Månad: april 2009

7.9 miljoner till Kalmar FF när Cesar Santin gick till FCK

Enligt SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbarnas ekonomier säsongen 2008 var KFF:s intäkter från spelarförsäljningar 7.9 miljoner och nettovinsten för dessa 6.5m.

Detta betyder, givet att KFF skickat in rätt uppgifter och SvFF tolkat dessa rätt, att Kalmar FF:s del i försäljningen av Santin varit 7.9m och inte de 19-20 miljoner som tabloiderna rapporterade om i somras.

Kalmar lyckades förlänga kontraktet med Santin i början av 2008. Ett kontrakt som nog gav Cesar Santin själv en stor del av hans marknadsvärde vid en försäljning. Det visar med eftertryck att de riktigt stora pengarna att tjäna vid spelarförsäljningar finns ifall spelaren får sitt genombrott samt säljs inom ramen för en och samma kontraktsperiod.

Europas mest jämna liga har blivit än jämnare

Idag släppte SvFF sin årliga sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomier. Vi kan direkt konstatera att den i Europa mest jämna ligan, har under 2008 blivit ännu jämnare.

Baserat på SvFF:s siffror ser vi att konkurrensbalansen i allsvenskan blivit jämnare. Både C4-index* och Herfindahls-index** har under 2008 korrigerats nedåt. Det betyder att allsvenskan sett till driftintäkter går än längre från koncentration där ett fåtal klubbar etablerar sig som ”storklubbar”.

fig1. Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
Modellen är konstruerad för att klara av förändringar i antalet klubbar.
datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Jag hävdar att storstadsklubbarna har missgynnats kraftigt av det nya TV-avtal som började ticka säsongen 2006. Trenden är ganska tydlig.

Under 2008 fördelades de centrala avtalen med en nyckel 74-13-13 där 74% av intäkterna distribuerades lika mellan samtliga ligans 16 klubbar.

Denna solidariska allokering innebär bland annat att småklubbarna inte behöver sälja sina talanger till de större allsvenska klubbarna för att finansiera sig själva. Talangen som finns i allsvenskan blir istället för att centrera sig hos ett fåtal klubbar, jämt utspridd över samtliga ligans deltagare till den dagen dansken kommer och plockar spelarna över sundet.

Det tvingar klubbarna till att rekrytera spelare utomlands och/eller längre ner i det svenska ligasystemet.

********************

Det finns dessutom lite andra aspekter som figur 1 inte tar hänsyn till.

Tittar vi t.ex. på intäktsstrukturen för Trelleborgs FF och Malmö FF ser vi att TFF:s intäkter till 40% kommer från centrala avtal. I Malmös fall rör det sig om 12%.

fig 2. Intäktsstruktur Trelleborg FF samt Malmö FF. OBS sekundär datakälla avseende centrala avtal på klubbnivå, Nerikes Allehanda samt idrottensaffärer.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)

När TFF kan arbeta med ”kontoret på fickan” och till en stor del leva på subventionen måste Malmö FF avlägga betydligt större resurser för att tjäna sina pengar.

Vi pratar givetvis om kostnader för rekrytering samt underhåll av sponsorer. Inköpskostnader för souvenirer. Kostnader för distribution av säsongs- och lösbiljetter. Kostnader för säkerhet och publikservice mm.

Nettobidraget som ska ge utrymme till spelarlöner begränsas av ovan nämnda kostnader. Utfallet blir en jämn allsvenska där på förhand 8 lag kan anses ha en chans att vinna, 8 lag kan anses riskera att åka ur och inget lag ges tillräckliga förutsättningar att lyckas i Europa.

———————————————–
* C4 = [summan av de fyra största klubbars driftintäkter]/[summan av ligans totala intäkter från drift] Detta nyckeltal blir känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator för att göra det oberoende av antalet deltagande klubbar.

C4-index = ([C4]/(4/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan


** Herfindahl Index är ett nyckeltal som mäter marknadskoncentration.


Där S = klubb i:s marknadsandel [driftintäkt/ligans totala intäkt] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att förändringar av antalet deltagande klubbar inte ska slå.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle ha lika stora intäkter.

Fotbollens osynliga hand har än en gång gjort sitt

Det pratas om kris hos mästarna Kalmar FF.

Jag håller inte med utan det vi idag ser är något som för ett år sedan var ett troligt scenario.

Marknadskrafterna har så till slut kommit ikapp även Kalmar FF.

Kalmar FF är idag en överkapitaliserad klubb där de likvida medlen arbetar ineffektivt.
Den talang klubben de senaste tre kvartalen sålt och förlorat är för en allsvensk klubb omöjlig att förvärva.

Man kan analysera sönder lagdel för lagdel, spelare för spelare, självförtroende hit, självförtroende dit osv.

Sanningen är mycket enklare än så.

Över tiden gäller ”Football-Asset-Pricing-Model”, alltid. Uppenbarligen gäller modellen till en hög grad även i allsvenskan.

”Felprissättningarna” korrigeras förr eller senare, alltid.

