Månad: december 2008

Gott Nytt År!

Vill tacka alla läsare för iår och önska ett gott 2009!

2008 sprack en del bubblor. Finns det fler going forward?

Att allsvenskan urholkats på talang har nog inte undgått någon. Det vi kunnat observera på senare år är dessutom en urvattning av den begränsade talang som finns tillgänglig för hemmamarknaden bland fler klubbar i ligan som skaffat sig en starkare balansräkning.

För när Malmö bränner 55 miljoner på transfersummor åren 2005-2007 och Djurgården Fotboll AB investerar 60 miljoner motsvarande period bör man kanske börja fundera hur mycket substansvärde det egentligen finns i det allsvenska systemet?

Och när ”RiskKapital” inte längre räcker till för att hålla sig kvar i allsvenskan (IFKN &GIFS) bör kanske varningsklockorna börja ringa om att pengarna börjar tappa sitt verkliga värde…

Missa då inte 2009 års första blogginlägg, där vi gör årets första sifferlek. Titeln delvis plagierad från länken här.
”Mer resurser gör allsvenskan mer attraktiv” – Lex Premier League.

Allt på en blogg nära dig, men fram till nästa år ännu osynlig.

Gott Slut och Gott nytt!

Och vad ni än gör ikväll, akta er för the Tequila Effect!
Skål!

"beutyful game but an ugly investment" #2

Kompletterar inlägget ”beutyful game but an ugly investment” med denna chart. Data från 2006.

Från vänster: rörelsemarginal, transfernetto, totalt resultat.
(klicka på bilden för högre upplösning)
samtliga grafer saxade från
: BENCHMARKING REPORT CLUB LICENSING – The European Club Footballing Landscape

Man har rangordnat fotbollseuropa (högsta divisionerna) i grupper baserat på storleken ”intäkt/klubb”* (Belgien, Danmark, Spanien & Ukraina undantaget då data saknas)

Allsvenskan finns i den ljusblå gruppen.

Den första gråa ”rutan” i grafen är totalen för samtliga inkluderade ligor. (snittet per klubb)
Totala intäkterna för dessa blev EUR 9.8 mdr. Rörelsemarginalen +0.7%, transfernetto -4.2% och bottom line resultat -3.5%.

De som visar positivt rörelsemarginal tenderar att bränna dessa marginaler på spelare (negativt transfernetto)

De som visar negativ rörelsemarginal finansierar detta med att sälja spelare.

Ingen utav ligakategorierna visar ett positivt totalt resultat.

Om fotbollseuropa vore en enda stor koncern och trenden håller i sig, finns det någon som får pumpa in pengar och betala kalaset.

Balansräkningen för fotbollseuropa (exkl de undantagna länderna) ser ut enligt nedan. 40% av ligorna (15 av 38) uppvisar ett negativt eget kapital.

75% av net ”assets” finns i gruppen PGI (the big 5)

*Gruppindelning i fotbollseuropa där man rangordnar ligorna efter snittintäkt per klubb. Allsvenskan i den ljusblå gruppen.

Därför pratar man om samma saker IGEN i allsvenskan 2009!

”Att hävda sig i Europa”

Innan man går vidare bör man kanske istället ställa frågan.
”Är alla beredda att betala priset för att komma närmare Europa?”

Vill man inte det är det ok för mig, det finns en viss charm med jämnheten.

1) Ingen är beredd att sätta sig i baksätet. 74-13-13 är den ultra-solidariska fördelningen av de centrala avtalen (TV & media). Lägg därtill allokeringen av säkerhetskostnaderna.

Sen kan man ju säkert fråga sig hur mycket av de centrala avtalen tillfaller allsvenskan i förhållande till allsvenskans marknadsvärde i de sålda avtalen. Finns det en subvention till Superettan och andra projekt pengarna går till?

De potentiella ”storklubbarnas” konkurrensfördel urvattnas och när skillnaden mellan en bra och dålig säsong är en tredje plats vs en tolfte, så kanske precis allt inte enbart kan förklaras med management-skills.

Tyvärr har alla klubbar inte grundförutsättningar till ”Att hävda sig i Europa”. Alla kan inte sitta i förarsätet.

Genererar denna allsvenska med bredd utan topp.

