Månad: januari 2019

Gapet – hur stort blir det egentligen?

Ett år kvar. Sedan träder ett nytt TV avtal i kraft. Det har skrivits spaltmeter om det. Vi har kunnat läsa om en maktkamp om distributionen av pengarna. Jag personligen har skrivit om hur de nya pengarna kan komma att påverka utvecklingen av spelarlönerna i allsvenskan, eller snarare framför allt – när det kan förväntas påverka spelarlönerna.

Vi har också kunnat läsa om det växande gapet mellan divisionerna. Framför allt har vi kunnat läsa om att man absolut inte får degraderas från allsvenskan 2019. Här håller jag inte med och har själv skrivit en text i ämnet. Givet att dagens fördelningsprinciper får råda också från 2020 och framåt så kommer de degraderade klubbarna från allsvenskan 2019 att få en fallskärm som de aldrig tidigare aldrig har skådat och troligen aldrig kommer att få se igen.

Jag menar att det är ett utmärkt tillfälle för de mindre klubbarna att – istället för en riskabel kapprustning under 2019 – utveckla sina respektive organisationer och skapa sig bättre förutsättningar för att bland annat kunna växa i form av andra intäkter än de som kommer från centralt håll. På så sätt kan man få hävstång på det nya TV avtalet, genom att göra sig mer konkurrenskraftig på sikt.

Så hur mycket handlar det om i nominella pengar?

Jag tittade efter på fogis.se och den årliga analysen av klubbarnas ekonomier. Den senaste från 2017 och hittade hur mycket som betalades ut till klubbarna för sändningsrättigheter. Totalt 212 miljoner kronor, 159 miljoner (75%) till de allsvenska klubbarna och 53 miljoner (25%) till klubbarna i superettan.

Sedan använde jag fördelningsprinciperna som fastställdes inom SEF inför 2015*.

Med antaganden om att 2019 års ersättning är på någorlunda samma nivå som 2017 och att den nya TV avtalet uppgår till ett värde av 2.4 gånger det utgående får man fram nedan tabell (figur 1).

Enligt den nu rådande fördelningsregimen skulle alltså de klubbar som ramlar ur allsvenskan 2019 – givet att de inte rasar ihop sportsligt totalt – få mer TV pengar i Superettan 2020.

De klubbar som degraderas från allsvenskan 2020 kommer däremot att straffas mycket hårdare. Gapet mellan divisionerna kommer att öka, förstås. Däremot är gapet mellan den absoluta toppen av Superettan och den nedre halvan av allsvenskan betydligt mindre än vad gapet mellan den nedre halvan av allsvenskan och den absoluta toppen av allsvenskan.

Utöver pengar från sändingsrättigheter tillkommer pengar från det spelavtal som SEF har tecknat med Kindred Group och som också kommer att gälla från 1:a januari 2020. Det avtalet är värt 150 miljoner kronor per år jämfört med 90 miljoner som det nuvarande avtalet med Svenska Spel ger.

Givet att dessa pengar fördelas enligt samma princip, så kommer det med andra ord ännu mer pengaregn till de klubbar som degraderas från allsvenskan 2019. Och alla andra klubbar också, förstås (figur 2).

Jag är dock osäker på hur avbränningen på spelavtalet ser ut. Till exempel så finns det en europabonus idag, till de klubbar som representerar i Europaspelet**.

* http://www.svenskelitfotboll.se/app/uploads/2014/12/F%C3%B6rdelningsprinciper-inom-SEF-fr-o-m-2015.pdf

**http://www.svenskelitfotboll.se/mer-pengar-i-svenska-spels-europabonus-nasta-ar/

sefdistrib
Figur 1
tv_spel
Figur 2

Säsongskort och rörelsekapital

Före årets slut hade Hammarby sålt närmare 8000 säsongskort inför den kommande säsongen. Förutom tidigare förnyelse-försäljningsstart och marknadsföring gav Bajen sina säsongskort-innehavare ett incitament att förlänga senast den 31 december genom att bjuda på biljetterna till de två matcherna i Svenska Cupens gruppspel.

Denna blogg ska därför handla om rationalen bakom säsongskort som förutom PR och prestige också väldigt mycket handlar om ekonomi för fotbollsklubbarna.

Låt oss först och främst reda ut hur försäljningen av säsongskort bokförs: Intäkterna från försäljningen av säsonskort bokas som intäkter det år som matcherna spelas. De i november och i december sålda säsongskort syns därmed inte i resultaträkningen för 2018. Däremot dyker de upp i balansräkningen i årsredovisningen för 2018.

tkonto

8000 sålda säsongskort ger uppskattningsvis 20 miljoner kronor in på kontot vilket bokas i kassan på 2018 års balansräkning. Kassan är en tillgång som behöver balanseras upp på andra sidan balansräkningen. Där bokas pengarna som en förutbetald intäkt (kortfristig skuld). Från ett redovisningsperspektiv lånar man alltså pengar från kommande period.

