Månad: maj 2009

Nya ligaformat på remiss i Danmark

Den danska ligan är sakta men mycket säkert på väg mot en 15:e plats på Europarankingen för klubblag.

Jag finner det sannolikt att man redan efter europacupspelet säsongen 2009/10 når denna nivå. Det skulle innebära att även ligatvåan erhåller en plats i kvalet till Champions League. Eller rent konkret, danska ligan plockar ytterligare marknadsandelar i fotbollseuropa.

Som tidigare konstaterats har ligan segmenterat sig där avstånden mellan topp och botten blivit större. Dessutom har klyftorna mellan SAS ligan och Viasat divisionen ökat. Det finns tydliga likheter med utvecklingen i Premier League och den danske ligan har under en relativt kort tidsperiod avancerat på Europarankingen.

Och medan allsvenskan, trots sin jämnhet upplever en efterfrågeminskning, kommer SAS Ligan när den denna helg avslutas att slå alla tiders publikrekord.

Det är även högst sannolikt att polariseringen av ligan förstärks ytterligare när den nya fördelningsnyckeln av TV intäkter träder i kraft i samband med ligastarten i augusti.

Obekräftade uppgifter säger att 33% (jmfr ~70% i allsv) av TV intäkterna ska fördelas lika. 11% baserat på klubbarnas exponering i TV och en stor del kommer att vara prestationsbaserad. Det kommer även finnas incitamenten till talangutveckling eftersom en viss del kommer att baseras på antalet U21 spelare klubbarna ställer upp med.

Den stora prestationsbaserade delen innebär att storklubbarnas subvention till konkurrenterna blir mindre och man kommer ges möjlighet att dra än större nytta av sina demografiska konkurrensfördelar. Segmenteringen och förändringen i tävlingsbalansen för dock med sig ett långsiktigt hot. Vi pratar om risken att ovissheten i mästerskapet samt ovissheten i samband med de enskilda matcherna sakta men säkert förvinner.

Nu har det danska fotbollsförbundet DBU tillsammans med ligaorganisationen Divisionsforeningen beställt en studie av den danska ligastrukturen, den ekonomiska utvecklingen men även förslag på framtida format.

Målsättningen med en framtida struktur ska skapa förutsättningar
– Att främja dansk fotboll nationellt och internationellt
– Dansk klubbfotboll ska nå och bibehålla en 15:e plats i Europa
– De bästa klubbarna ska agera sportsliga och ekonomiska föredömen

Rapporten ger med bakgrund av detta fyra olika förslag på ny ligastruktur.

Extremt kortfattat:
A. Minskning av antalet lag i SAS ligan från 12 till 10. 14 lag i Viasat divisionen. 36 respektive 26 matcher per säsong.
B. 12 lag i SAS Ligan med 22 omgångar med påföljande mästerskapsserie innehållande 6 klubbar (10 matcher). 12 lag i Viasat divisionen med ”uppflyttningsserie”
C. 12 lag i SAS Ligan, 22 omgångar, 12 lag i Viasat divisionen 22 omg. Lag 1-8 mästerskapsserie, lag 9-12 i kvalserie tillsammans med lag 1-4 från Viasat divisionen.
D. 14 lag i SAS ligan, 26 omgångar. 10 matchers mästerskapsserie för lag 1-6. Lag 7-14 spelar i en nedflyttningsserie. 12 lag i Viasat divisionen – 33 omgångar.

Till mästerskapsserierna tar lagen med sig sina mål och poäng.

Struktur C lyfts av konsultfirman som det alternativ som man menar skapar mest nytta både sportsligt och ekonomiskt.

Frågan är om inte de stora klubbarna på kort sikt är nöjda med dagens ligaformat. I kalkylen för alternativ C beräknas nämligen tillväxten bli något högre för klubbarna i de nedre segmenten. Rimligtvis bör dessutom en mästerskapsserie spetsa till konkurrensen och därmed höja priset på sportslig framgång.

Risken med den nuvarande modellen är dock att ”competitive balance” på sikt kan försämras mer än vad efterfrågan på dansk ligafotboll klarar av. Jag hoppas vi får en offentlig debatt som kan bli intressant att följa.

Intressant är även vilka effekter en förändrad struktur skulle få på det allsvenska talangutflödet. Tittar man på kalkylerna i materialet (alt. C) och givet att allsvenskan bibehåller sin affärsmodell, kan vi nog förvänta oss en större efterfrågan på duktiga allsvenska spelare från fler danska klubbar än vad fallet är idag.

Rapporten i sin helhet här

Diversifiering – "Beautiful Race: Football at 300km/h"

FC Midtjylland är fotbollsklubb i den danska högstaligan. Klubben ingår i bolaget FCM Holding A/S portfölj där FC Midtjylland handboll också finns.

Nu har koncernen även ett racingteam, FC Midtjylland Racing.

FCM Racing ska tävla i Superleague Formula där även Liverpool F.C., A.C. Milan, PSV Eindhoven, FC Porto, Sevilla FC, Al Ain FC, Tottenham Hotspur, Borussia Dortmund mfl fotbollsvarumärken ställer upp.