Tävlingsbalans, C4-index, H-indax 1979-2008 samt publiksnitt allsvenskan
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
saxat från: Konkurrensbalans & marknadsandelar

2) Man är inte chef över fjärrkontrollen

”Vilka idrotter är du mest intresserad av?” frågade sponsor insight för ca ett år sedan…
Ishockey 56 procent
Friidrott 53 procent
Fotboll 50 procent

3) Man gör inget åt saken, http://www.svenskelitfotboll.se/ kommunicerar varken nuvarande status eller visioner för framtiden.

4)Fel fokus – 51% spärren – är det verkligen knäckefrågan?
a >”Beautiful game but an ugly investment”
b>”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”

5) Jorden anropar ”Elitprojektet” – Vad händer? Finns det någon uppföljning av den tillsatta arbetsgruppen för snart två år sedan? Enligt plan ska Kalmar FF spela kvartsfinal i Champions League våren 2010.

saxat från den osynliga handen 5:e maj 2007
”Ser att SvFF med släptåg skapat ”Elitprojektet” som ska leverera en kvartsfinalplats i Champons League inom tre år, en utopi. Ännu en pappersprodukt precis så som den för ett halvår sedan haussade, idag bortglömda ”U-21 allsvenskan”. Nu ska man tänka smartare och annorlunda än omvärlden och har rekryterat en arbetsgrupp, ironiskt nog innehållande två bland andra mer eller mindre bekanta namn, Hasse Backe och Bo Lundquist som båda misslyckats kapitalt med att ta sina respektiva klubbar till Champions League då det begav sig. Så var det med det nytänkandet…”

*************
Men misströsta inte. Royal League har blivit Royal Cup.

”Det senaste om Royal Cup hittar du alltid på royalleague.com”

men nästa höst då jävlar! …och kanske är hemsidan up and running då…

Därför blev Bundesliga näst-störst i Europa – Herre i sitt eget hus

saxat från: http://image.guardian.co.uk/sys-files/Football/documents/2008/05/29/deloitte.pdf
(klicka på bilden för bättre upplösning)

1) Fotbollen är herre i sitt eget hus

Bilden visar det tyska sportintresset.
saxat från Bundesliga Report 2008

2) och man kapitaliserar det

bilden visar att tyska fotbollsklubbar tagit marknadsandelar från andra marknadsaktiviteter i Tyskland.
saxat från Bundesliga Report 2008

Bilden visar priset på tröjsponsring i fotbollseuropa.
saxat från: http://extras.timesonline.co.uk/pdfs/sport/shirtsponsorship.pdf

3) Man är duktig på kommunikation
Den tyska motsvarigheten till SEF ger ut en informativ och läsarvänlig årlig rapport. (ladda mer här)

Därför blev engelska klubbar bäst i Europa – Elitism

1) Premier League bildades (1992) – klyftorna till de lägre divisionerna ökade.
Den egentliga skillnaden mot förr var att Premier League började sälja TV rättigheter och centrala avtal enbart för sin egen räkning. Före 1992 sålde FA dessa och fördelade över 92 klubbar i de 4 professionella ligorna i England.

En omallokering av intäkterna där Premier League äger sitt egna marknadsvärde istället för att som förr, subventionera de lägre divisionerna.

Förändringen kostade dock och vissa fick betala priset:

bilden visar ett index där man mäter Premier Leagues nykomligars poängandel. Som synes säger trenden att nykomlingarna tar färre poäng sedan PL startade 1992.

2) 50-25-25 har inte missgynnat storklubbarna.
Allokering av TV pengarna:
50% fördelas lika över PL:s samtliga klubbar
25% placeringbonus
25% baserat på exponering i TV

jämför med 74-13-13 i allsvenskan.

3) Toppklubbarna regerar i ligan – kontinuerligt ”learning-by-doing” i Europa – klyftorna till ”mindre” klubbarna i PL som betalar priset ökade.

bilden visar topp 5 klubbarnas poängandel i Premier League. Som synes har det blivit en poängmässig skiktning.

och intäkterna kom och nu snurrar spiralen kontinuerligt åt rätt håll för topp 4:

Broadcasting Revenue from the UEFA Champions League 1998-2004,£m
saxat från: Competitive Balance in Football:Trends and Effects
Source: Deloitte and Touche and FourFourTwo (1999) and Deloitte (2004a) and Deloitte and Touche
(2003). Figures converted from Euros to Sterling using the following exchange rates: 0.62 in 2002;
0.64 in 2003 and 0.67 in 2004 (European Central Bank web site http://www.ecb.int).

