Månad: mars 2009

Inför allsvenskan #1 – Bizarro world

Inför årets säsong finns en del frågetecken kring Stockholmsklubbarnas prestationer. Ironiskt nog kan den supersolidariska distributionen av centrala avtal och TV premier nu komma att gynna klubbarna i huvudstaden. För Hammarbys och Djurgårdens del var det ur ett konkurrensperspektiv en räddningsplanka redan efter 2008 års säsong.

Finns absolut ingen anledning att idag överinvestera i medelmåttig talang. Bara att vänta in den sannolika priskorrigeringen nedåt lite längre fram i tiden.

Elfsborg som efter tre raka säsonger i den absoluta allsvenska toppen, hade med en låt oss säga 50-25-25* fördelning haft betydligt bättre konkurrenskraft inför höstens europacupspel.

Kalmar som säsongen 2006 tillhörde de klubbar som beklagade sig mest, kanske hade haft bättre förutsättningar att inom ramen för driftintäkterna kunnat teckna längre kontrakt med bröderna Elm för att på så sätt ännu bättre kapitalisera förädlingen av talang och omallokera likvida medel från kontinenten till allsvenskan.

Måste dock tillägga att jag gillar den på förhand oförutsägbara allsvenskan.

————————
* 50-25-25 fördelning av centrala avtal som mer eller mindre förefaller vara eu-standard, betyder att 50% av centrala intäkter fördelas lika, 25% baserat på ligaplacering och 25% på exponering i ”veckans match”.
2008 var fördelningen i allsvenskan 71-12-12

Nyttomaximerande klubbar vs Profitmaximerande klubbar – modellen

Jag har tidigare skrivit lite kort om profitmaximering vs nyttomaximering.

Det finns ekonomer som roat sig med att illustrera en teoretisk modell vad gäller strategier för dessa två olika kategorier av klubbar. Modellen är teoretisk och bygger på att antal strikta antaganden vilka sällan kan identifieras i verkligheten men den ger oss en bra referensram vad gäller skillnaden mellan nytto- och profitmaximering.

Börja gärna med att läsa om det empiriska sambandet mellan en klubbs personalkostnader och sportsliga prestation samt sambandet mellan en klubbs sportsliga prestation och intäkter.

Länken mellan dessa två förhållanden kan antas råda enligt följande funktioner där ”P” är klubb i:s sportsliga placering år t. ”w” är klubbens personalkostnad i förhållande till ligasnittet och ”R” är klubbens intäkt i förhållande till ligasnittet.

Variablerna ”a” och ”c” anger effektiviteten, det vill säga hur väl respektive klubb förvaltar sina resurser.

Szymanski & Hall illustrerar även ett förhållande mellan sportslig framgång och profit enligt nedan graf.

Fig1 – förhållandet sportslig framgång vs profit, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

Man menar att en fotbollsklubb måste investera i sin spelartrupp för att nå sportslig framgång och på så sätt skapa en attraktiv produkt. Upp till en viss klubbspecifik nivå kommer man därför kunna maximera sin vinst.

Samtidigt kommer lönsamheten att avta efter att klubben nått en viss nivå av framgång. Det kan bl.a. bero på att klubbens demografiska förutsättningar är sämre än sina konkurrenters och framgången inte kan kapitaliseras ytterligare. Man når ett läge där marginalkostnaden för spelartruppen överstiger margnalintäkten.

Fig2 – indifferenskurvor, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

 

En indifferenskurva anger de varukombinationer som alla ger samma nytta. I detta fall definieras varorna som profit respektive sportslig framgång.

Samtliga möjliga kombinationer längs kurvan I0 ger samma nytta. Vi ser att sämre position i tabellen kräver en mycket stor ökning i profit för att den nyttomaximerande klubbchefen ska vara lika ”happy”.

Givetvis ger även samtliga möjliga kombinationer längs I1 även det samma nytta. Nyttan i indifferenskurvan I1 är dock högre än nyttan i kurvan I0. Om resurserna tillåter vill man välja den kurva som ger mest nytta.

De horisontella linjerna är en profitmaximerande klubbchefens indifferenskurvor. Det enda nyckeltalet denna klubbchef bryr sig om är profit, oavsett var någonstans i tabellen klubben hamnar.

Fig3, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

 

Lägger vi in indifferenskurvorna in i profit/success modellen, kan vi se var respektive klubb kommer att välja sina strategier. Bilden bygger på antagandet där båda klubbarna har exakt likadana förutsättningar bl.a. vad gäller demografi & logistik och därmed intjäningsmöjligheter.

Den profitmaximerande klubbchefen kommer att välja sambandet profit/succes vs profit som maximerar profit vid punkten π(PM). Klubbchefen kommer därför spendera så mycket pengar på spelarkontrakt som motsvarar sannolikheten till den givna nivån på sportslig framgång, S(PM).

En motsvarande budgetstrategi för den nyttomaximerande klubben skulle innebära indifferenskurvan I0. Den är dock inte nyttomaximerande eftersom indifferenskurvan I1 levererar högre nytta. Eftersom klubbarna har samma grundförutsättningar, väljer därför den nyttomaximerande klubbchefen strategi I1 den med en lägre profit π(U). Som pay-off erhåller klubbchefen en högre sannolikhet till sportslig framgång, S(U).

*******************************************
För klubbar som befinner sig högst upp i fotbollens värdekedja, det vill säga tillhör de klubbar som har högst intäkter i fotbollseuropa, är konkurrensen om åtråvärd talang betydligt mindre. Dessa klubbar kan därmed begränsa sina löneutgifter eftersom konkurrenterna likförbannat saknar resurser för att locka över talangen. Ett lysande exempel här är Manchester United vars ratio löner/omsättning ligger på endast ca 45%. Det ger klubben rörelsemarginaler kring ca 30%.

