaktsfråga börjar snart bli ett föremål för en nyupsättning av Samuel Becketts ”I väntan på Godot”.

Den stora frågan är vad som finansiellt har förändrats sedan i somras?

Det förefaller som att det fanns intressenter som var beredda och vara med att finansiera Gefles Johan Oremo. Frågan är om det finns andra prospects kring vilka man kan bygga upp ett nytt case?

Jag har svårt och se Rami Shaaban som ett föremål för extern finansiering med avkastningssyfte.

Det är svårt att räkna hem Rami som en enskild investering. Det bör dock finnas värden om man ser till hur truppen som helhet skulle påverkas av hans ankomst, även om man förmodligen inte kan räkna hem dessa det närmaste året på grund av de intäktsbegränsingar Söderstadion för med sig.

Frågorna är givetvis
1. Hur mycket kapital och löneutrymme man kan mobilisera.
2. Vilken är gränsen för ett den enskilda investeringen ska vara försvarbar med tanke på att pengar är en trång sektor.
3. Andra intressenters diton.
4. Ramis vilja och individuella nyttofunktion.

Finns det en spelarförsäljning i pipen lagom till januarifönstret? Har den segdragna skattetvisten till slut fått ett lyckligt slut? Kommer man överens med Sanderfjord om Nhleko vilket skulle generera ett positivt kassaflöde?

This shit is freaking me out.

******

Att driva en fotbollsklubb kan inte vara världens mest tacksamma uppgift. Uppmärksamheten, analyserna och ifrågasättandet från media, en uppsjö av bloggar, olika internetforum är ofattbart mycket större än hos ett random noterat bolag med jämförbar omsättning alternativt marknadvärde.

Betraktarens privilegier är många, den största är att man inte behöver ta konsekvenserna för sina egna ”beslut” man fattar åt klubbledningarna. Den näst största att man kostnadsfritt kan revidera sina åsikter längs resans gång.

Framför allt är tillgång på perfekt information samt egna antaganden som gagnar ens syfte om var klubbarna befinner sig i sina respektive utvecklingsstadier, en faktor som skapar oreda och blir föremål för debatt.

Otacksamt? Som fan, men i det får för klubbledningarna aldrig bli ett alibi för dåliga slutresultat.

Samtidigt blir det en utmaning för klubbarna att kommunicera sin position, vision, mål, affärsplan, handlingsplan mm. Här är vissa klubbar bättre än andra på att utnyttja de olika kanalerna som dagens informationssamhälle erbjuder. Här borde man kunna plocka enkla poäng.

Det finns säkert ett behov av fler informationsmöten, men de blir svåra och motivera om det endast dyker upp ett tiotal tappra själar de två tillfällen som vi ändå har i Hammarbyland.

Nästa är den 10/12.