4) PL:s marknadsandel bland de fem största ligorna i Europa har sedan 1997 ökat marginellt, från 28% till 31%. Den enligt mig avgörande faktorn förutom höga intäkter är elitism.

Rank Club Revenue
( million)
Country
1. Real Madrid 351.0 Flag of Spain Spain
2. Manchester Utd 315.2 Flag of England England
3. Barcelona 290.1 Flag of Spain Spain
4. Chelsea 283.0 Flag of England England
5. Arsenal 263.9 Flag of England England
6. AC Milan 227.2 Flag of Italy Italy
7. Bayern Munich 223.3 Flag of Germany Germany
8. Liverpool 198.9 Flag of England England
9. Inter 195.0 Flag of Italy Italy
10. Roma 157.6 Flag of Italy Italy
11. Tottenham 153.1 Flag of England England
12. Juventus 145.2 Flag of Italy Italy
13. Lyon 140.6 Flag of France France
14. Newcastle 129.4 Flag of England England
15. Hamburg 120.4 Flag of Germany Germany
16. Schalke 04 114.3 Flag of Germany Germany
17. Celtic 111.8 Flag of Scotland Scotland
18. Valencia 107.6 Flag of Spain Spain
19. Marseille 99.0 Flag of France France
20. Werder Bremen 97.3 Flag of Germany Germany

saxat från: http://en.wikipedia.org/wiki/Deloitte_Football_Money_League

Fotbollsekonomi – Konkurrensfördelar #1- marknadstorlekens betydelse

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”* betyder att intäkter högre än konkurrenterna, över tiden ger bättre förustättningar till sportslig framgång.

I allsvenskan har vi de två senaste åren observerat vissa intressanta resultat.

Kalmar och Elfsborg kom på första respektive andra plats i årets allsvenska. För Elfsborg innebär det att klubben nu varit med i den absoluta toppen i tre års tid.

Båda klubbarna kommer från småstäder och har lyckats prestera väl. I Elfsborgs fall har man dragit nytta av en ny arena i kombination med periodvis leverage (externt kapital) och givetvis en bra nivå på management ur ett nationellt perspektiv. Elfsborg har avancerat mot toppen längs ”fotbollsamarknadslinjen”. Utan Borås Arena hade det inte varit möjligt.

I Kalmars fall handlar det snarare om en residual, vi kan kalla det ”felprissättning”, grundat på långsiktigt och gediget arbete, förmodligen i kombination med storstadsklubbar som underpresterat. Det resulterade i en 2:a plats 2007 samt SM guld 2008.

Kan detta hålla på lång sikt?
Om man ska tro empirin från England och Spanien är sannolikheten stor att den allsvenska kartan återigen målas om när storstadsklubbarna förändrat sin logistik (arenor) och när(ifall) man blir framgångsrik i sina strategier och dess genomförande.

******************

Enligt den teoretiska två-klubb-liga-modellen (El-Hodiri & Quirk, 1971) och (Quirk & Fort, 1992) finns det ett samband mellan marknadsstorlek, det vill säga klubbens hemorts-storlek och sportsligt utfall i ligan. Kort sagt, klubbar med en större potentiell målgrupp har större incitamenten att investera i talang (spelarlöner) där sportsliga framgångar sedan ska resultera i än högre intäkter som återinvesteras i talang.

Det var teorin det. Hur ser det ut i praktiken?

I en empirisk studie** där 92 klubbar i de fyra högsta professionella engelska ligorna mellan säsongerna 1997/98 och 2003/04 ingår, konstaterar författarna med hjälp av statistiska modeller att det finns ett signifikant samband mellan storleken på marknaden och vunna poäng. En större hemmamarknad ger tydlig konkurrensfördel. Denna fördel reduceras dock ifall ytterligare en aktör i samma region entrar marknaden (ligan).

Författarna observerar även att det finns andra faktorer som påverkar konkurrenskraften i den engelska ligafotbollen. Klubbspecifika traditioner, historia och den supporterskara samt lojalitet man byggt upp under en längre tid bygger hinder, sk ”entry-barriers” mot utmanare.

*******************

En undersökning i ämnet har gjorts även på den spanska fotbollsmarknaden***.
Undersökningen är baserad på 61 klubbars prestationer i de högsta spanska ligorna under perioden 1995 till 2007. Författarna kommer fram till att storstäder innehar en klar konkurrensfördel, även om den är något mindre än den teoretiskt förväntade. Man noterar även att ”management-skills” fyller en viktig faktor och möjliggör för klubbar från mindre städer att då och då nå toppresultat och få storstadsklubbar att underprestera.