*******************************************
Skulle jag vara ligaorganisatör hade jag önskat en marknad där de klubbar som har störst marknadsandelar var profitmaximerare och de med lägst marknadsandelar nyttomaximerare.
Varför? För att det stimulerar tävlingsbalansen i en sett till intäkter ojämn marknad vilket på längre sikt driver efterfrågan på fotboll.

I USA är samtliga klubbar i respektive proffsliga profitmaximerare. För att säkerställa tävlingsbalansen tillämpar man bl.a ”revenue-sharing” och allokering av talang genom draft-system.

*******************************************
Modellen borde rimligtvis vara viktig att förstå för klubbägare när man utformar incitamentprogram för management.

VM i mer eller mindre genomtänkta förslag

Måste säga att jag är småtrött på alla dessa årsredovisningar. Redovisning är i grund och botten riktigt jävla tråkigt. Den allsvenska rapportsäsongen lider som tur är mot sitt slut och det är bara att konstatera att 2008 års prestationer har gått hårt åt många klubbar.
Kommentarer finns samlade under länken här.

De på grund av konjunkturläget mycket osäkra framtida kassaflödena gör läget extra prekärt för klubbar med svag likviditet.

Jag tror att vi de närmast kommande transferfönstren kan få se betydligt fler övergångar inom allsvenskan. En marknad som har i det närmaste varit död men som i jakten på cash-flow nu borde öppnas upp.

Klubbarna borde rimligtvis tvingas till en snabbare omsättning på sina tillgångar och alla allsvenska spelare får inte plats i Danmark. Hög kapitalomsättningshastighet är något som praktiserats flitigt i Premier League.

*******************
Desto roligare är det att läsa UEFA:s många lösningar på den europeiska fotbollen.
Det roligaste förslaget hittills måste ha varit det med en begränsning på max 25 spelare i trupperna. Det i syfte att minska lönekostnaderna.

Lägg ägg! Det enda utfallet jag ser framför mig är att färre spelare kommer att tjäna mer. De totala löneutgifterna oförändrade. Klubbarna kommer fortfarande att driva varandras lönekostnader i jakt på de mest åtråvärda signaturerna. Ibland undrar jag…

Några andra idéer, dessa dock snarare i syfte att förbättra tävlingsbalansen.
”luxury tax”
”taxing transfers”

Lycka till med administrationen, det finns över 50 högstaligor i fotbollseuropa. Och hur lång tid kommer det att ta innan klubbarna och dess revisorer börjar utvecklar metoder för att komma runt sådana regleringar?

Det här blir intressant att följa.

Europaperspektivet

Läser att Milan presidenten vill införa ett lönetak och hänvisar till ligorna i USA.
Platini har tidigare gjort liknande jämförelser och hyllat de amerikanska klubbägarna, tillika delägarna i ligorna.

Det lönetak på 50-60% av intäkterna som Platini pratar om skulle t.ex bara gynna klubbar som ManU (44%) och Liverpool (58%) som redan idag befinner sig inom restriktionen samt presterar väl.

Man ska vara jävligt försiktig när man drar paralleller med ligasystemen i Nordamerika. Den främsta anledningen är att ligorna i USA har ”monopol” på produkten samt talangen. Det vill säga, en spelare kan inte lämna NFL för att bedriva sin yrkeskarriär lika lönsamt någon annanstans.

När bosman-caset var uppe sneglade många åt Nordamerika hävdande att free-agency minsann inte skulle ha någon inverkan på tävlingsbalansen i Europa.

”Many sports economist, however, argued in the nineties that the changing conditions in the labour market would have no impact on competitive balance and the distribution of player talent. They used arguments taken from US cases but neglected the typical structure of European professional football.”*

Försämringen av tävlingsbalansen i Europa de senaste 10 åren kan givetvis inte enbart hänvisas till bosmandomen. Vi har sett en enormt stark tillväxt, mycket tack vare TV intäkter där demografiskt större marknader har gynnats. Precis som marknadsstorlek har observerats vara en konkurrensfördel på klubbnivå bör den givetvis även gälla på liganivå.

Vi borde dock kunna anta att bosmandomen blev en kraftig katalysator vad gäller omdistribution av talang till, samt koncentration av denna hos de starkare marknaderna.

Efter några år tog samma ekonomer en annan infallsvinkel. En konsolidering av ligorna är nog på sikt ofrånkomlig. Till och med Champions League börjar nu bli mer och mer förutsägbar. Fortsätter denna utveckling, är produkten CL snart död.

”These same sports economists argued later on that an European Football League with characteristics of the American professional sports league model would be the solution for all inequalities and concentration tendencies in Europe”*

Det har nu gått så pass långt att t.o.m. Platini sakta men säkert börjar acceptera en framtida konsolidering.

————————————–
* Jag rekommenderar varmt denna artikel som beskriver fenomenet med europeiska ligasystemet.
The consequences of an open labour market in a closed product market in the economic environment of European professional football, Trudo Dejonghe† and Wim Van Opstal – Dec 2008.

Marknads & souvenirintäkter Stockholm 2003-2008

tabellen visar intäkter (msek) från ”marknad” plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll (2003 – 2008). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 – 2008) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*. Årsredovisning AIK Fotboll AB (2003-2008), The Terrace exkluderat.

——————————————————-
* Fram till 2005 låg rättigheterna för försäljningen av marknadsrelaterade intäkter i Djurgården Marknad AB. Efter en omorganisation överläts dessa från 2006 till Djurgården Fotboll Försäljning AB.

Djurgården i korthet

Mycket kort kommentar från Djurgårdens boklut. Hela koncernen omsatte 109 miljoner och förlusten blev 12.5 miljoner före skatt.

Balanslikviditeten i koncernen är 120%, ned från 190%.

Det intressanta är ju hur likviditeten i spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB ser ut, det är inget som vi idag känner till.

Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB)
Är bolaget som driver den allsvenska A-lagagsverksamheten. DEF AB omsatte 2008 95.8 miljoner inkl spelartransfers, ca 71 miljoner exklusive transfers. Motsvarande siffra exkl transfers 2007 var 81 miljoner. Förlusten blev lite drygt 12 miljoner.

