Månad: oktober 2008

Höjden av nyttomaximering

12 000 på ett derby. För bara ett par år sedan kändes det som en dystopi. Idag en verklighet. Tiden har kommit ikapp Stockholmsfotbollen. Kvaliteten har urholkats och rivaliteten har inte varit på topp när samtliga Stockholmsklubbar underpresterat.

Låt oss titta närmare på kvalitetsfrågan ur ett Hammarbyperspektiv.

2006 används ofta i Bajenkretsar som benchmark för den nivån klubbens trupp förväntas hålla. Jag vill hävda att truppen var starkare än vad klubbens marknadsandel samt finansiella ställning tillåter och att Hammarby Fotboll AB än idag betalar guldsatsningen som till slut slutade med lilla silvret. Det vi pratar om, var nyttomaximering till den absoluta bristningsgränsen.

I samband med bolagiseringen 2001 utarbetade den dåvarande styrelsen en femårsplan. En femårsplan som skulle resultera i ett SM guld 2006. Anders Linderoth anställdes som chefstränare och den som skulle leda klubben sportsligt fram till slutmålet.

Mycket kort sammanfattat:
2002 Resultatmässigt en fiaskosäsong. Vi ska dock komma ihåg den stora omställningen och anpassningen i lagets sätt att spela fotboll.

2003 Spelmässigt kanske den bästa fotboll vi sett Hammarby spela sedan återkomstent i högsta ligan 1998. Det blev till slut en andra plats efter att guldet förlorats i höstderbyt mot Djurgården (3-4). Lagets framgång grundades genom lyckade och billiga förvärv. Endast 1.3 miljoner i transfersummor och en låg ratio ”löner/omsättning” (53%, siffor här) visar att investeringarna inte alls var spektakulära och där ovanligt nog, i stort sett samtliga förvärv levererade. Vi pratar främst Fjörtoft, Mikkel Jensen, Alexander Östlund och DeDe.

2004 Mellansäsong efter en miserabel höst. Tomrummet efter bosmanflyktade Kennedy blev stort. Sommarens profilvärvning Petter Furuseth Olsen slog aldrig igenom som anfallare i den grön-vita tröjan.

2005 En viss återuppbyggnad och utveckling av talang i truppen. Dessutom första året Hammarby börjar ta betalt för spelare som lämnar A-truppen vilket möjliggjorde investeringen i Paulinho och Aubynn.

2006 Året då guldet skulle landa på Söder. Det började lysande och Mikkel-Petter dominerade mittfältet fram till VM-uppehållet. Paulinho spottade in mål med hjälp av Runströms understöd och laget hade skaffat sig ett utmärkt utgångsläge när man gick in i sommarvila. Strax innan VM semestern blev Mikkel och Petter olyckligt båda två långtidsskadade samma vecka som Björn såldes till Fulham. Laget lyckades ändock spurta till sig en tredjeplats efter att ha vänt den sex matcher långa segerfria sviten i höstderbyt mot AIK.

2007 Tung återuppbyggnadssäsong efter att nyckelspelare såsom Ante Covic och Petter Furuseth lämnat som bosman. Dessutom en av allsvenskans bästa backar Max von Schlebrügge sålts för att undvika bosman samt rutinerade parhästen Petur Marteinsson som flyttade hem till Island.

Under ovanstående tidsperiod har Hammarbys marknadsandel pendlat mellan en tredje och en femte plats (mer här). Samtidigt har flertalet av konkurrenterna utarbetat modeller för extern finansiering av spelarkontrakt som drivit upp priset för sportslig framgång. Hammrby Fotboll AB har dock under den tiden ständigt varit ett underkapitaliserat riskkapitalbolag. (mer här)

Vad kan man dra för slutsatser med hjälp av för oss utomstående tillgängliga fakta?
2006 års trupp var ur ett lånsiktigt- och kontinuitetsperspektiv, givet Hammarbys ekonomiska resurser, orealistiskst starkt.

Lönekostnader
Flera av nyckelspelarnas kontrakt blev bundna perioden 2003-2005*, det vill säga på en nivå där de allsvenska lönekostnaderna var 20% -30% lägre än 2006 (mer här). Återfinansieringen av dessa kontrakt alternativt kvalitetsmässigt motsvarande spelarkontrakt var betydligt dyrare 2006 och going forward. Det hade med andra ord inte rymts inom budgetramen eller vad likviditeten tillät.

