Månad: februari 2018

Ett olönsamt topplag som återgick till att vara ett olönsamt mittenlag

IFK Göteborg har sedan 2014 minskat sina personalkostnader med cirka 20 miljoner kronor. Avskrivningarna på förvärvade spelarkontrakt har minskat från 9 miljoner kronor så sent som 2015 till 4.9 miljoner kronor 2017.

Det är – när man väl har bestämt sig – inte särskilt svårt att minska kostnaderna då det i praktiken bara är att rekrytera mindre meriterade spelare i takt med att de mer meriterade spelarna lämnar klubben. Det är också det som – i kombination med spelarlån – har hänt under den senaste tiden.

Men som jag skrev för ett år sedan – att bara spara på kostnader leder enbart till att man förvandlas från ett topplag som redovisar förlust till att vara ett mittenlag som redovisar förlust.

Det svåra är att rekrytera rätt spelare och få dem att utvecklas och öka i värde. Ännu svårare är det att integrera allt detta i sin affärsmodell som rimligen går ut på att vinna så många matcher som möjligt samtidigt som man ska tjäna pengar på spelarnas värdeökning. I praktiken innebär ju det senare att de bästa spelarna lämnar klubben med jämna mellanrum vilket rimligen gör det svårare att vinna matcherna.

Tack vare försäljningen av Pontus Dahlbergs kontrakt till Watford behöver IFK Göteborg rimligen inte skära ner kostnadsmassan för spelartruppen ytterligare. Det är tack vare att intäkterna från centrala avtal kommer att öka med närmare 20 miljoner kronor från och med 2020. Dahlberg-pengarna ger troligen en tillräckligt bra bryggfinansiering. Det är positivt.

Det som IFK Göteborg däremot behöver visa är att man kan prestera bättre med en i nominella tal ungefär lika stor kostnadsmassa som man hade åren före 2014 samtidigt som några av konkurrenterna redan nu har börjat öka sina investeringar samt kostnader med de nya TV pengarna i sikte.

Under 2017 har IFK Göteborg fått möta mycket kritik över det som i första hand mainstream media såg som ett stort problem: Många utgående spelarkontrakt i kombination med en dålig ekonomi. Faktum är att kontrastsituationen var en välsignelse. För det första var dessa kontrakt en starkt bidragande orsak till att ekonomin var dålig. För det andra har klubben fått ett gyllene tillfälle att kunna forma en ny truppstruktur. Knäckfrågan är om man är tillräckligt skicklig i det arbetet och kan göra IFK Göteborg till en klubb som inte är olönsam?

IFKGtbg2017
En översiktsbild över IFK Göteborgs ekonomi under åren 2010-2017. Vi ser hur ekonomin har blåst upp, dels i nominella tal i resultaträkningen men också i relativa tal i ett allsvenskt kontext. På nedersta raden har IFK Göteborg varit konsekventa med en jämnt olönsam nivå.       Datakälla: https://ifkgoteborg.se

Malmö FF – redovisning av förvärvade spelarkontrakt

Malmö FF redovisade ett positivt resultat på 85 000 kronor för 2017. Försäljningen av Anders Christiansens kontrakt till Gent gjorde att klubbens egna prognos om ett flera miljoner stort minusresultat blev fel.

Under 2017 genomförde Malmö FF flera spektakulära spelarförvärv och detta korta blogginlägg handlar om hur dessa redovisas.

Totalt betalade Malmö FF 57.9 miljoner kronor till andra klubbar för köp av spelarkontrakt under bokslutsåret 2017. Trots det minskade klubbens kostnader för spelarförvärv från 13.35 miljoner kronor för 2016 till 13 miljoner kronor 2017.

Dessa kostnadsfördes inte utan aktiverades på som en immateriell tillgång på klubbens balansräkning och skrivs av linjärt varje år under kontraktets hela längd.

Till exempel: Inför säsongen rekryterade Malmö FF Lasse Nielsen och betalade – låt oss för enkelhetsnes skull säga 10 miljoner kronor till KAA Gent för hans kontrakt. 10 miljoner kronor aktiverades som en tillgång på balansräkningen och den årliga kostnaden för kontraktet blir därmed avskrivningen på 2.5 miljoner kronor under fyra år.

Utöver utgifterna för att köpa loss kontraktet finns sign-on bonusar till spelarna vilket i praktiken är en lönekostnad. De flesta allsvenska klubbar kostnadsför sgn-on i sin helhet det år som sign-on betalas vilket också är en rekommendation av SvFF. Däremot väljer Malmö FF att periodisera kostnaden för sign-on över kontraktstiden och redovisar dessa som upplupna personalkostnader på sin balansräkning*. Man menar att det ger en mer rättvisande bild av verkligheten, vilket jag kan hålla med om.

Till exempel: Lasse Nielsen fick – låt oss för enkelhetens skull säga 4 miljoner kronor i sign-on. En miljon kronor kostnadsfördes 2017 och 3 miljoner kronor redovisas som upplupna personalkostnader på balansräkningen. Under 2018 kostnadsförs en miljon och de upplupna personalkostnaden minskar till 2 miljoner kronor, och så vidare.

I figuren nedanför har jag illustrerat hur ovan poster har förändrats över tid. Det vi kan se är att de immateriella tillgångarna har ökat med 40 miljoner kronor under 2017 men att avskrivningarna minskade med 330 tusen kronor.

Det beror dels på att tidigare aktiverade kontrakt löpt ut eller sålts under året, och dels på att Malmö FF enligt tilläggsupplysningarna påbörjar avskrivningen först när tillgångan kan börja användas. Majoriteten av inköpen kom under andra halvan av 2017 samt efter säsongen. Under 2018 kommer avskrivningarna därmed att öka.

De upplupna personalkostnaderna är per den sista December 2017 dryga miljoner högre än föregående års balans. Att ökningen inte är större än så beror rimligen på att höga sign-on med bland andra Eikrem och Berget har löpt ut.

De spelarförvärv som Malmö FF gjorde under 2017 har med andra ord inte haft en så stor inverkan på klubbens resultaträkning för samma år som man skulle vilja tro . Däremot kommer de ökade avskrivningarna att pressa transfernettot framgent. Transfernettot under 2017 var plus 20 miljoner kronor och är “vinst vid spelarförsäljning” (33.5mkr) minus “avskrivningar och nedskrivningar av spelarkontrakt” (13.4mkr).

Med högre avskrivningar under de kommande åren kommer Malmö FF behöva öka sina intäkter för att kunna balansera resultaträkningen.

* Fotbollsklubbars redovisning – en sann spegling av verkligheten? En fallstudie av två allsvenska fotbollsklubbar – Gustaf Arlid Oscar Svärd Fanny Örneberg Handledare: Ola Mattisson

mff4
Fig 1 datakälla: ÅR på mff.se