Lönekostnader upp från 41 miljoner till 55 miljoner inkl dryga 8 miljoner i sign-on (se lägre ned). Sannolikt har posten även belastats i samband med förlikningen med f.d. tränarstab samt
f.d klubbdirektör.

Publikintäkterna minskade från 28.8m till 24.8m
TV premierna ned från 11.7m till 8.6m

Det egna kapitalet i elitverksamheten (DEF AB) uppgick vid årsskiftet till endast 1 miljon. Likviditeten i DEF AB får jag till 91%.
Det är nog inte helt otänkbart med kapitaltillskott från ägaren, Djurgården IF Fotbollförening.

Djurgården Fotboll Försäljning AB
Dotterbolag till DEF AB som säljer sponsor&marknad samt merchandise. Intäkterna för bolaget landade på 27.5 miljoner, är en minskning från 28.8 miljoner året innan. Dessa intäkter är aggregerade i DEF AB:s totala intäkter.

Spelartransfers med Djurgården Fotboll AB
Djurgården Elitfotboll AB redovisar spelartransfers på så sätt att man får det paradoxala förhållandet att ju fler och dyrare spelare som klubben värvar, desto högre intäkter får man.

Transferintäkter är lika med det vinstandelsbevis klubben emitterar för de förvärv man gör under årets gång. 2008 förvärvade Djurgården Sebastian Rajalakso, Martin Andersson, Per Johansson, Philip Hellquist (egen prod.), Peter Magnusson, Patrik Haginge, Johan Oremo samt Prince Ikpe Ekong. Klubben paketerade förvärven i värdepapper och sålde det till Djurgården Fotboll AB för 23.9 miljoner.

Att döma av siffrorna i redovisningen, betalade klubben under 2008, 15.3 miljoner i transfersummor samt dryga 8m i sign-on.

Ytterligare ca 0.6 miljon i transferintäkter blev det från den 20% kick-back som DEF AB äger på sina spelarförsäljningar.

Djurgården Fotboll AB har under perioden 2005-2008 invetserat hela 85 miljoner i spelartruppen.

*****************
Som ni kanske förstår är inte Djurgårdens resultaträkning helt jämförbar med andra allsvenska klubbars dito. Riskprofilen och intäktsstrukturen ser helt annorlunda ut.

Beef

Det kan ibland bli lite småskoj när drakarna vässar mot varandra. Nu senast om vem som har den bästa bevakningen av allsvenska klubbars ekonomier. Nåja, i alla fall Hammarby Fotbolls.

Det hela började med den rosa tabloiden rip-off från osynliga handens live-inlägg (1) och (2) från Hammarby Fotbolls årsmöte.

Det är lugnt, vi bjuder på det 🙂

Kanske ska tydliggöra eftersom sista stycket i tabloidartikeln känns lite osammanhängande och svårtolkat. De 5.3 miljoner från säsongskortförsäljningen aver 2009 års intäkter som dock betalades in till Hammarby Fotboll innan dead-line för förlängningen av säsongskort, det vill säga 31/12-08.

”Förutbetalda intäkter” heter det i balansräkningen och denna info finns att finna i noterna. Kanske inte direkt det första gemene man letar efter. Men man är väl lite smånördig trots allt.

Den rosa konkurrenten har dock en inte helt oviktig poäng, att det faktiskt är skillnad mellan minus 10-15 miljoner och + 3 miljoner eller 1.25m som det blev efter skatt. Det oavsett hur det ser ut högre upp i kolumnen.

Att 2008 blev ett resultatmässigt mediokert år kan nog alla vara överens om.

Konkurrenten passar givetvis på och hävdar att resultatet var lättgenomskådat. Och visst, hade den rosa tabloiden varit lite mer kylig och bara väntat ett par timmar till hade man även fått med informationen om det negativa kassaflödet från rörelsen på 18 miljoner.

Samtidigt slår konkurrenten sig för bröstet om att man häromdagen avslöjat den stora nyheten om att ”Transferkorgen” inte längre fanns att tillgå.

Faktum är att denna information var officiell och publik redan 6:e november då Hammarby Fotboll höll sitt informationsmöte för sina medlemmar. Där meddelades att klubben gjort spelarförsäljningar tillräckligt stora för att i april kunna amortera kapitalandelslånet som det heter. Snyggt jobbat 🙂

Själv väntar jag med spänning på SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomier. Nyfiken om driftunderkottet för hela ligan orkar sig över minus 100 miljoner för 2008. Vi har faktiskt alla möjligheter att kunna spräcka den vallen en gång för alla.

Rekordet hålls sedan år 2000, minus 94m. Hammarby Fotboll och AIK värst i klassen, ni som kar er historia vet varför.

2006 är hittills det enda året sedan 1998 (så långt tbx sträcker sig SvFF:s databank) som allsvenskan visat ett positivt driftresuktat. Totalt har -450 miljoner förvunnit ut i det allsvenska svarta hålet sedan dess, minus en halv miljard. Här ligger Halmstad BK hyfsat bra till vad gäller det största driftunderskottet med sina lite drygt 60 miljoner back.

Varför är det på detta viset? Vi tar det kortfattat denna gång…

Därför att produkten på den nivån i fotbollens värdekedja vilken allsvenskan befinner sig på, inte är en tillräckligt attraktiv produkt för täcka kostnaden för den scouting och förädling av talang de allsvenska klubbarna gör åt ligorna och klubbarna högre upp i systemet.

Transfersystemets främsta syfte och bidrag är just att se till att resurserna når ut till de mindre ligorna för att säkerställa talangutvecklingen inom fotbollen.

Ett par år gamla pengaflöden i fotbollseuropa hittar ni här.

Konsten att värva

Arthur Sorin, Viktor Elm, Cesar Santin, Patrik Ingelsten är några av klasspelarna som lämnat Kalmar FF de senaste tre kvartalen.