*******************

Kanske kan det förklara de kortsiktga topparna för Blackburn och Leeds. Klubbarnas hemmamarknader har inte varit tillräckligt stora för att de sportsliga framgångarna ska resultera i tillräckliga intäktsökningar för att garantera långsiktiga toppresultat – därav utslagning.

*******************

Denna konkurrensfördel är givetvis något ligaorganisationerna kan och till viss del bör reglera för att bibehålla en någorlunda jämn tävlingsbalans. Detta kan göras genom central allokering av intäkter och/eller kostnadsfördelningar såsom årets allsvenska där hemmalaget hade mandat att fakturera bortalaget för säkerheten i samband med arrangemanget.

Anledningen till att en viss intäktsallokering är motiverbar är att en jämn tävlingsbalans förväntas driva efterfrågan på fotboll.

I Premier League sker en intäktsallkoering från de cantralt sålda TV rättigheterna. Dessa intäkter i snitt står för ca 40% av klubbarnas intjäning och fördelas enligt en nyckel av 50-25-25
50% fördelas lika över PL:s samtliga klubbar
25% placeringbonus
25% baserat på exponering i TV

I Allsvenskan där TV och mediamelel i snitt står för ca 25% av klubbarnas driftintäkter, ser fördelningsnyckeln enligt de uppgifter som kom ut tidigare i höstas så här.

74% fördelas lika över allsvenskans samtliga klubbar
13% placeringbonus
13% baserat på exponering i TV

Hmm, här verkar alla vilja sitta i förarsätet. Problemet är att bilen inte kommer någonvart.

*******************

Vi ska komma ihåg att topp 4 klubbarna i Premier League dessutom får pengar från Champions League spel som de övriga PL-klubbarna drömmer om. Denna intäktskälla har en negativ inverkan på tävlingsbalansen inom Premier League när det är samma klubbar som år efter år prenumererar på C.L. platserna.

Denna skiktning av ligan har dock med största säkerhet gynnat de engelska topp 4 klubbars konkurrenskraft i Europa. Dels tack vare återkommande intäkter, men även tack vare kontinuerlig ”learning-by-doing” på internationell nivå.

*******************

”Denna fördel reduceras dock ifall ytterligare en aktör i samma region entrar marknaden”

Är ju lite intressant då både Stockholm och Göteborg får tillskottt till den allsvenska marknaden. På kort sikt tror jag dock inte att detta får stor inverkan. Sker ingen utslagning, är jag dock tveksam till att det på längre sikt finns några mervärden av att ha så pass många klubbar från samma region i allsvenskan.
———————————–
* Van der Werf & Verlaan (1994), Szymanski & Kuypers (1999), Dobson & Goddard (2001), Hall, Szymanski & Zimbalist (2002), Dejonghe (2004;2007), Deloitte (2005;2006;2007;2008), Dejonghe & Vandeweghe (2006)

** Freedom of entry, market size, and competitive outcome: evidence from English soccer.
Buraimo, Babatunde,Forrest, David,Simmons, Robert

*** Market Size and Winning: How Large is the Big-City Advantage in Spanish Football?
Pablo Castellanos, Jesus A. Dopico, Jose M. Sanchez

Fotbollsekonomi – "the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"*

Det finns de som hoppas och tror att en avreglering av 51% spärren är avgörande för att svenska klubblag ska hävda sig i Europa. Vissa verkar till och med försöka få det som guds gåva till svenska klubbfotbollen.

– Naivt hävdar jag.

Först och främst, är det så att många överskattar tillgången på potentiella riskkapitalister och deras riskaptit?

Mer om det tog jag upp i förra inlägget – ”Beautiful game but an ugly investment”

Nu till nästa utmaning…

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”*

Innan vi fortsätter ska jag kanske skriva att jag inte är emot en avreglering, det är jag inte. Men det är en helt annan diskussion än det jag velat lyfta fram.

**************

Det finns olika sätt att resa kapital och finansiera balansräkningar genom. Eget kapital genom aktieemissioner, skulder genom olika sorters lån samt även andra strukturer som vi t.ex sett i allsvenskan under 2000-talet.