Det nya TV avtalets kraftigt ökade premie under 2006 klarade av att finansiera en toppad kvalitetsnivå över just denna specifika säsong, säsongen 2006.

Kontraktslängd & likviditet
Hammarby gick in i januari 2006 med en genomsnittlig kontraktslängd på approx 1.70 år. Ett år senare låg samma nyckeltal på ca 1.90 år efter att ett antal startelvespelare lämnat som bosman.

Detta i en tid med både kraftig allsvensk löneinflation men även inflation i transfersystemet på grund av alla riskkapitalupplägg som pumpat in likviditet i systemet utan att man utvecklat sina organisationer vad gäller scouting och talangutveckling.

Medvetet eller omedvetet hade Hammarby Fotboll till säsongen 2006 maximerat ”talang” inom ramen för de två andra trånga sektorerna och budgetrestriktionerna (lönebudget samt likviditet).

Likviditeten har under årens lopp varit under konstant stress, det vill säga mindre än 100%
Likviditeten är ju en trång sektor när nya kontrakt ska skrivas med alla extra utbetalningar som hör till.

Kassalikviditet* Hammarby Fotboll AB
per 31/12-02 – 51%
per 31/12-03 – 91%
per 31/12-04 – 83%
per 31/12-05 – 72%
per 31/12-06 – 91%
per 31/12-07 – 91%

Finansiellt
Att förlora 4 nyckelspelare efter 2006 där man endast tar betalt för en gör det i det omöjligt att finansiera nya, kvalitetsmässigt jämförbara spelarkontrakt. Under våren 2007 var man dessutom tvungen att skriva nya kontrakt med bland annat Mikkel Jensen, Petter Andersson, Erkan Zengin för att undvika en ny bosmanflykt kommande vinter.

En tro att dessa spelare, bara för att de redan spelar i Bajen, ska ge Hammarby ”löne-rabaatt” är en vacker tanke, dock löjligt naiv sådan. De nya kontrakten måste skrivas på de marknadsnivåer som råder i konkurrens med övriga allsvenska, danska samt andra utländska klubbar. Lönenivåer som stigit kraftigt i allsvenskan på grund av det nya TV avtalet. Finansieringsstrukturerna får man till viss del därför anpassa därefter. (mer här)

Slutsats
Truppen 2006 var oproportionerligt stark i relation till Hammarbys marknadsstyrka. Jag skulle nästan säga att guldsatsningen gjordes ”på krita” och avbetalningarna för 2006 års trupp till en visst del, har sedan betalats de närmast kommande åren.

Liknande mönster kan även ses direkt efter 2003 när Kennedy lämnade som bosnan.

Ur ett kontinuitetsperspektiv skulle spelare såsom PFO och Covic ha avvecklats innan 2006 års säsong startade. Förmodligen hade det inneburit i en missnäjd tränare och en på förhand lägre sannolikhet till guldet. Likviden från dessa skulle dock kunna användas till att återfinansiera utgående kontrakt man velat förlänga samt i eventuellt nya spelarkontrakt. Sedan är det givetvis omöjligt för oss utomstående att säga ifall det fanns något konkret intresse för dessa spelare utifrån då det begav sig.

Just denna typ av brist på perfekt information är en svaghet i samtliga supporteranalyser.

Kontentan av kardemumman är dock Hammarbys relativt låga marknadsandel i kombination med konkurrensnackdelen i form av att andra klubbar mycket tidigare lyckats attrahera externt kapital till nyförvärv motiverar en kontinuerlig tabellposition kring nivån 3-6 plats. Thats it.

Var det då fel att Hammarby Fotboll gick ”all-in” för guld 2006? Jag tycker inte det, ibland måste man försöka casha hem i sportslig framgång. Samtidigt visar det hur vansklig fotbollsbranschen är där investerade pengar är svåra att räkna hem på grund av många ej förväntade faktorer såsom skador i egna truppen, skador hos konkurrenter samt konkurrenters agerande under respektive säsong där försäljningar och förvärv snabbt kan påverka tävlingsbalansen. I en så pass jämn liga som allsvenskan är, pratar vi mycket tillfälligheter. (mer här)

Någonstans på vägen, verkar det dock som man missat lite av åren efter 2006 i sin ursprungliga plan. Tillsammans med tillfälligheter, ”landsortsklubbar” i starka sportsliga momentum har den sportsliga konkurrenskraften minskat betänkligt.