– De har inte ersatts med spelare av samma kvalitet sade Bill.
– En mycket intressant iakttagelse sade Bull.

Det här var på inget sätt någon kritik mot Kalmar, tvärtom. De har en gång lyckats identifiera och förädla dessa dolda talanger som övriga klubbar uppenbarligen missade. Man drabbas inte heller av den hybris många klubbar med nyvunnen stark likviditet har visat prov på utan fortsätter konsekvent på sin linje. Kalmar har förstått sin plats i fotbollens värdekedja.

Det ska bli intressant att se hur Kalmars stora talangläckage på kort sikt påverkar prestationen. Klarar man av en topp 5 placering i år lyfter jag på hatten.

***************
Att värva är onekligen en konst och hittills finns imo ingen allsvensk klubb som över en lite längre period kan visa upp ett track-record som säger att det inte handlat om mer än tur och tillfälligheter.

Vem minns inte Hammarbys kanonvärvningar inför säsongen 2003. Anders Linderoth pekades ut som hjärnan bakom dessa. (läs mer om det här) I det närmaste samma organisation gav oss sedan namn som Niclas Hindsberg och Toni Nhleko, bland många andra.

Värt att lägga på minnet är även prislappen då det begav sig. 2003 betalade Hammarby transfersummor på totalt 1.3miljoner.

Idag får man väl knappt en div 1 spelare för dessa pengar. 2008 betalade Hammarby 8.9 miljoner i transfersummor. Malmö FF betalade 17 miljoner för sina förvärv 2008.
Förutsättningarna på transfermarknaden har onekligen förändrats.

Hammarby Fotboll bokslut – personalkostnader

Personalkostnader är den enskilt största utgiftsposten för en fotbollsklubb. Det är samtidigt en kostnad klubbar med ambitioner har mycket svårt att kontrollera. Marknaden bestämmer nämligen priset på sportslig framgång.

Varför? Majoriteten av Europas fotbollsklubbar maximerar sin sportsliga framgång före lönsamheten, det vill säga klubbarna är nyttomaximerare. För att kunna klara av att vinna matcherna mot sina ligakonkurrenter måste truppen rimligtvis bestå av spelare som är bättre än konkurrenternas spelare.

Medan romantikern pratar klubbkänsla säger cynikern att en spelare kommer att välja spela för den klubb som betalar mest i lön. Eftersom lönsamhet inte är klubbarnas drivkraft, driver klubbarnas jakt och konkurrens om talang ständigt dess lönekostnader upp till bristningsgränsen, och inte allt för så sällan över den gränsen.

Vi kallar det för ”the-arms-race” som kan liknas den kärnvapenkapprustning vi såg under det kalla kriget där mer och mer resurser punpades till vapenutveckling utan att det relativa styrkeförhållandet mellan blocken förändrades.

I allsvenskan speglas ”the-arms-race” väldigt tydligt genom spelarlöneinflationen vi sett unden 2000 talet som eskalerar varje gång vi ser nya centrala avtal signeras och som pumpar in nya, jämnt fördelade pengar in i det allsvenska systemet.

*****************
Spelarens preferenser
När den stora regleringen vad gäller mobilitet av talang mellan klubbar släpptes i samband med bosmandommen, innebar det att flödet av pengar som förut och i första hand skedde mellan klubbarna distribuerades om så att spelarna fick en stor del av kakan.

Medan fotbollsklubbar nyttomaximerar är inkomstmaximering en spelarens främsta drivkraft. En ekvation som ger spelare med åtrovärd talang en brutal förhandlinsstyrka. Detta förhållande har skapat en mycket lönsam yrkesgrupp, spelaragenten.

En fotbollsklubb förvärvar förväntad talang som kontrakteras i x antal år där den riskaverte spelaren vill bli belönad ex-ante*. Spelaren kommer att värdera en högre säker inkomst idag före en lägre inkomst idag med en hög uppsida i framtiden. Detta borde kunna ge oss följande bild över förhållandet prestation, lönekostnad samt kontraktstid.

Figur 1.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är perfekt prissatt. I början av kontraktet presterar inte spelen i nivå med lönen för att under andra halvan överprestera.

Har klubben gjort sin läxa vad gäller identifiering av talang och karaktär samt klarat av att förädla talangen borde man kunna nå bild 1. Det vi ser att spelaren i början av kontraktet sannolikt inte kommer att producera i relation till den ersättning klubben betalar men efter ett tag når en jämnvikt för att mot slutet prestera över den snittersättning spelaren erhåller.

Har klubben däremot missbedömt talangen alternativt inte klarat av att få ut den på fotbollsplanen kan det se ut som i bild 2.

Figur 2.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är felaktigt prissatt.

Spelarkontrakt skrivs dock inte enbart med syfte att maximera nyttan på planen. ”Rent-seeking” är en drivkraft där både klubben och spelaren kan prisa in nyttan av potentiella framtida spelaraffärer i kontraktet. (mer om det här)

Det kan innebära att spelare prestationsmässigt aldrig når över sin genomsnittliga lön. Klubben får istället sin pay-off tack vare höga transfersummor när spelaren säljs. Denna strategi förustätter dock att klubben har tillräckligt med rörelsekapital och klarar av att bära risken.

En fotbollstrupp består av ett stort urval av spelare. För en fotbollsklubb handlar det i mångt och mycket om att ha en portfölj med spelare som befinner sig i olika faser av sin utveckling och kontraktsituation. Vissa spelare blommar inte ut så som man tänkt och kommer aldrig att bli produktiva. Förhoppningsvis har klubben spelare som överaskar positivt och på så sätt jämnar ut förhållandet.

För en välmående klubb borde med andra ord den aggregerade kontraktsituationen med lön vs prestation rymmas kring den grönmarkerade arean i bild 3.

