Månad: januari 2009

Börsintroduktion vs sportsliga resultat

En i dagarna publicerad undersöking har försökt svara på ifall börsnotering av fotbollsklubbar inneburit en bättre prestation på fotbollsplan.

Att man valt den sportsliga prestationen som nyckeltal motiveras med att det bäst speglar förmågan att utnyttja och allokera resurser. (pengar & talang – min anm)

22 klubbar från AIK till Juventus som börsintroducerats under perioden 1994-2007 var med i urvalet.

Tre hypoteser har testats.

i. Fotbollsklubbar presterar bättre i nationella tävlingar efter börsnotering än innan introduktionen.
ii. Fotbollsklubbar presterar bättre i internationella tävlingar efter börsnotering än innan introduktionen.
iii. Aktiepriserna reflekterar en perfekt bild av fotbollsklubbars prestion, historiska samt förväntade framtida.

Slutsatsen blev att fotbollsklubbar, sett till den sportsliga prestationen inte gynnats av en börsnotering. Generellt presterar fotbollsklubbar inte bättre resultat efter en börsintroduktion än innan.

Mindre klubbar i lägre divisoner till stora ligor uppges ha haft vissa positiva effekter och på den internationella scenen har man noterat små förbättringar som dock inte är statistiskt säkerställda.

Vad gäller aktiepriset, så återspeglar det historiska prestationer samt internationella prestationer innevarande period men ger ingen förutsägelse om framtiden.

Vad kan vi lära oss av detta? Förmodligen inte mycket. En börsnotering kan dock underlätta för klubbarna att resa eget kapital till en relativt billig kapitalkostnad genom aktie-emissioner.

Intressant och relevant för slutsatsen vore kanske att analysera hur många utav introduktionerna som har drivits fram av finansiell distress med syfte att hålla klubben flytande efter att ha fallit offer för ”the arms race”.

———————————————————————

The Benefits of Financial Markets: A Case Study of European Football Clubs
, Conor McKeating , Dirk G. Baur – Jan 2009

FotbollsEuropa 2007 – intäkter vs talang

Innan siffrorna för 2008 börjar ramla in kan det av intresse att få ett helhetsgrepp över den europeiska fotbollsmarknaden.

Bilden nedan visar marknadsandelarna för ett antal grupper i Europa. Big5 äger 52% av intäkterna. Sedan kommer… ingenting, innan big5:s lägre divisioner lägger beslag på 16%. Allsvenskan tillhör kategorin ”övriga 1:a ligor” med 15% och superettan ryms i ”övriga lägre ligor”.

UEFA och nationella förbund äger 14% av kakan.
Allsvenskan har 0.64% av den europeiska marknaden. Räknar vi bort UEFA och räknar bara på ligorna blir allsvenskans marknadsandel 0.69%

bild 1. marknadsandelar intäkter exklusive transfer 2007
datakälla: deloiite.pl – ”finansowa ekstraklasa”
(klicka på bilden för högre upplösning)

Det mest intressanta och relevanta vore ju att mäta allsvenskans tillväxt i relation till sin grupp och kanske även gruppen innehållandes Big5:s lägre divisioner då det främst är dit den allsvenska talangen distribueras. Dessa nyckeltal bör förväntas att monitoreras i SvFF:s årliga rapport av de allsvenska klubbars ekonomier. Men än så länge lyser dessa med sin frånvaro.

***********************

Eftersom vi enligt ”Football-Asset-Pricing-Model”* vet att det finns ett visst linjärt samband mellan intäkter och sportslig prestation, kan vi approxmera marknadsandelarna i Europa avseende talang, dvs kvalitet på fotboll.

Antagandet bygger på att FAPM gäller i Europa där all identifierad och därmed känd talang aggregeras till 100%.

UEFA samt nationsförbunden lyfts bort eftersom dessa förbund inte avlönar talang på daglig basis.

Vissa lokala avvikelser kan givetvis påverkas av skattesubventioner, olika redovisningsprinciper, ej redovisade intäkter, ”kreativ bokföring” samt en viss tröghet i distributionen av talang på grund av bundna kontrakt som inte köps loss.

bild 2. approximerad fördelning av fotbollstalang(kvalitet) 2007
(klicka på bilden för högre upplösning)

——————————————-
* se nedan ang ”Football-Asset-Pricing-Model”
FAPM#1
FAPM#2
FAPM#3
FAPM#4

Agenternas skräck och hotet från väst?