Marknadsföring och försäljning sköts centralt av ligaorganisationen.

Ligan sägs kunna ses i Eurosport2.

Profitmaximerande Malmö?

Malmö FF är fortfarande något av en gåta. Sett till rörelseintäkter (exkl transfers), omsätter klubben bland det översta skiktet i allsvenskan** men har sedan guldet 2004 inte riktigt presterat i relation till sin marknadsandel. Plats 5,7,9,6 är facit 2005-2008.

En förklaring skulle kunna vara att klubben, till skillnad från majoriteten av sina allsvenska konkurrenter inte investerat särskilt mycket pengar man erhållit från spelarförsäljningarna i nya spelarkontrakt samt i övriga organisationen.

Enligt SvFF:s siffor har MFF har mellan 2003 och 2007 haft en ”driftekonomi” i någorlunda balans. (2008 års underskott förklarar klubben genom en anpassning och utökning av organisationen till den nya arenan).

Konkurrenterna har å sin sida använt sig av affärsmodellen där spelarförsäljningar finansierat nya och befintliga spelarkontrakt*.

Har man spenderat för lite pengar och inte betalat det pris som krävs för sportslig framgång och på så sätt gått miste om en del förvärv/talang?

———————————————————————-[driftunderskott.jpg]

*Allsvenska klubbars driftresultat i miljoner kronor 1998-2008. Total underskott ca en halv miljard. datakälla svenskfotboll.se (klicka på bilden för högre upplösning)

[allsvenska+marknadsandelar.gif]

**allsvenska marknadsandelar 2002-2007 datakälla svenskfotbol.se
intäkter/aggregerade allsvenska intäkter (exkl transfer)

back to the 90’s ?

Det har ju inte undgått någon att de tre huvudstadsklubbarna arbetar med olika sparåtgärder och hamnat i ett tillstånd av ”väldigt knappa resurser”.

Det är givetvis väldigt enkelt att direkt härleda utvecklingen till ”poor management skills”, hybris, att man levt över sina tillgångar, ”The arms race” mm.

Tre klubbar, liknande bekymmer, så gott som samtidigt. Jag vet inte jag… Men är det kanske även ett strukturellt problem man brottas med här?
Tommy Jacobsson snuddade lite kring problematiken under veckan.

Någonstans i bakhuvudet gnager känslan av att det stora TV avtalet som aktiverades 2006 var något av brytpunkten och där 08 klubbarna på förhand underskattade effekterna från förändringen i konkurrensbalansen som det förde med sig. En förändring som blev till småklubbarnas fördel. (kort om det här och här)

Mini-påvarna hos landsortsklubbarna tycker naturligtvis att det är jätteroligt. Med ”kontoret på fickan” drabbas de på kort sikt inte lika hårt av efterfrågeminskningen.

Men faktum kvarstår, efterfrågan på allsvensk fotboll håller på att sjunka som en sten och det beror inte enbart på lågkonjunkturen.

Vill det sig illa är vi sakta men säkert på väg mot den regim som rådde under första delen av 90-talet där 5 000 ansågs vara en bra publiksiffra i allsvenskan.

Vad jag har förstått har danska ligan ett nytt, bättre TV avtal på plats i samband med ligastarten i augusti. Rätta mig gärna om jag har fel här. För stämmer det så får vi ett förhållande där majoriteten av de allsvenska klubbarna måste skära i sina lönebudgetar samtidigt som danskarna får ett större utrymme. Talangutflödet från allsvenskan under sommarens och vinterns transferfönster kan bli brutalt.

Nu pratar vi inte enbart om transfers till de större danska klubbarna och hinner talangfabriken med att producera ikapp för att bibehålla kvaliteten i allsvenskan?

2009 har hittills varit något av ”genombrottets år” för många allsvenska talanger. På förstasidan i dagens sportexpressen exponeras bilder på mestadels allsvenska U-21 spelare med texten ”Här är våra nya hjältar”. Kanske läge att redan idag skicka kollaget till de danska kollegorna för att pryda omslaget till ”inför ligastarten bilagorna”…

Men det finns idag en allsvensk klubb som har en god chans att bli vinnare tack vare denna ”härva” och positionera sig som en mer tydlig marknadsledare. Men då måste man asap börja leverera lite mer på fotbollsplanen.

"Profit triggers" – empiri från Alpha Ethniki

Att fotbollsklubbar i mitten av fotbollseuropas värdekedja generellt inte är lönsamma känner vi vid det här laget till (kort notis här).

Der gäller i allra högsta grad för klubbarna i den grekiska högstaligan där median rörelsemarginalen åren 1994-2004 låg på minus 10%. Det är dock inte detta faktum som gör denna empiriska undersökning intressant. Nu kanske inte den grekiska fotbollsligan är den optimala benchmarken. Det har under årens lopp pratats en del om korruption och frågan är hur transparent redovisningen är. Undersökningen ger ändock en del intressanta svar som borde kunna appliceras på andra fotbollsmarknader i Europa.

Författaren har här försökt att identifiera de faktorer som driver klubbarnas profit. Detta har gjorts med hjälp av datainsamling från 17 klubbar under perioden 1994-2004.