Figur 3. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Hur väl effektivt fotbollsklubbar allokerar sina resurser kan mätas i nyckeltalet personalkostnader/omsättning.

*****************
Hammarbys personalkostnader
Hur har Hammarby Fotbolls personalkostnader utvecklats de senaste åren?

2003: 32.7m
2004: 36.5m
2005: 38.3m
2006: 44.8m
2007: 45.8m
2008: 50.1m

Dessa siffror borde egentligen korrigeras med tanke på att sign-on bonusar kan ge kraftiga avvikelser från år till år utan att det egentligen speglar det exakta förhållandet lön vs talang under enstaka år.

Förutom att Hammarby Fotboll per automatik hängt med i den allsvenska lönespiralen har kostnaderna sannolikt även påverkats av förändringen av genomsnittlig kontraktstid klubben haft i sin spelartrupp. Enligt mina egna beräkningar får jag det till…

jan 2006: 1.6 år
jan 2007: 1.7 år
jan 2009: 2.2 år

Vi ser direkt att 2006 var året där återstående löptiden på spelarkontrakten var kort och där man de facto stod med en hel drös utav nyckelspelare med utgående kontrakt. Det skulle kunna positionera Hammarby anno 2006 enligt bild 4.

Figur 4. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Det ser ju trevligt ut att kunna ligga där och leverera. Problemet är att när kontraktstiden med de spelare som ”överproducerar” närmar sig mot sitt slut, kommer spelaren i nästa förhandling kräva en ny, betydligt högre premie.

Har klubben en stor del av spelartruppen med utgående kontrakt blir situationen mycket svårhanterlig. I det närmaste omöjlig för klubbar med en svag likviditet och resultatet bör rimligtvis bli att man förlorar de spelare man velat behålla och får betala ett överpris för de spelare man på förhand kanske inte prioriterat.

Vi kan anta att Hammarby Fotboll har fått betala ett högt pris för att kontraktera spelare efter 2006. Något som speglat sig i den katastrofala produktivitet och lönsamhet vi sett under 2008.

Ration personalkostnader/intäter för Hammarby Fotboll (exkl transfers)
2003: 53%
2004: 55%*
2005: 60%
2006: 58%
2007: 58%*
2008: 70%
* inkl intäkter från Europaspel vilket ger ett lägre nyckeltal.

Det kritiska vi står inför nu är ifall Hammarby Fotbolls närmaste framtid är illustrerad som (1) eller (2) enligt figur 5. Ett ansvar som ligger hos de personer som identifierar och utvecklar talang men även fattar beslut om förvärv som ligger till grund för balansen av kompetens i truppen och samtidigt ryms inom restriktionerna för budgeten.

Figur 5. till vänster (1) Genombrottets år till höger (2) Stagnationens år

Men att återigen nå produktivitet med 5 målvakter på lönelistan blir i det närmaste omöjligt.
Kanske bör varningsklockorna även ringa om alla rykten om nya mittbackar på väg in stämmer. Kommer vi stå med 10 mittbackar kontrakterade efter säsongens slut? Givetvis överdrev jag det sista men ni förstår säkert resonemanget.

Sportslig stab & admnistrativ personal
Många reagerar över att kontoret samt den sportsliga staben växt sig större under årens gång. Det framgår inte av årsredovisningen hur stor del av lönekostnaderna administration och marknad tar i anspråk.

Faktum är dock att Hammarby Fotboll AB har en person färre på marknad än vad Örebro Elitfotboll AB har. Hur man står sig i förhållande till övriga konkurrenter är oklart. Oklart är även hur pass effektivt kontoret arbetar och hur lönsamma projekt man driver.

Den sportsliga organisationen har även den vuxit de senaste åren. Medicinskt team, nye fysträningsmetoder, videoanalytiker mm. Det blir givetvis i det närmaste omöjligt att mäta effektiviteten eller att härleda resultaten på plan till respektive resurs som klubben investerat i.

Syftet borde dock kunna illustreras enligt figur 6. I en jämn liga som allsvenskan kan en 10% höjning av hela truppens prestation gentemot konkurrenterna kan bara det innebära ca 2 miljoner i större centrala premier.

Om metoderna sedan är de rätta och framför allt, ifall människorna bakom metoderna är de rätta vet vi idag inte.

Men att en viss del av de resurser 2000-talets tillväxt skapat allokeras om till annat är spelartruppen är en naturlig del i en tillväxtsfas.

Figur 5. Att höja kollektivets gemensamma prestation och därmed förbättra out-put.

Utsikter för framtiden
Som bekant måste personalkostnaderna under 2009 skäras ned från 50 till 39 miljoner. De sign-on bonusar som kostnadsfördes under 2008 är sannolikt en stor post i dessa 11 miljoner. Förlikningen med Toni Nhleko två år före kontraktets utgång är en annan.

Tony har pratat om ”genombrottens år”. Nu är det upp till bevis och vi snart ett första betyg på de som identifierat, balanserat samt förädlat talang efter det stora manfallet 2006.

Helt klart är att Nathan Paulse, Rami Shaaban, Fredrik Söderström, Freddy Söderberg, Sebastian Castro-Tello är några av de spelare som måste börja producera för att ekvationen ska gå ihop.

Situationen med mycket osäkra framtida intäkter är samtidigt inte något unikt för Hammarby Fotboll. De flesta av allsvenska klubbarna brottas med stramare lönebudgetar. Det kommer ge utslag på spelarlönerna, först och främst på de medelmåttiga spelarna. Extraordinär talang kommer alltid att vara eftertraktad på marknaden även om priset på den sannolikt även det kommer justeras ned en aning.