Agenternas skräck ligger nu uppe för diskussion. UEFA och klubbarnas branchorganisation ECA diskutetar en eventuell begränsning av utgifter för löneersättning. (mer här)

Lönerersättningar ska kunna begränsas av klubbarnas intäter från biljetter, marknad & merchandise samt TV. Finansiella tillskott från ägare kommer med andra ord inte kunna trigga lönekostnaderna. Jag misstänker att ration löner/omsättning kan tänkas att regleras.

Sunt. Även om vi kanske får se ”kreativa lösningar” vad gäller ersättning till fotbollsspelare.

Skulle en reglering kunna skapa en möjlighet för Major League Soccer att konkurrera om de större affischnamnen måntro? Skulle så bli fallet, kan det ju bli ett utflöde av talang till andra sidan Atlanten. Och därmed sannolikt även en viss omallokering av de globala TV pengarna inom fotbollen.

Spännande.

Newcastle – "The Board does not recommend the payment of a final dividend for the period ended 30 June 2008"

Newcastle United Limited som enligt Deloitte Football Money League omsatte 14:e mest i fotbollseuropa år 2007, är fast i den engelska ligasystemets ”the arms race”.

Bokslutsåret 1/7-2007 till 30/6-2008 redovisar klubben en förlust på £20miljoner (-£34.2m –2006/07). Tack vare det nya treåriga TV avtalet Premier League tecknade inför förgående säsong ökade Newcastle sina intäkter till £99m under 2007/8 (£87.1m –2006/07).

Precis som gäller för de flesta fotbollsklubbar i Europa är det överinvesteringar i spelartruppen som tynger resultatet. Lite drygt 70%* utav intäkterna bränns av i lönekostnader. Investeringar i transfersummor uppgick under verksamhetsåret till £22m. Ett belopp som aktiveras på balansräkningen med årliga avskrivningar under kontrakttidens längd.

Newcastle tjänade dock pengar på transfern och profit från ”player-trading” landade på £10.8m (-£2.1 — 2006/07).

Resulatet har påverkats negativt i och med det brutna kontraktet med managern Glenn Roeder där kostnaden för detta uppges ha landat på £1.1m. Ytterligare £4.6m i kostnader uppges ha tillkommit på grund av övriga förändringar i management.

Med tanke på att sparkade tränare hos klubbarna i det mellersta- och nedre skiktet av ligan snarare är en regel än ett undantag, kan man ju fråga sig om det kan klassas som extraordinärt?

Som plåster på såren fick Newcastle ut £6.7m från sin försäkring när Michael Owen gick sönder.

********************

Föregående bokslutsperiods underskott är dock inga kioskvältare. Den ansamlade förlusten i Newcastle United Limited uppgår nu till £132m. Ett underskott som på balansräkningen finansieras genom bland annat £112m i skulder med en löptid längre än ett år. Under föregående år omfinansierade ägaren Mike Ashley klubbens skuld genom att amortera en gammal kreditlina á £100m genom ett personligt lån till klubben som nu ligger på dess balansräkning. Lånet har under 2008 varit ränte och amorteringsfritt men kan enligt rapporten prissättas till LIBOR + 0.5%.

Periodens underskott finansieras genom kapitaltillskott från ägaren som aggregeras skuldsidan på balansräkningen. Och så länge ägaren vill göda systemet med dessa kapitaltillskott är inte klubbens likvida situation i fara.

*********************

Newcaste United har den senaste tiden varit föremål för spekulationer om ett ägarbyte.

————————————
* Premier League snittet var 63% perioden 2006/07
Snittet i Championship 79% samma period.
1 GBP ~SEK 11.3

Inför rapportsäsongen – låt dig inte luras av siffrorna

Inom en snar framtid börjar de allsvenska klubbarna släppa sina bokslut för 2008 och jag hoppas även denna vår hinna kommentera de rapporter som blir offentliga. Har dessutom lite idéer på nya sätt att monitorera klubbarnas status. Vi får se hur det blir med de planerna.

AIK Fotoll AB förväntas vara först ute med sitt bokslut den 12:e februari.