Ironiskt nog har de övriga Stockhlmskonkurrenterna nästan samtidigt även de lyckats tappa i sportslig slagstyrka och nu står vi här med ett sjunkande fotbollsintresse och arbetsplatser där det surras alltmindre allsvensk fotboll. Går trenden att vända eller får vi se ett paradigmskifte där hockeyn åter tar täten i huvudstaden?

Går AIK upp i elitserien är det inte omöjligt att pendeln svänger över i huvudstaden och hockeyn blir het med mångsidiga derbybilagor så som vi såg etableras 1998 när Hammarby Fotboll kom upp. Den lokala rivaliteten är en mycket betydelsefull intressefaktor. Endast en klubb kan inte göra jobbet. Och utan Stockholm stannar fotbollsallsvenskan. Thats it.

Det ska nu bli intressant att ta del av den kommande fyraårsplanen som klubbledningen as we speak arbetar fram. Jag anser dock fortfarande att man ska ta makro-omgivningens utveckling på största allvar. (mer här)

*Signade och utgående 2006
Ante Covic 2002
Pétur Marteinsson 2003
Suleyman Sleyman 2005
Eric Fischbein 2005
Erik Johansson 2004
Petter Furuseth-Olsen 2004
Pablo Piñones-Arce 2003
Sebastian Eguren LÅN
José Monteiro de Macedo 2006 – talangkontrakt

Utgående efter 2006
David Johansson 2006-2008
Fredrik Stoor 2006-2008
Max von Schlebrügge 2005-2007
Erkan Zengin 2005-2007
Mikkel Jensen 2005-2007
Louay Chanko 2006-2010
Jeffrey Aubynn 2004-2007
Paulinho Guára 2005-2009
Petter Andersson 2005-2007
Toni Nhleko 2006-2010

Pengar blir dyrare

Det var ju en hel del liv i supporterled när det uppdagades att Stockholms Stad skulle stå för finansieringen av Nya Söderstadion. Direkt efter stadens första pressträff (länk här).

Så här med facit i hand måste det kännas ganska tryggt med denna finansieringsstruktur. Samtidigt ska man inte ropa hej förrän spaden är i backen.

Saxat från en annan blogg. (här)

”5 year iTraxx som de mindre och lite sämre bolagen måste låna på samt private equity handlas på All Time High idag. Last trade är 688 punkter. Nu går CDS (Credit Default Swap) ner på bankerna, men ökar för vanliga bolag.

Bekymrerna hopar sig för de företag som har en hög skuldsättning. Den bästa kapitalstrukturen är inte längre att vara tok belånad. Det är den sämsta. Det blir intressant att följa private equity bolagen framöver.”

Borås Arena, Nya Nationalarenan, Kalmar Arena och Swedbank Stadion i Malmö är samtliga finansierade eller projekterade med hög skuldsättningsgrad.

D0 the math.

Ekonomisk vinst UEFA cupen

Helsingborg gick till sextondelsfinal i UEFA cupen säsongen 2007/08. Det har nu officeiellt kommunicerats från klubbledningen att den totala nettovinsten för Helsingborg IF efter kval, gruppspel och åttedelsfinal blev 3.7 miljoner. Skön avvikelse mot sportbladets fantastiskt genomarbetade glädjevärdering omgången innan gruppspelet, ”guldgruva”, jo jag tackar jag…

UEFA cupens ringa ekonomiska bidrag ger inte direkt någon större morot till extraordinära investeringar som sedan ska räknas hem genom UEFA cupen.

Däremot är det bara att lyfta på hatten för den sportsliga prestationen. Noterbart är även att Helsingborg iår kommer göra sin bästa säsong sedan 2000. Detta med en trupp där man satsat på flera yngre förmågor istället för sina tidigare många exotiska chans-köp.

Premier League debt

En hel del repetition men det har på sistonde varit mycket prat om skulderna i Premier League. Och det blandas och ges lite här och inte ens förbundspamparna verkar riktigt förstå sammanhangen. Medan Platini konsekvent komunicerat ekonomisk doping, pratar hans kollega och FA:s hövding lord Triesman i helt andra termer såsom framtidsoro och avsaknad av transparens. Själv tycker jag transperensen, i alla fall vad gäller tre av topp fyra klubbarna är glasklar.