Diftresultat – hönan vs ägget
Till sist och lite off-topic…
Det pratas ofta om att klubbar säljer spelare för att överleva. Att klubbar långt ner i fotbollens värdekedja exporterar talang till ligor högre upp i kedjan är ju en del av vardagen. Den dagen en spelare säljs, ska den spelaren ersättas. Givetvis kommer inte det kunna göras med samma kvalitet men ”the-arms-race” driver ändå upp ersättningen för ersättaren och en sign-on bonus betalas ut. Sign-on kostnadsförs och är en stor ”engångskostnad” som egentligen bara är en del av ett x år långt kontrakt som förhoppningsvis genererar löpande intäkter under årens lopp. Men lik förbannat, sign-on kommer att kraftigt försämra driftresultatet det året den betalas.

Så den stora frågan är…
Görs spelarförsäljnngar i syfte att finansiera driftunderskott eller är driftunderskott ett resultat av spelarförsäljnigar?

————————————–
*”Our model, which captures this important aspect of employment relations in football,has revealed that a risk-averse player benefits from the shadow of the transfersystem and therefore from a more restrictive transfer system. Under the pre-Bosman transfer system, clubs could partially insure their players against incomeuncertainty by transforming a part of the players risky future salary in risk-freecurrent income. A risk-averse player prefers a higher current salary combined witha lower (expected) future salary to a lower current salary combined with a higherbut uncertain future salary. The Bosman transfer system, which is equivalent to thepre-Bosman transfer system in terms of our model, did not change this situationsince clubs and players voluntary restored the pre-Bosman world by expandingcontract durations. However, by limiting the maximal contract duration to 5 yearsthe insurance deal does not work anymore in the new Monti transfer system. Asa consequence, the Monti transfer system can be considered as an impediment to Pareto efficient risk-allocation in the football industry. If risk can be considered asthe basic source of productivity variations in football, the failure of the insurancemarket imposed by the free movement philosophy of the European institutionsmight impose a high price to be paid by the labour force in this industry.”

saxat från: Why Football Players May Benefit from the ‘Shadow of the Transfer System’ http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=934547

Hammarby Fotboll bokslut – likviditet och kassaflöde

Först och främst, hämta kaffe för du kommer förmodligen behöva det för att inte somna…

Många stirrar sig blint på resultaträkningen och tror sig finna hela sanningen om klubbens finansiella status där. Så är givetvis inte fallet. Det kan finnas galaktiska skillnader mellan det som under året hänt avseende kassaflöden och det som syns i det periodiserade resultatet.

Jag har tjatat om begreppet balanslikviditet. Balanslikviditet ger en hint om klubbens möjligheter att fullfölja sina ekonomiska åtaganden men även om klubbens möjlighet till flexibilitet vad gäller att kunna finansiera sina mål och strategier. Svagheten med nyckeltalet är däremot att det inte visar när in och utbetalningar görs.

Balanslikviditet beräknas genom att ta alla kortfristiska tillgångar dividerat med samtliga kortfristiska skulder. Är nyckeltalet under 1 (100%) kan klubben i teorin få problem ifall samtliga fordringsägare idag skulle kräva in sina skulder. I allsvenskan är balanslikviditeten väldigt varierande*.

Sedan måste nyckeltalet givetvis sättas i relation till respektive klubbs intäkter och balansomslutning. Har du till exempel en balanslikviditet på 200% med kortfristiska tillgångar på 2 kronor och kortfristiska skulder på 1 krona, kan du lik förbannat inte köpa en spelare för det.

Kortfristiska tillgångar består b.la. av kassa&bank plus samtliga kortfristiska fordringar såsom t.ex utestående fakturor som ligger ute hos kunder, ännu ej i sin helhet reglerade spelarförsäljningar mm, plus varulagret, det vill säga matchtröjor mm som ligger på hyllorna i butiken. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Kortfristiska skulder består av ännu ej betalda fakturor, ännu ej i sin helhet reglerade spelarköp, kortsiktiga skatteskulder, ännu ej utbetaldade spelarbonusar mm. Vid den ögonblicksbild som ett bokslut ger räknar man även in upplupna kostnader & förutbetalda intäkter, t.ex de pengar som kommit in på kontot avseende kommande års säsongskort. Dessa pengar är inte redovisade i 2008 års resultaträkning eftersom intäkten avser 2009. Pengarna finns dock redan inne hos klubben och därmed i balansräkningen.

***********************
Balanslikviditet Hammarby Fotboll
Hur har då Hammarbys balanslikviditet sett ut genom årens lopp?
Den finansiella statusen har stabiliserats något de senaste åren från ”mycket svag” till ”svag” men det finns inte mycket rörelsekapital att röra sig med. Rörelsekapital krävs till flexibilitet i syfte att smidigt kunna genomföra sina strategier samt parera konkurrenternas drag.

För en fotbollsklubb är behovet av rörelsekapital extra stort de år där fler kontrakt löper ut. Kontrakt med talangfulla spelare klubben önskar behålla och/eller skapa förutsättningar till högre potentiella framtida transfersummor.

Vid brist på rörelsekapital, får man börja göra avbön på framtida intjäning och kassaflöden.

31/12-02 – 51%
31/12-03 – 91%
31/12-04 – 83%
31/12-05 – 72%
31/12-06 – 91%
31/12-07 – 91%
31/12-08 – 92%

Var smärtgränsen går beror i mångt och mycket på hur fort klubben lyckas omsätta sina tillgångar. Vi har ju sett fotbollsklubbar överleva med 50%. Allt under 100% ger dock inte mycket till ”offensivt handlingutrymme” eller risktagande.

Förändringar i rörelsekapitalet och krediter
Det finns olika metoder fotbollsklubbar och för den delen andra bolag kan hantera och effektivisera sin likviditet på.
Man kan låna pengar för att kortsiktigt lösa sina åtaganden.
Man kan indirekt låna pengar, tex genom att ge 15 dagars kredit på det man fakturerar och själv försöka förhandla sig till… låt oss säga 90 dagars kredit från sina leverantörer. Man kan sälja sina anläggningstillgångar och istället leasa dessa. Man kan givetvis också leasa istället för att förvärva.