Det är givetvis populärt att jämföra klubbarna med varandra. Det finns tyvärr en hel del fallgropar som bör tas i beaktande. Görs inte det, riskerar analysen och jämförelsen att inte bli alltför rättvisande. Redovisning är en sak, verkligheten kan ibland vara helt annan.

Först och främst, glöm för guds skulle inte bort balansräkningen. Periodiserat resultat köper inga nyförvärv. Balansräkningen är en viktig indikator för hur mycket resurser klubben har till förfogande. Observera likviditeten, bara för att man har ett stort positivt eget kapital behöver det inte betyda att man saknar problem med att fullfölja sina ekonomiska åtaganden.

******************

Inför förra årets rapportsäsong skrev jag lite kring problematiken med periodiseringen av spelarkontrakt vilket inte ger en helt rättvis bild av årets verksamhet. Vi pratar om aktivering av transfer-fee på balansräkningen och årliga avskrivningar under kontraktslängden. Sign-on kostnadsförs däremot direkt över resultatet och belastar redovisningsperioden i sin helhet. (läs mer om det här). Observera därför vilka förvärv din klubb gjort under året och hur dessa kan tänkas ha redovisats.

Ett större ”driftunderskott” kan därmed till viss del förklaras genom sign-on kostnader som belastar resultater under redovisningsperioden. Vi kanske även ska fråga oss ifall ”driftresultat” överhuvudtaget är ett relevant nyckeltal. Allsvenskan är en talangfabrik och spelarförsäljningar är en naturlig del av vardagen. Likviden från spelarföesäljningar används generellt till att finansiera nya spelarkontrakt. Nya spelarkontrakt innebär högre kostnader under innevarande perioden.

Hypotesen lyder således, ju fler spelare en klubb säljer, desto sämre blir driftresultatet.

******************

”Voodoo Accounting” – En annan aspekt som jag snuddade vid lite kortfattat i förra årets sammanställning av de allsvenska klubbars resultat. Det är de olika riskkapitaluppläggen som klubbarna använder sig av och hur dessa redovisas i klubbarnas böcker. Efter en simulering av hur Hammarby Fotboll AB:s resultat skulle sett ut enligt Djurgårdsmodellen ser vi hur mycket sådant kan slå. (mer om det här) Klubbarna blir därmed inte riktigt jämförbara med varandra.

Tänkt även till hur olika upplägg kan påverka din klubbs resultat på kort respektive lång sikt.

*******************

2008 var ett år där i alla fall två klubbar bytte befattningshavare i den högsta operationella ledningen. Sådant kan givetvis även spegla sig i resultaträkningen. Efterträdarna vill sannolikt städa ur alla eventuella lik ur garderoben. Efterträdarna har även incitamenten att kostnadsföra framtida kostnader man vet att klubben dragit på sig under det föregående verksamhetsåret. Helt enkelt därför att man alltid kan skylla på företrädaren men även för att sätta sig i bättre dager när man visar förbättrade siffror under sitt första ”riktiga” verksamhetsår. Ett redan dåligt resultat mår helt enkelt inte illa av att försämras lite till.
Det finns ett fiffigt uttryck för detta, Big Bath.

Därför, observera eventuella byten av redovisningsprinciper, avvikelser i de olika resultat- och balansposterna som kan verka uppseendeväckande och inte riktigt stämma överens med klubbens aktiviterer under verksamhetsåret.

Det bästa sättet är att jämföra klubbes respektive nyckeltal och utvecklingen av dessa över tiden.

****************

Sist men inte minst. Med bakgrund av den empiriska undersökningen som gjordes i Bundesliga kan vi approximera värdet av men även kostnaden för olika löptider på spelarkontrakt.

Ett nyckeltal som skulle vara ytterst relevant för klubbar att uppge i sina redovisningar, är den genomsnittliga kontraktslängden man har i sin spelartrupp.

Låt oss ta ett exempel
klubb A redovisar ett ek resultat för 2008 —> – 1 msek och har en medelkontraktslängd på 3.1 år
klubb B redovisar ett ek resultat för 2008 —> + 8 msek och har en medelkontraktslängd på 1.2 år

Allt annat lika.

Klubb B ser ut att ha redovisa ett betydligt starkare resultat än klubb A. Men eftersom vi har den extra informationen om medelkontraktslängden kan vi med bakgrund av empirin anta att klubb B haft en lägre personalkostnader under året pga av att man tecknat kortare kontrakt och/eller hållit inne på kostnader avseende nya kontrakt/förlängningar.