De stora vinnarna är givetvis spelbolagen som innan säsongen ställde ut odds på nivåer kring 6-7 ggr pengarna för KFF som svenska mästare. En felprissättning heter duga och fanns det köpare snackar vi ren och skär arbitrage.

Kalmar FF åker givetvis inte ut. Även om inledningen till en viss del kan vara en överreaktion är det vi idag ser, en anpassning till klubbens normala position i den allsvenska tabellen. En placering som motsvarar klubbens löpande intäkter och den lönebudget i relation till sina konkurrenter som intäkterna ger utrymme till.

Priset på talang

Djurgården Fotboll AB vill resa nytt kapital. Gott så, en ny storhetstid på gång?
Inte riktigt så enkelt.

Tittar vi på grafen nedan ser vi att likviditet inte varit den trånga sektorn de senaste åren. Bolaget har nominellt investerat ca 4 ggr så mycket pengar 2005-2008 än under framgångsåren 2001-2004.

bilden visar hur många miljoner kronor Djurgården Fotboll AB (DF AB) varje år investerat i Djurgårdens spelartrupp. källa: Årsredovisningar DF AB samt Djurgården Fotboll IF.

Det går inte att idag kopiera modellen och tro på samma resultat som 2001-2003. Konkurrensen är brutalt mycket större och den trånga sektorn består snarare i talang som vill spela på den allsvenska marknaden och de löner den erbjuder.

Malmös VD Pelle Svensson sammanfattade det väldigt fint i mars månad.

”Det finns mycket kvalité därute men det är knappast det lättaste att få hit dem”

Varför ser då den allsvenska marknaden ut annorlunda än i början av millenniet?

Det senaste TV avtalet och den solidariska fördelningen av TV pengarna är vad jag tror en mycket stor och bidragande orsak till att staplarna ser ut som de gör.

De allsvenska klubbarna har alla fått högre intäkter och kapitalet blir ”mindre värt”. Grafen nedan (titta på C4-index) visar att topp4 klubbars marknadsandelar post 2005 har en vikande trend i relation till ligan.

Samtidigt har Djurgården under denna period tappat marknadsandelar. (här)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
läs mer om detta här

En annan anledning är givetvis att konkurrenterna plagierat Djurgårdens RK koncept vilket höjt priset på talang – transferinflation.

******************

Det nya kapitalet, om det nu blir något, kommer sannolikt och i enighet med kvantitetsteorin (här) och bidra till att bibehålla priset för sportslig framgång på en fortsatt hög nivå.

Som jag tidigare skrivit tror jag dock att vi kommer få se fler övergångar mellan allsvenska klubbar än vi sett de senaste åren. De två närmast kommande transferfönstren blir intressanta att följa.

HIF vs DIF – Bajen kopplar litet grepp

Det vankas derby. Prestige och viktiga poäng står på spel när Hammarby och Djurgården möts på neutral plan ute i Solna.

I matchen om marknads och souvenirintäkterna klubbarna emellan har Hammarby Fotboll nu återigen kopplat ett grepp.

Till skillnad från Djurgårdens organisation har Hammarby Fotboll AB under alla år varit ett riskkapitalbolag fattigt på kapital. Att kapitalisera sitt varumärke är dock något Hammarby Fotboll varit betydligt bättre på än Djurgården. Detta trots att blåränderna haft ett understöd av större sportsliga framgångar.

Klubben gjorde också ett tappert försök att minska gapet och komma ikapp. Man tecknade ett i media oerhört haussat avtal med Adidas (här) och lanserade ett koncept där man ville etablera ett nätverk av ”internationella partners” med syfte att lyfta marknadsintäkterna (här).

2006 nosade man också uppe på Hammarbys nivåer men räckte inte ända fram för att ta sig förbi. Efter att båda klubbarna haft en vikande trend på marknadssidan vände vinden för Hammarby Fotboll under 2008 och gapet till Djurgården har nu ökat.

Denna gång saknar dock Djurgården den stora konkurrensfördelen organisationen haft i form av ”sedelpressen”**. Vi pratar om det omtalade spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB. Efter att de senaste fyra säsongerna köpt vinstandelsbevis för 85 miljoner från Djurgården fotboll borde rimligtvis kassan till slut i det närmaste vara tömd.

grafen visar intäkter (msek) från ”marknad” plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll (2003 – 2008). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 – 2008) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*.

——————————————————-
* Fram till 2005 låg rättigheterna för försäljningen av marknadsrelaterade intäkter i Djurgården Marknad AB. Efter en omorganisation överläts dessa från 2006 till Djurgården Fotboll Försäljning AB. Djurgården Fotboll Försäljning AB är ett helägt dotterbolag till Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB) som driver A-lagsverksamheten. DEF AB ägs till 100% av Djurgården Fotboll IF

** Djurgården Elitfotboll AB har redovisat intäkter från spelartransfers på så sätt att man får det paradoxala förhållandet att ju fler och dyrare spelare som klubben värvar, desto högre intäkter får man.