Det finns ett antal exempel runt om i fotbollseuropa där klubbar försökt att med hjälp av riskkapital få fart på sin sportsliga avkastning som sedan förväntas öka intkterna. Inga kosntgheter enligt FAPM, men…

Blackburn Rovers som sedan slutet av 60-talet huserade i lägre divisionerna, investerade åren 1991 till 1995, £26miljoner på spelarförvärv och ytterligare £26miljoner på dess löner. Det var Jack Walker, klubbens ordförande som blev snuskigt rik genom stålindustrin när han sålde familjeföretaget till British Steal för £360m och plöjde miljoner in i Blackburn Rovers. Kenny Dalglish fick sätta sig vid rodret och ett av de mer spektakulära förvärven hette Alan Shearer som signades för den dåvarande rekordsumman av £3.5 miljoner. Klubben gick från en 19:e plats i andra divisionen via en andra plats i Premier League 1994, till att vinna mästerskapet 1995.

Ekonomsikt mådde klubben dock inte särskillt bra. Med lönekostnader som översteg(!) klubbens omsättning fick man relativt snabbt ta ett par steg tillbaka på den sportsliga kartan. Det ekonomiska underskottet 1991-1996 blev £36miljoner. (länk till Blackburn plats i intäktshierarkin säsongen 1996-7)

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”

AC Fiorentina reste 1999 motsvarande $40.3m där klubben värdepapperiserade framtida kassaflöden från säsongskort- samt biljettförsäljning. Avkastningen till finansiärerna (räntan) var kopplad till LIBOR med en riskpremie på 150 bsp (1.5%). Denna kapitalanskaffning var ett led i satsningen på Champions League samma år. Klubben hamnade åren därefter i finansiell distress med utslagning som konsekvens.

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”

Leeds som hösten 2001 reste £60m genom värdepapperisering med framtida kassaflöden från biljettförsäljning som säkerhet. Även här var avkastningen kopplad till marknadsräntorna. Klubbledningen hoppades på ökad omsätning från förväntade sportsliga framgångar. Utslagning blev det dock även i detta fallet.

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”

I de två senaste exemplen snackar vi skuldfinansiering. Det kan ju ge en fingervisning om hur svårt det är att nå avkastning under marknadsvillkor. Vi ska ju även komma ihåg att skulder generellt kostar mindre än ”eget kapital”. Bortsett från risken vill säga.

**************

Det finns dock exempel som gått hem. Chelsea lyckades tack vare ryska oljepengar. Men är dessa nivåer av injektioner i förhållande till omsättning som ska göda årliga jätteunderskott ens realistiska i allsvenskan?

För även i Sverige har vi sett anskaffning av kapital under 2000 talet. Det mest lyckade fallet måste ändå Elfsborgs vara, ur ett längre perspektiv vill säga. Precis i rätt ögonblick, lagom nära invigningen av den nya arenan kunde klubben med hjälp av externa finansiärer värva ett par hemvändare för att skapa en fin plattform kopplat till den tillväxtpotential Borås Arena innebar.

Djurgården var dock först ute med riskkapital. Genom sitt spelarinvestbolag Djurgården Fotboll AB (omfattas inte av 51% spärren) har man rest ca 60 miljoner sedan starten 1998. Förvisso gav det tre SM guld, men klubbens löpande omsättning har inte vuxit snabbare än det allsvenska genomsnittet.

Det fanns en plan (här) med sportsliga framgångar i ryggen och det fanns kapital (här).

”performance – spread” Djurgården fotboll, datakälla: svenskfotboll.se & årsredovisning DFM AB 2001-2005. Den blå linjen visar klubbens rörelseintäkter i relation till allsvenskan som helhet.

(klicka på bilden för bättre upplösning)
(bilden kopierad från ett tidigare inlägg och tränarkommentarerna är irrelevanta just här)


Några av förklaringarna till utvecklingen stavas ”marknadskrafterna” om vilka jag resonerade lite kring i förra inlägget (här).

En hypotetisk frågeställning vore ju hur tillväxten skulle se ut ifall Djurgården hade haft bättre logistiska förutsättningar, det vill säga arena. Det står skrivet i stjärnorna men jämför vi med en klubb som lider av en liknande trång sektor, Hammarby Fotboll, har Djurgården inte haft en nämnvärt bättre utväxling av sina kapitaltillskott om man ser till reklam-, sponsor- samt merchandiseförsäljning.

tabellen visar intäkter (msek) från ”marknad” plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll AB (2003 – 2007). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 & 2007) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*. De allsvenska siffrorna kommer från svff:s årliga ekonomiska sammanställning under rubriken ”Reklam & sponsring”

Fallet för Djurgården blev inte lika stort som för Leeds eller Fiorentina men klubben får nu börja om igen.