Klubb A:s förutsättningar att tjäna pengar genom spelartransfers kan antas vara bättre än B:s den närmast kommande tiden. Hur mycket är det värt?

Samtidigt kan en lång genomsnittlig kontraktstid innebära en högre risk i dessa tider när vi nu går in i en lågkonjunktur. En osäker framtida efterfrågan på fotboll och därmed en större risk på minskade intäkter ska ställas i relation till kontrakterade och därmed säkra kostnader.

Den genomsnittliga kontraktslängden bör givetvis även med fördel användas till att analysera klubben över tiden där det kan ge en del svar på varför resultaten, år till år, pendlar upp och ner.

********************

För licensnämnden skulle detta nyckeltal vara relevant då det kan visa hälsotillståndet för klubbar som närmar sig gränsen för licenskravet. Tillsammans med bl.a likviditetsnyckeltal kan det ge indikationer om klubbens risk att under en säsong gå i konkurs och därmed försämra tävlingsalansen i ligan.

Jag förstår dock att klubbarna vill hålla inne med denna information då det kan påverka priset på den spelartalang klubben önskar förvärva eller sälja. Information är värd pengar.

"The directors does not recommend the payment of a dividend for the financial year"

Vad gör man en söndagkväll ifall man har svårt att somna? Bläddrar genom en årsredovisning så klart.

Eftersom det har ryktats om att Roman Abramovich letar köpare till Chelsea var jag lite nyfiken på vad som finns under skalet. Det man kan konstatera är att Roman ägnat sig åt en ganska så dyr hobby.

Förlusten för den senaste offentliggjorda bokslutsperioden (2007-06) blev £75.8m (-81.2m 2006). Och då ska vi lägga på minnet att klubben visade ett positivt (£9.2m) transfernetto eller ”player-trading” som man kallar det för. Den ansamlade förlusten var per 30/6-07 uppe i £391m .

Roman har sedan han tog över klubben 2003, pumpat in ca £600m för att täcka underskotten samt återfinansiera klubbens gamla skulder som han ärvde. Dessa kapitaltillskott har bokförts som ränte och amorteringsfria skulder på balansräkngen.

Nu kan kanske allt det bli ditt för £800m och frågan är om det inte blir lättare för ManCitys ägare att köpa Chelsea och sedan bara flytta själva truppen till Manchester. Fast det kanske är roligare att lägga sockrade bud på enstaka prospects runt om i fotbollsvärlden.

Sen är det svårt och låta bli att smågarva lite när man bläddrar sig fram till följande kommentar:
”The directors does not recommend the payment of a dividend for the financial year”

————————————
GBP1 ~ SEK 12

Om några timmar skriver vi helg…

…och jag hoppas att några av er tar tillfället i akt och tränar inför årets första stordrabbning.

Ni vet vilka ni är 😉

Själv ska jag försöka mig på konststycket att klara av en bloggfri helg.

Ett fredagstips, ekonomen som tillsammans med pionjären inom fotbollsekonomi Stefan Szymanski för ett par år sedan skrev boken ”National Pastime: How Americans Play Baseball and the Rest of the World Plays Soccer”, ger sin syn på frågor som hur professionell sport förväntas att påverkas av det faktum att vi är på väg in i en lågkonjunktur, med mera. Allt på ”Freakonomics” spalten i The New York Times. Länka dig dit här.

Kan även konstatera att Arsene Wenger ser ut att då och då läsa den osynliga handen och ”quantity theory of money”. Själv tycker jag värvningsarbetet går alldeles för långsamt, hitintills har vi bara sett en bänknötare från seriekonkurrenten, trots i det närmaste obegränsade resurser, avgå någon!

Säga vad man vill om Petter Furuseth, han om någon har dock fattat vad europeisk fotboll handlar om. Det är fotbollspelarna som generellt ”äger” produkten i fotobollseuropa. PF drar nytta av detta. Det vill säga att unga, mer talangfulla spelare än han själv, hela tiden arbetar sig uppåt i värdekedjan och däremed lämnar ett tomrum av talang(kvalitet) bakom sig. Ett tomrum han ser till att täppa igen. På så sätt kan han profit-maximera för egen räkning trots att han enbart rör sig i sidled i fotbollens värdekedja.

Det är spelarnas marknad.