Bokföring är en sak, ekonomi är en helt annan. Försäljning av säsongskort påverkar rörelsekapitalet. Rörelsekapital är skillnaden mellan klubbens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Figuren nedanför visar förändringen Hammarby Fotboll AB:s förändring i rörelsekapital mellan 2013 och 2017.

Rörelsekapital
Staplarna visar omsättningstillgångar exklusive kassa (positiva värden) samt kortfristiga skulder (negativa värden). Röda linjen visar förändringen i rörelsekapitalet mellan år. 2018 års förutbetalda intäkter är en troligen hyfsad rimlig uppskattning med syfte att visa magnituden av en högre försäljning av säsongskort.

En ökning av rörelsekapitalet innebär att klubben binder mer rörelsekapital och behöver mer kassaflöde för att kunna investera. En minskning av rörelsekapitalet innebär att klubben får mer pengar att röra sig med.

Till exempel, betalningen för försäljningen av Joseph Aidoos kontrakt sommaren 2017 skedde inte i sin helhet under det bokslutsåret. Hammarbys fordran på spelarförsäljningar per den sista december 2017 låg på 9 miljoner kronor vilket ökade rörelsekapitalet. I den belgiska klubben Genks fall orsakade en kortfristig skuld till Hammarby en minskning av rörelsekapitalet genom en kortfristig skuld till Hammarby.

Hammarby Fotboll AB kunde finansiera detta dels genom kortfristiga skulder på 2.6 miljoner kronor för spelarköp samt genom ett kortfristigt lån från moderföreningen. Det senare förmodligen fram till att säsongskort-försäljningen drog igång i början av 2018.

Företagande går efter principen att utgifterna kommer före intäkterna vilket generellt  innebär att företagandet är kredit-drivet.

Försäljning av säsongskort är således ett bra sätt att hantera sitt rörelsekapital på och finansiera balansräkningen. Klubbarna får betalt innan kommande säsong produceras och levereras.

För välskötta klubbar kan en god planering och hantering av rörelsekapitalet öka tillväxten. För andra klubbar kan olika sätt att hantera sitt rörelsekapital indikera på ekonomisk nöd. Vilken kategori tillhör Hammarby?

Hammarby Fotboll AB har ökat intäkterna från 56 miljoner kronor 2013 till 107 miljoner kronor 2017. Tittar vi på bolagets balansräkning så ser vi att anläggningstillgångarna har vuxit, i första hand i form av ökade immateriella tillgångar (balanserade utgifter för spelarförvärv). Tillväxten har bundit kapital och trots att det egna kapitalet har ökat så har kassan minskat.

balancesheet

Också sportsligt har Hammarby upplevt en ökad välfärd. Från att 2013 ha placerat sig på en femteplats i Superettan till en fjärdeplats I 2018 års allsvenska.

Bättre sportsliga resultat beror generellt på att spelartruppen har blivit bättre. Förr eller senare skapar det en efterfrågan på klubbens spelare vilket ger en möjlighet till ökad tillväxt genom handel med spelarkontrakt.

För nettosäljande klubbar (de flesta klubbarna i världen) medför rimligen ett växande transfernetto ökat rörelsekapital (fordringar på spelarförsäljningar ökar mer än vad kortfristiga skulder på spelarköp ökar). Och som jag skrev tidigare, en ökning av rörelsekapitalet innebär att klubben binder mer rörelsekapital och behöver mer kassaflöde för att kunna investera. Mer kassaflöde kan komma från profit, det kan komma från lån och det kan komma från nyemissioner.

En svag likviditet leder till finansieringskostnader av olika slag. Kortare betalningsflöden i spelarförsäljningar regleras rimligen genom lägre försäljningspriser. Och den tidiga säsongskort-försäljningen kommer också den med ett pris. Ponera att hälften av de 8000 säsongskort-köparna istället hade betalat en av de två cupmatcherna. Det hade givit närmare en miljon i högre intäkter under 2019. I den bästa av världar betalar sig denna kostnad genom bättre spelaraffärer nu under vintern.

Med det sagt så behöver Hammarby vara förståndiga, men också lite mer lönsamma i sin tillväxt. Den är förvisso självfinansierad men för andra året i följd förväntas bolaget redovisa ett nollresultat. En obefintlig avkastning i kombination med ökade tillgångar försämrar soliditeten. Med det ökar därmed inte bara risken utan också finansieringskostnaderna. Förstås.

ROA_bajen
ROA (return on assets) är ett nyckeltal som mäter lönsamhet och som visar bolagets avkastning på totalt kapital. Det säger hur väl bolagets ledning lyckas generera avkastning på det kapital som man förvaltar. Kort och gott: Räntabilitet.
Nyckeltalet beräknas genom att dividerar bolagets resultat på nedersta raden genom de totala tillgångarna på balansräkningen, såväl anläggningstillgångarna som omsättningstillgångarna inklusive kassan. Soliditet räknas ut genom att divider ett företags egna kapital med företagets totala kapital.  Ett företag med hög soliditet har som regel bättre motståndskraft mot eventuella motgångar.