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”

Givetvis gäller ovanstående även i ett Europaperspektiv där allsvenskan försöker hävda sig.

Så den stora frågan är, när 51% spärren släpps, vad är det som förväntas bli annorlunda vad gäller allsvenskans status i Europa denna gång?

Kommer det riskkapitalister som suttit inne med en massa hysh-hysh-super-duper-hemliga och revolutionerande idéer om hur man bäst affärsutvecklar och ökar omsättningen hos de allsvenska klubbarna?

Kapital har ju sedan tidigare tillförts till systemet utan nämnvärt realt resultat. För hur stor kapitalinjektion förväntas egentligen avregleringen resultera i? För först ska föreningarna köpas ut, sedan måste nödvändiga investeringar göras.

Dessutom, genomför fler än en klubb en sådan metamorfas borde det rent logiskt och med erfarenhet av historien, innebära att större delen av det investerade kapitalet försvinner i spelarlöneinflation och endast en liten del levererar en ren kvalitetsförbättring.

Så, kan det finnas andra, mycket mer betydelsefulla nycklar till framgång än 51% spärren? En spärr som snarare framstår som ett mantra där vissa försöker använda denna yttre faktor de inte kan påverka som en ursäkt för sina prestationer.

Kapital går att anskaffa, alltid, t.ex. kopplat till spelarförädling samt spelarförsäljningar. En av få potentiella uppsidor till avkastning.

Problemen kanske finns på djupare nivå än så…
Vad säger ni?

——————————————
* Van der Werf & Verlaan (1994), Szymanski & Kuypers (1999), Dobson & Goddard (2001), Hall, Szymanski & Zimbalist (2002), Dejonghe (2004;2007), Deloitte (2005;2006;2007;2008), Dejonghe & Vandeweghe (2006)

Fotbollsekonomi – "Beautiful game but an ugly investment"*

Det finns de som hoppas och tror att riskkapitalisterna ska komma springande med sina plånböcker så fort 51% spärren avregleras. Men, hur lönsam och attraktiv är egentligen fotbollsindustrin?

Halmstad BK är ofta en hyllad förebild. De scoutar talanger lokalt, påstås göra bra spelaraffärer och är med och nosar på toppen enstaka säsonger. SM guld 1997 samt 2000 är också riktigt starka prestationer, det är det verkligen.

Hur mycket ekonomiskt överskott har det genererat?
– Nästan inget alls. Klubben har mellan 1998 och 2007 gått 2.3 miljoner plus, detta inklusive spelarförsäljningar, detta inklusive den stora försäljningen av Fredrik Ljungberg till Arsenal 1998. Ser man till det i folkmun populära driftresultatet har klubben motsvarande period, gått lite drygt 60 miljoner back.

Är det klubbspecifikt eller branschspecifikt?
Det senare skulle jag hävda.

Först och främst.
A) Konkurrens
I alla branscher är konkurrens bra för konsumenterna och mindre bra för producenterna.

Inom fotbollen är konkurrensen en nyckelfator för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Redan här uppstår det en konflikt mellan branschstruktur vs lönsamhet.

För att företag ska kunna vara lönsamma över tiden, måste de skaffa sig konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Detta kan man göra genom mer eller mindre långsiktiga varumärkesstrategier – skapa kundlojalitet. Man kan försöka nå skalfördelar. Patent, vilket är vanligt i läkermedelsbranschen mm mm.

För att ta det väldigt kort, framgångsrika företag lyckas med konststycket att förlänga durationen, det vill säga längden på perioden av konkurrensfördelar. Det är det som i förlängningen skapar mervärden (blå ytan i triangeln nedan) hos företag som återspeglas i aktiekursen och/eller genom utdelning. Den branschspecifika konkurrensen är krafter som hela tiden pressar överavkastningen nedåt.

I fotbollsbranschen förefaller det mycket svårare att skaffa sig bestående konkurrensfördelar. Möjligheten att från konkurrenternas sida kopiera framgångsrecept är alldeles för enkelt och durationen på konkurrensfördelen blir ofta mycket mycket kort. Det i sig skapar mycket litet/obefintligt värdeskapande. Än mer tydligt blir det i en liga av allsvenskans storlek sett i det europeiska perspektivet.