Även tesen om att det främst är kapprustningen mellan ”de fyra giganterna som drivit skuldsidan på balansräkningarna är mycket sneddriven.

Förutom Chelsea där Roman lånar ut pengar för att täcka det galaktiskt stora svarta hål den höga löner/omsättning-ration (70%) årligen lämnar efter sig, har skulderna blande de övriga topp 4 klubbarna inte finansierat spelartrupperna.

Skulderna hos de engelska klubbarna bör därför kategoriseras innan vidare analyser görs.

Man U – Här handlar det om skuldfinansiering i samband med Glazers uppköp, så kallad Levereged Buy Out (LBO). Den typen av finansiering är har varit legio under 2000 talet där priset på pengar (räntan och riskpremie) varit låg. I dagens marknad är dock den typen av affärer helt döda.

Man U har med andra ord inte skuldfinansierat sin fotbollsversksamhet utan skulderna har finansierat Glazers uppköp och ligger på holdingbolaget Red Football Shareholder Limiteds balansräkning. Exakt vilka risker det innebär för klubbens fortsatta framgångar är lite svårt att sia om.

Liverpool liknande struktur som ManU om än i mindre nominella belopp.

Arsenal – Klubben använde sig av skuldfinansiering för att kunna bygga Emirates Stadium
. Man värdepapperiserade tillgångarna och med hjälp av garanten Ambac kunde man anskaffa kapital på kapitalmarknaden till en förhållandevis låg kapitalkostnad.

Egentligen inga konstigheter här heller. Industriföretag gör det, Stockholms Stad gör det, dvs skuldfinansierar sina investeringar.

Ännu känner inte Arsenal av kreditkrisen (här) men ett intressant scenario vore ifall obligationsgaranten Ambac gick i putten och en annan juridisk person tog över fordringarna. Lever samma fina villkor vidare?

Lex Leeds – Klubben lånade drygt £100M för att finansiera spelartruppen i jakt på Champions League titlar med hopp om potentiella intäkter. Facit har vi idag och banklån för att finansiera lönekostnader med humankapital som säkerhet kan inte vara särskillt vanligt, inte heller särskillt sunt för den delen.

Chelsea – Vad säger man, ska vi kalla det ”hobbylån” från Roman som spelar Championsship Manager irl. Nu verkar dessa skulder hamnat på klubbens balansräkning, villkorslöst – so far. Vissa höjer säkert på ögonbrynen men även om Roman tycker projektet är roligt vore han ju korkad genom att inte ta upp skulderna i böckerna.

Hursomhelst, Arsenal (50%), ManU (44%) och Liverpool (58%) håller samtliga en förhållandevis låg löner/omsättning-ratio relativt ligans snitt (63%) vilket ger dessa klubbar relativt stora rörelsemarginaler och därmed ett större handlingsutrymme i dessa tider.

Även Tottenham finansierar en del av sin balansräkning genom räntebärande skulder. Dessa ligger runt 50 miljoner pund. Klubben hör dock till de med lägst löner/omsättning-ratio i ligan på 42% och har till och med utrymme att betala ut årlig utdelning till sina aktieägare.

Däremot lär klubbar som skuldfinansierat enligt ”Leeds-modellen” och som står med höga löne/omsättning-ration få problem och frågan är hur det i så fall påverkar tävlingsbalansen i ligan. Och sådana klubbar lär det finnas fler än en. I sin iver att sportsligt prestera mer än vad marknadsandelen tillåter överinvesteras det i spelarlöner.

Listan med löner/omsättning-ratio här (längst ner i arket).

West Ham vars tröjsponsor XL släckt ner verksamheten och där lönerna ligger kring 80% av omsättningen har problem (mer om det här).

Skulle dessa klubbar komma att börja slås ut under pågående säsong på grund av finansiella skäl, får det direkt negativa konsekvenser för tävlingsbalansen och varumärket ”Premier League”.

Just de mindre klubbars risk till fortlevnad anser jag kan vara den största hotet mot topp 4 klubbarnas skuldexponering. Som jag tidigare skrivit är fotbollsbranschen unik där aktörerna är beroende av varandra för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Blir det en utslaning i ligan kan det sluta illa.