Transferintäkter är lika med det vinstandelsbevis klubben emitterar för de förvärv man gör under årets gång. Man har paketerat transfersummorna plus sign-on bonusarna i värdepapper och sålt dessa till spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB (DF AB).

DF AB har finansierat sig genom nyemissioner samt spelarförsäljningar. Nyemissionerna har sedan 1998 inbringat närmare 60 miljoner. Senaste nyemissionen genomfördes 2006 och gav ca 2.5 miljon.

Allsvenskans största kreditlina

Ikväll möter vi ett Helsingborg som hittills denna säsong imponerat stort på mig. Talangutvecklingen är något som måste lyftas fram.

Samtidigt har klubbens svaga finanser bidragit till en kontraktsituation som kommer att kosta sportslig framgång efter årets säsong.

Parallellerna med Hammarby Fotbolls guldsatsning 2006 är slående. Några av konsekvenserna beskrivs här.

Helsingborgs kreditlina består idag inte enbart av de 15 miljonerna klubben är skyldig kommunen. Man ”lånar” även pengar från spelarna som idag spelar för löner som inte motsvarar den höga prestationen.

Läs mer om kontraktsstrategier här.

Försämrade marginaler för ManU säsongen 2007/8

Mycket står på spel för Manchester United i onsdagens kvartsfinalretur mot Porto. Det är en inte helt obetydlig skillnad vad gäller intäkter mellan en kvartsfinal och en final i Champions League. En sorti i kvarten skulle begränsa ”cash-flow” med ett respektabelt belopp under nuvarande bokslutsår.

ManU är världens mest lönsamma fotbollsklubb. Man är ensam om att trots kontinuerligt stora sportsliga framgångar, varje år konsekvent kunna leverera ett starkt positivt rörelseresultat.

Säsongen 2007/08 var inget undantag. Omsättningen landade på £256m vilket är en ökning med drygt 20% från säsongen innan. Kassaflödet från rörelsen blev rekordstora £89 miljoner. En miljon mer än föregående säsong.

Dock försämrades klubbens rörelsemarginal (inkl avskrivningar), från 24% ned till 17%. Detta främst beroende på högre lönekostnader. Ration löner/omsättning upp från 44% till 48%. Priset för sportslig framgång ser därmed ut att ha ökat vilket även speglas på avskrivningarna för spelarförvärv som ökade från £24m till £35m.

Det periodiserade resultatet 2007/08 före skatt för Manchester United Limited blev en vinst på £66miljoner.

Låt oss i stora drag titta på några av varumärket ManU:s bidrag till dess omvärld genom att följa miljonerna och resurserna som rörelsen genererar.

Till sina konkurrenter och fotbollseuropa
Precis som alla andra klubbar utbildar Manchester United fotbollspelare. De spelare som inte anses generera tillräcklig nytta, exporteras till klubbar lägre ned i näringskedjan där de förväntas leverera mer nytta. För denna utbildning erhöll ManU £18m i form av transfersummor.

Samtidigt vill klubben försvara sina sportsliga positioner. Förstärkningar av spelartruppen innebär givetvis att klubben använder en del av de kassaflöden som varumärket ManU genererar till att förvärva spelare och därmed finansiera konkurrenternas balansräkningar. Klubben köpte under perioden spelare från andra klubbar för £46m.

Transfersystemet är ett av fotbollens solidaritetsmekanismer med syfte att stimulera tävlingsbalansen. Omallokeringen av talang samt likvida medel bidrar dessutom till att hålla det europeiska fotbollsystemet flytande (mer om det här).

ManU:s monetära bidrag till övriga fotbollsvärlden blev alltså nettot av transferlikvidena, £28 miljoner.

Till investerarna
Malcolm Glazer heter ägaren men har finansierat förvärvet av ManU genom en struktur till stor del baserad på skulder. De investerare som trodde på prospektet får sin årliga avkastning i form av ränta. Under säsongen 2007/8 betalades £58m ut i räntor till de aktörer som lånat ut pengar till Glazers affär.

Den periodiserade räntekostnaden för perioden var dock högre, £69 miljoner. En mindre del av denna kostnad betalas inte ut nu, istället blir den upplupen och aggregeras skulden fram till dess förfall. (läs mer om skuldstrukturen här)

Till sin ägare
En relevant fråga är givetvis hur Malcolm Glazer ska tjäna pengar på klubben. De periodiserade resultaten i holdingbolaget Red Football Shareholder Limited har hittills varit negativa. Så länge kassaflödena från klubben överstiger ränteutbetalningarna är dock allt frid och fröjd. Det är dock inte helt riskfritt och några av riskerna har jag tidigare specat under länken ett par rader högre upp.

Inte helt otroligt är att bidraget till Glazer kommer den dagen han säljer klubben. Likviden för försäljningen förväntas dels kunna amortera skulderna och dessutom leverera en positiv avkastning på det egna kapital Glazer riskerat i samband med förvärvet 2005.

Forbes senaste subjektiva värdering (här), uppgraderade värdet på ManU till $1.87 miljard, motsvarande £1.25mdr. Frågan är givetvis om det finns potentiella köpare going forward.