Konkurrensfördelar vs överavkastning (värdeskapande)
Faktisk avkastning: ROIC (return on invested capital) Avkastningskrav: WACC (weighted average cost Of capital)


1
. ”the arms race” – The ultimate margin-killer! Det faktumet att fotbollsklubbar hellre nyttomaximerar än profitmaximerar och där högre intäkter, istället för att skapa mervärde ökar löneinflationen eftersom eventuellt överskott återinvesteras i spelartalang (som är begränsad). Detta blir extra märkbart i ligor som ligger i långt ner i fotbollens värdekedja där tillgången på talang är en än större bristvara på grund av uppköp från ekonomiskt större ligor.
2. Imitation – det är väldigt enkelt och initialt billigt för fotbollsklubbar att härma varandras framgångskoncept och därmed öka konkurrensen. Spelsystem, träningsupplägg etc etc. Exempel på imitation såg vi i Sverige när Djurgården lanserade sin riskkapitalmodell i början av millenniet. Fler klubbar kopierade konceptet, kapital blev en mindre bristvara, tillgången på talang urvattnades och priset på talang steg. Nästa konkurrensfördel till massproduktion är talangutveckling och scouting där i förlängningen högre pris på ung talang förväntas – lägre marginaler.
3. Entré av ”Abramovich karaktärer” – Investerare med icke rationella investeringsmotiv som plötsligt kan dyka upp i ligan och höja priset på talang (#1) och därmed sportslig framgång.
4. Korruption – Öst- och Sydeuropa där bara gud vet vad som försigår. Det är en klar konkurrensnackdel på den europeiska scenen där eventuell överavkastning kan hämtas hem.
5. Skattesubventioner på andra marknader– Spelarmarknaden har blivit global och mer eller mindre avreglerad med en fri rörlighet mellan ligorna. Danmark där skattesubventionens konsekvens blir mindre tillgång på talang i allsvenskan samt högre pris på den som blir över (#1). T.ex, FC Midjylland omsatte ungefär lika mycket som Hammarby Fotboll AB 2007 (exkl transfer) men danskarnas personalkostmader var lägre än HF AB:s.
6. Solidarisk allokering av centrala avtal för att bibehålla en jämn tävlingsbalans – hög konkurrens som förväntas driva efterfrågan.

B) En bransch med taskiga marginaler.
Den branschspecifika rörelsemarginalen i fotbollseuropa ser inte särskillt inbjudande ut heller.
Benchmark för fotbollseuropa finns i inlägget här. ”Big five” enligt nedan.

Rörelseresultat i Europa
saxat från guardian.co.uk

Förutom Bundesliga som gjorde en mycket stark ekonomisk säsong (på bekostnad av Europaframgångar?), är marginalerna i de största ligorna mycket små. Vi ska komma ihåg att den största delen av vinsten i England kommer från Manchester United, Tottenham, Arsenal samt Liverpool.

ManU, Arsenal samt Pool har ju skaffat sig mycket stora konkurrensfördelar genom kontinuerligt spel i Champions League och där klubbarna profiterar tack vare de externa intäkterna från UEFA-spelet som ju inte allokeras solidariskt inom Premier League.

Hela fyra Champions League platser från PL minskar numera ”the arms race” effekten och de engelska topp 4 klubbarnas ekonomiskt starka position i Europa minskar möjligheterna för klubbar från konkurrerande ligor att köpa sönder deras trupper.

Vi kan nästan, men bara nästan skönja ”monopoltendenser” här. Därav möjligheterna till profit.

Vad gäller Tottenham så hade klubben elfte (11!) störst intäkter i fotbollseuropa. Det motsvarar ju inte klubbens sporstliga prestation på långa vägar.

Klubben ser istället ut att profitmaximera och ger t.o.m. utdelning till sina aktieägare. Man lyckas med detta genom att endast 42% av intäkterna läggs på spelarlöner och därmed så minimerar management sannolikheten till en framstående placering i ligan. (FAPM)

Italien är en katastrof och Frankrike en låg-marginal-marknad.

Allsvenskan?

Allsvenska rörelsemarginaler 2001 – 2007 (resultat exkl spelarförsäljningar)
datakälla: svenskfotboll.se

Vad tror ni, går det att hitta investerings-case?

—————————————–
* ”Beautiful game but an ugly investment” – Nick Louth