En fotbollsklubb kan köpa/sälja många spelare under respektive transferfönster i syfte att öka kapitalomsättningen och på så sätt finansiera sin balansräkning på. I England är det dessutom vanligt att investmentbanker ställer ut krediter på sålda men ännu ej reglerade spelarkontrakt. (mer om det här, scrolla ned ett antal stycken)

Att realisera ut varulagret är en annan metod. Något som sänker bruttomarginalen men stärker kassalikviditeten.

************************
Cash-flow
Trots de stora spelarförsäljningarna under 2008 är Hammarby Fotboll AB:s balanslikviditet fortfarande inte orkat sig över 100%. Detta kan förklaras genom det 18 miljoner stora negativa kassaflödet från rörelsen men även amorteringen på den långfristiska skulden som togs i samband med denna spelarfinansieringsstruktur i slutet av 2006. Att det rör sig om Sebastian Eguren kan anses mycket sannolikt då den på balansräkningen under 2006 aktiverade immateriella tillgången skrevs ned till ett värde av 0 under 2008.

Så vad har hänt gällande kassaflöden under 2008. Siffrorna något avrundade och endast i stora drag.
Ingående balans 2008: +12 120ksek
Köp av spelare: 8 888ksek
Sign-on spelarförvärv: 6 000(?)ksek
Under året löpande ”läckage” från rörelsen: 12 000ksek (18m minus sign-ons)
Amortering av långfristisk skuld: 3 500ksek

Förändringar i rörelsekapitalet: +-0 ksek (+6m – 6.5m netto i ej reglerade spelartransfers*)

Transferkorgen: + 13 000ksek
Försäljningar & uthyrning av spelare: + 24 000ksek* (30m – 6m)

Det kassaflödesanalysen inte säger är när exakt under året samtliga ovenstående in och utbetalningar sker.

*Vad gäller likvid från spelartransfers har Hammarby än ännu icke betald fordran för sålda spelare på 10.7 miljoner (4m 2007). Vi vet med andra ord att Hammarby positiva kassaflöde från spelarförsäljningar för helåret endast var ca 24 miljoner. De 10 miljoner är alltså pengar för 2008 års spelarförsäljningar där motparten ännu inte betalat hela fakturan. Det kan vara helt enligt överenskommet avtal, det kan också vara så att motparten lider av likviditetsproblem och prioriterar bort denna skuld till förmån för viktigare motparter och på så sätt finansierar sin balansräkning. ”Counterparty risk” får dock absolut inte underskattas, framför allt inte i tider som dessa.

Samtidigt hade Hammarby per 31/12-08 ännu inte betalat klart förvärvade spelare till ett belopp av 2.7 miljoner.

Utgående balans 2008: 18 300ksek*
Varulager: 2 000ksek
Kortfristiska fordringar: 25 700ksek (bla 10.7m i fordran från spelarförsäljningar)
Kortfristiska skulder: 47 200ksek (inkl 13m som ska tillbaka till TK)

*11 miljoner ligger i kassan och 7 miljoner i kortfristiska placeringar. Eftersom klubben ska betala ut 13 miljoner tillbaka till transferkorgen i april kan man gissa att de 7 placerade miljonerna är pengar klubben i slutet på 2008 inte längre såg sig behöva till finansieringen av den dagliga verksamheten för perioden fram till april. Jag skulle tro att dessa medel placerats i säkra räntebärande papper med en löptid fram till april. Detta ger en något högre avkastning än att ha pengarna liggandes på ett bankkonto.

Vad gäller fordringar hade Hammarby Fotboll per den sista december som bekant en fordran avseende sålda spelare där man ännu inte erhållit likvid på 10.8 miljoner.

***********************
Transferkorgen
Det har pratats mycket om att riskkapitalet från transferkorgen inte utnyttjats på nyförvärv. Eftersom denna kredit flyter rakt in i den egna balansräkningen, blandas pengarna ihop med bolagets övriga likvida medel.

Det som konkret händer den dagen TK-likviden kommer in är att kassan ökar från x till x+13 miljoner och en långfristisk skuld på 13m aktiveras på balansräknigen.

Balanslikviditeten som inte påverkas av långfristiska skulder, ökar därför från 91% till 120% (approx baserat på balans 1/1-08) och klubben får helt plötsligt rörelsekapital att arbeta med. Amorteringarna är helt och hållet kopplade till realisationsvinsterna på spelarförsäljningar och så fort en spelare säljs skrivs beloppet motsvarande reavinsten, över från långfristiska till kortfristiska skulder. Balanslikviditeten korrigeras därför i takt med spelarförsäljningarna ned mot dess ursprungliga nivå, 91%. (hoppas ni hängde med i karusellen)

Hade Hammarby Fotboll inte sålt fler spelare under 2008 efter uthyrningen & försäljningen av Sebastian Eguren var planen att trots det ha ett finansieringsutrymme till spelarförvärv. Det hade dock sannolikt inneburit ett negativt periodiserat resultat för 2008, vilket man hade råd med upp till 8.7 miljoner som det egna kapitalet uppgick till. Likviditetesmässigt sker dock ingen förändring och spelarförsäljningar 2009 och going forward skulle generera realisationsvinster som åter igen pumpar upp det egna kapitalet. Nu kom realisationsvinsterna redan 2008 och transferkorgen kunde regleras enligt avtal.

Upplägget förutsätter dock att man har en bättre balans i den löpande verksamheten än det man levererade under 2008. Ett så pass stort intäktsbortfall som det blev under 2008 var dock på förhand mycket svårt att förutse.

Samtidigt gäller kravet på någorlunda driftbalans i mångt och mycket samtliga RK upplägg ute på den allsvenska marknaden. För det klubbarna gör, är att de ”lånar” pengar från framtiden genom att på förhand sälja en betydande del av framtida kassaflöden från spelarförsäljningar. För Djurgårdens del handlar det om redan ha sålt 80% av framtida spelarförsäljningar samt 30% av framtida nettovinster från Europacupspel. För AIK:s del handlar det om 50% från försäljningen i Agent 03:s portfölj**.