Större konkurrens i Malmö

Om knappt en månad slår Malmö Arena upp portarna. Det är en multifunktionell arena med Malmö Redhawks som den största enskilda hyresgästen. Investeringskostnaden uppges ha landat på 800 miljoner kronor. Värt att notera är den årliga marknadshyran som hockaylaget får subventionerat från fastighetsbolaget under det första året. (mer här) Marknadspriset för att nyttja arenan är 25 miljoner per år.

Arenan är en direkt konkurrent till Malmö FF:s kommande hemmaplan Swedbank Stadion vad gäller konserter och events. Exakt hur stor hyreskostnaden blir för MFF är oklart men med kraftigt stigande marknadsräntor har den finansiella risken ökat sedan projektets start. Med ytterligare konkurrens från det i Köpenhamn pågående bygget av Capinordic Arena bör dessutom affärsrisken betraktsas som relativt hög.

Market update

Parken Sport & Entretainment har likt de flesta andra aktier slaktats på börsen. Koncernens marknadsvärde har minskat från toppnoteringen i maj 2007 på dryga 5 miljarder danska kronor ner till 2 miljarder.

Däremot ser det ut som att koncernens skulder ökar sett till marknadsvärde.

Parken S&E har vuxit snabbt genom förvärv som till betydande del skuldfinansierats. Egentligen inga konstigheter. Koncernens omsättning från affärsområdet ”Parken” dvs aktiviteter på arenan, är nu endast ca 1/6 (118 mdkk q1+ q2)av bolagets totala intjäning (650 mdkk q1+q2).

Koncernens balansräkning på 2800 MDKK är finansierad med ca 1500 MDKK i skulder. Ca 1 miljard av dessa ska enligt redovisningen återfinansieras inom ett år. Det kan bli dyrt.

Parken S&E har nyligen kommunicerat till marknaden att resultatet kan bli bättre än tidigare sagts (MDKK100). Bland annat tack vare FCK:s avancemang till UEFA cupens gruppspel skruvar man upp prognosen till en vinst för helåret på 120 MDKK före skatt. Man lämnar dock en brasklapp och noterar att resutatet kan påverkas av marknadsräntornas utveckling.

**************

En annan noterad klubb som tappat i marknadsvärde är AIK Fotboll AB. Den noterade B-aktien som är 90% av bolagets aktiekapital men ger mindre än 50% av rösterna, har under veckan handlats på nivåer som ger ett approximerat marknadsvärde för bolaget på mellan 46 och 53 miljoner kronor. Värderingen ligger med andra ord kring den nivå AEG fick betala för 49% av Hammarby Fotboll AB år 2001.

**************

Angående den turkiska fotbollsaktiebubblan
. Den ser nu ut att ha spruckit.

Det mest bisarra var att Fenerbahce i juli uppenbarligen toppade med ett marknadsvärde på drygt 2 miljarder USD.

De som köpte Fenerbahce aktier under den perioden betalade ett högre pris än vad Glazer betalade för att köpa ut världens mest lönsamma klubb, ManU. Forbes från i våras subjektiva värdering av ManU var 1.8 miljarder USD.

Aktiens värde har sedan dess mer än halverats. Så även för de övriga noterade turkiska klubbarna.

Länka gärna vidare till respektive klubb.
Fenerbahce
Trabzonspor
Galatasaray
Besiktas

************

Till sist, Bloombergs definition av Hammarby Bandy AB är nästan lite rolig.
Hammarby Bandy AB owns a bandy team. Bandy is a game similar to hockey that is played on ice with a rubber ball.

Nollsummespel?

Det pratas mycket och gärna om de extra miljoner IFK Göteborg drar in tack vare större TV-exponering (allsvensk TV exponering länk här). Däremot pratas det avsevärt mindre om de eventuellt uteblivna publikintäkterna klubben får på grund av TV sändningarna.

En undersökning i England baserad på 2884, varav 158 TV sända matcher i de tre ligorna under Premier League visar att ”Pay-per-view” matcher har en negativ inverkan på publiksiffor motsvarande 5%. För ”free-to-air” matcher är motsvarande effekt – 20%.*

Do the math.

* Robust estimates of the impact of broadcasting on match attendance in football, Rob Simmons, David Forrest and Babatunde Buraimo, Lancaster University Management School, Working Paper 2006/004