Följnade variabler har identifierats och lagts in i en funktion som sedan testats i en regressionsanalys.

Regressionsanalysen kördes även med de sportsliga och de ekonomiska variablerna för sig.

PR är rörelsemrginal för klubb i, år t. De oberoende variablerna är identifierade till SIZE som är logaritmen av klubbens totala tillgångar. LEV är skuldsättningen det vill säga ration skulder/eget kapital. LIQ är balanslikviditeten, det vill säga omsättningstillgångar/kortfristiska skulder.

CF visar cash-flow i förhållande till klubbens tillgångar och AT är kapitalomsättningen som mäts genom omsättning delat med klubbens bokförda tillgångar. ROA och ROE är lönsamhetsnyckeltal där det första är vinsten dividerat med tillgångarna och det senare är vinsten delat med klubbens egna kapital.

De sportsliga variablerna består av WIN är antalet segrar klubben når varje säsong. PASPOS speglar den mer långsiktiga sportsliga framgången där man sätter variabeln till [1] ifall klubben kommit topp 6 senaste 3 säsongerna, [0] om ej.

UNCERT är osäkerheten i mästerskapet mätt genom klubbens avstånd till vinnande lag delat med mästarnas totalt intspelade poäng.

*******************

Mycket kort sammanfattat kan man säga att resultaten från regressionsanalysen visar att den enda sportsliga variabeln som ger positiv inverkan på profit är den kortsiktiga sportsliga framgången (WIN). Enligt mig ganska självklart då en klubb som enstaka säsonger överpresterar i relation till sina lönekostnader på så sätt kan kapitalisera den större efterfrågan som drivs av sportsliga framgångar. Marginalkostnaden för att kunna bibehålla den sportsliga framgången är dock mycket hög. Vilket vi sett även i allsvenskan.

Vad gäller de ekonomiska variablerna ör det främst klubbarnas storlek (SIZE) och kapitalomsättningen (AT) som triggar marginalerna.

Resultaten är inga direkta kioskvältare. Att kapitalomsättningen triggar profit indikerar på att spelartransfers är en viktig del av de grekriska klubbars affärsmodell och finansiella källa. Samtidigt bör en hög spelaromsättning rimligtvis försämra möjligheterna till långsiktig sportslig framgång.

—————————————
PROFITABILITY OF THE GREEK FOOTBALL CLUBS: IMPLICATIONS FOR FINANCIAL DECISIONS MAKING, Dimitropoulos E. Panagiotis 2009

Kort om sparpaketet

Förra veckan lanserade Hammarby Fotboll ett sparpaket. 6 miljoner ska sparas under 2009 samt ytterligare 14 under 2010.

Frågan är vad som är nytt sedan årsmötet i mars. Men det vi idag ser, är tydliga tendenser som pekar på att efterfrågan på produkten allsvenskan, produkten stockholmsfotbolllen och produkten Hammarby fotboll fortsätter att minska.

Och visst börjar man redan idag ta höjd för en fortsatt allsvensk ”recession”. Det slutar givetvis inte här. Säsongen 2011 ska ett nytt TV avtal vara på plats. Ett Tv-avtal jag ställer stora frågetecken kring. Rimligtvis bör det minskade intresset prisas in även här. Lägg därtill en konsolidering bland TV-distributörerna som försämrar konkurrensen, ”piratstreamingen” av matcher mm.

Nu väntar ett antal viktiga beslut i samband med spelaraffärer. Sakta men säkert, börjar kontrakten med vissa spelare löpa mot den tidpunkt där en värdering om en förlängning/försäljning/avveckling ska göras.

Till de spelare med ett potentiellt försäljningspris där vi närmar oss den tidpunkten hör Lolo Chanko, Emil Johansson, Charlie Davies och Erkan Zengin. Eventuell likvid från en spelaraffär kan sedan investeras i nya kontrakt.

Regimen sälj först, köp sedan är på inget sätt ny i klubben.

Förutom dessa till 2010 kontrakterade spelarna, är det ett par-tre kontrakt som löper ut 2009.

Frågar du mig så ser jag mer än gärna början på en stegvis föryngring av allsvenskans till medelålder 6:e äldsta trupp. Som jag skrev i november, ställs nu talangutvecklingen på sin spets. Processen identifiering och förädling av talang kommer att ha en central roll i verksamheten.

Kort och gott, back to basic!

De kallar det för "the arms race"

I dessa spartider får vi från klubbarna höra ödmjuka klyschor om att ”driften” måste och ska komma i balans.

Faktum är att vi hört en hel drös olika allsvenska klubbledare prata om samma sak de senaste 10 åren. Och jag är religiöst övertygad om att vi kommer att fortsätta höra det i minst 10 år till.

You can talk the talk, but you can´t walk the walk! Sedan 1998 har allsvenskan enligt svff:s siffror, gått 525 miljoner back i driften.

Varför? Därför att det är den europeiska fotbollaffärsmodellen.

I artikeln ”Overinvestment in European Football Leagues” hittar vi bl.a.

In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits.

Sportekonomerna brukar kalla fenomenet för ”the arms race”