2008 var dock ett exceptionellt år. Exceptionellt i hela världen, exceptionellt för allsvenskan, exceptionellt eftersom tiden till slut hann ikapp samtliga Stockholmsklubbar, exceptionellt då profilförvärvets korsband gick åt helvete och Rami var oproduktiv och mycket mycket olönsam större delar av året.

Men, hur mycket användes egentligen utav transferkorgen? Eftersom vi inte med säkerhet vet när klubbens samtliga in och utbetalningar skett under årets lopp är det omöjligt att säga hur mycket av denna kreditlina som har aktivt utnyttjats. Det kan ha funnits veckor där hela kreditlinan användes, det kan ha funnits veckor där 0 kr utnyttjades osv.

Med tanke på att förvärvet av Rami Shaaban tog mycket kräm från balansräkningen har jag svårt att se att Hammarby problemfritt hade klarat av att finansiera sig själv löpande under året samt genomföra de kontraktskrivningar man gjorde.

Huvudsyftet med kreditlinan var sannolikt att kunna finansiera spelartransfers innan spelare såldes. Något Hammarby Fotboll inte kunnat göra tidigare. Huruvida syftet uppnåddes beror inte enbart på själva finansieringsstrukturen i sig men även på utbud och efterfrågan på spelare vid de tillfällen transferfönstren är öppna. Givetvis förändrades även förutsättningarna vad gäller intäktssidan under säsongens lopp när Hammarby började märka av en lägre efterfrågan på produkten allsvenskan samt produkten Hammarby Fotboll.

Den främsta uppnådda nyttan imo, är däremot det faktum att klubben lyckats knyta till sig ett nätverk av potentiella framtida investorer. Något som tidigare inte funnits i samma utsträckning och där klubben enbart vid något enstaka tillfälle lyckats med en ad-hoc lösning, lex Charlie Davies modellen. Det återstår nu att se huruvida planerna med att rulla vidare likviden, till nya finansieringsstrukturer faller ut.

**********************
Utsikter för 2009

Ur ett finansiellt perspektiv är statusen per den 1/1-09 relativt lik 1/1-08 med den positiva skillnaden att man under 2008, utan att sänka likviditeten amorterat på en långfristig skuld.

Vi sitter dock med ett större frågetecken vad gäller den aggregerade talangen i dagens trupp som på papperet ser svagare ut och det är av högsta vikt att Rami inom snar framtid är tillbaka och är produktiv igen samt att klubbens metoder gällande förädling av talang i A-truppen är effektiva.

Kontraksläget är annars på kort sikt relativt stabilt även om det sannolikt finns något önskemål om utflöde av enstaka spelare som nu är kontraktsbunden. (återkommer till ”talang” i analysen av personalkostnaderna).

Den stora anledningen till handbromsen och nedskärningarna i budgeten är de idag (eller redan i slutet på förra året då budgeten lades) mycket osäkra löpande intäkterna för de närmast kommande åren. Förutom konjunkturläget finns det, med bakgrund av föregående säsong, frågetecken kring efterfrågan på produkten allsvenskan och produkten Stockholmsfotbollen.

Budgeten visar ett överskott på 3-4 miljoner givet att man under 2009 lyckas sälja spelare för 7 miljoner samt lyckas hålla lönebudgeten. Efter 1/1-2009 har Hammarby Fotboll redan säkrat cash-flow genom att ha realiserat Paulinho. Erkan Zangin hyrdes ut där Besiktas har en option att lösa spelaren till sommaren, positivt cash-flow från hyra och ”osäkert” cash-flow in i sommar beroende på ifall turkana utnyttjar optionen.

Marknadsintäkterna som är budgeterade till 24.8m är till stor del säkrade genom bundna avtal. Det är de mer volatila matchintäkterna som blir den stora utmaningen. Dessa intäkter är givetvis korrelerade med kvaliteten och efterfrågan på produkten, det vill säga det jag var inne på två stycken högre upp men givetvis även Hammarbys sportsliga resultat.

Redan efter infomötet i början av november skrev jag ”Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva”. Ingenting har förändrats sedan dess och det är idag samma förutsättningar som det var då. Eller fel, Hammarby har ju faktiskt sålt en spelerare sedan dess (Paulinho) och hyrt ut en och därmed säkrat i november-08 osäkra intäkter för 2009.

Förvärv ska dock rymmas inom restriktionerna för lönebudgeten som vi efter årsmötet vet är 39 miljoner och det ska samtidigt finnas likviditet på plats för att klara utbetalningarna vid kontraktsskrivandet.

Extern finansiering är en potentiell lösning men även här handlar det om att inte dra på sig alltför stora löpande lönekostnader. Dessutom gäller utbud och efterfrågan på transfermarknaden där tillgång på talang är en minst lika trång sektor som likviditet. Fråga gärna Manchester City och Malmö FF.

Det som är mest relevant för Hammarby Fotbolls och andra klubbars utveckling och utrymme till att kunna avlöna talang är de löpande intäkterna i relation till sina respektive allsvenska konkurrenter. När SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomi kommer, vet vi vilka klubbar förbättrat/försämrat sina positioner det senaste året.

—————————————————————-
** Agent 03:s portfölj: Miran Burgic, Dulee Johnson, Nils-Erik Johansson, Lucas Valdemarín, Ivan Obolo samt Jorge Anchén. Khari Stephenson

* Balanslikviditet allsvenskan dec 2007 källa svenskfotboll.se
Kalmar FF 5.6
Malmö FF 3.1
Halmstads BK 2.2
IF Brommapojkarna 1.9
Djurgården 1.6
Gefle IF 1.5
IF Elfsborg 1.4
IFK Göteborg 1.3
AIK 1.3
Örebro 1.3
Hammarby 0.9
GAIS 0,7 0.8
Trelleborgs FF 0.7
Helsingborgs IF 0.6