Kategori: Elfsborg

Elfsborg – stark balansräkning och låg risk skapar möjligheter

I februari 2008 skrev jag följande efter att Elfsborg hade presenterat sina siffror för 2007.
”Någonstans där bör klubben ha sin årsbudget förutsatt att man har en konservativ strategi. Vill man ta risk för att nå sportslig framgång skulle man kunna höja budgeten och ta förluster vissa år för att sedan balansera upp åren då extraordinära intäkterna kommer. Det förutsätter dock sportslig avkastning.

Klubbens stärkta balansräkning tillåter vissa chanstagningar. En sådan strategi har vi ju sett tidigare i allsvenskan med förödande konsekvenser. Fast man behöver ju inte göra som pioniärerna, ta i för kung och fosterland utan öka försiktigt.”

Två år har gått och vi känner igen den föreslagna strategin när vi tittar i Elfsborgs årsredovisning för 2009. Å andra sidan kan man se det som att det är den allsvenska konkurrensbalansen som pressar marginalerna. Vi ser nämligen ytterligare ett exempel på att intäkterna som allsvenskan genererar inte räcker till att täcka kostnaderna. Det krävs intäkter från spelarförsäljningar samt spel i Europa.

2008 redovisade klubben en förlust på 1.5 miljoner till totala intäkter av 89.9 miljoner Då redovisades resultat från spelarförsäljningar på 8 miljoner samt intäkter från europaspel på 3.5 miljoner (nettovinst europaspel +1.2m).

Under 2009 omsatte Elfsborg totalt 99 miljoner och vinsten på den nedersta raden blev 2 miljoner. Bakom de siffrorna döljer sig 9 miljoner i intäkter från europacupspel där den isolerade nettovinsten från denna ”produkt” redovisades som 6.5 miljoner. Resultatet från spelarförsäljningar under 2009 blev 2.8 miljoner.

Värt att notera är också att omsättningen under 2009 är ”dopad” med 4 miljoner. Klubben redovisar ett lån* som ”övrig rörelseintäkt”. Det framgår inte vad det syftar till, men jag misstänker att det är en ”värdepapperisering” av spelarförvärv under 2009 där klubben betalade 11 miljoner i transfersummor till andra klubbar. 11 miljoner som aktiverades på balansräkningens tillgångssida (immateriella tillgångar) och skrivs av linjärt över spelarens kontraktstid. Denna intäkt ”döljer” således 2009 års ökning av capex och dess påverkan på den nedersta raden. En utgift som dock klubben uppenbarligen såg som nödvändig för att möta konkurrensen i toppen av allsvenskan.

Men låt oss inte trötta ut oss med detaljer. Klubben står sig med en fortsatt stark balansräkning och med en relativt jämn resultatutveckling de senaste åren. Den låga kostnaden för att hyra Borås Arena ger samtidigt en mycket låg risk. En vad jag misstänker är väldiversifierad sponsorportfölj med många mindre sponsorer samt ingen derby-produkt som kan crasha är ytterligare faktorer som gör risken mindre jämfört med några av konkurrenterna.

Vi har observerat att Elfsborg har försökt att följa skolboken och lyckats med konststycket att hålla sin spelaromsättning på en relativt låga nivå. Något som man istället kapitaliserar genom starkare kassaflöden från sitt rörelseresultat.

Affärsmodellen hänger dock på fortsatt regelbundet deltagande i det internationella spelet. Lönsamheten skulle också pressas ytterligare ifall konkurrensen i toppen blev större än vad den idag är. Ett potentiell konkurrenshot skulle kunna vara en återkomst av ”produkten stockholmsfotbollen”. I grafiken nedanför kan vi se hur den har försvagats sedan storhetstiden i början av 2000 talet. Till viss del beroende på exponering mot en högre konkurrens från bl.a. Elfsborg som med hjälp av en hävstång från Borås Arena tog steget upp till toppen.

Ett inte helt omöjligt scenario är naturligtvis att en eller två klubbar från huvudstaden återigen seglar upp och, genom av rivalitet triggad efterfrågan, snor åt sig allsvenska marknadsandelar. Vi kan anta att det idag finns en stor outnyttjad intäktspotential i huvudstaden. Det finns naturligtvis klubbar som tjänar att den förblir så.

(Klicka på bilden för bättre upplösning)
De tre huvudstadsklubbarnas marknadsandel. 2003 genererades 37% av allsvenskans rörelseintäkter (exkl spelatransfers) i Stockholm. Nyckeltalet är korrigerat och tar hänsyn till förändringar av antalet lag (2008) och är därför jämförbart över tiden. 2009 är en prognos. Datakälla: svenskfotboll.se samt årsredovisningar från DFAB, Djurgården Marknad AB samt Djurgården Fotboll Försäljning AB.
Högra axeln visar publiksnittet från samtliga sthlm-derbyn respektive år.

Ett sätt att kunna sakta ner en möjlig återhämtningsprocess skulle kunna vara en minskning av allsvenskan till 12 lag. Eftersom både Djurgården och Hammarby befinner sig i en saneringsperiod skulle en ökad konkurrens för dessa två klubbar kunna förväntas sätta käppar i hjulet och ge det nuvarande toppskiktet en förlängd ”competitive-advantage-period” .

Det som rent konkret händer i och med en minskning till 12 lag i allsvenskan är nämligen att man, genom en större degraderingsrisk, ökar konkurrensen för klubbar som befinner sig under den absoluta toppen av ligan. Det kommer att skapa incitament för klubbar att fatta fler kortsiktiga beslut samt överinvestera i talang på grund av att det ekonomiska gapet till superettan ökar och en degradering förväntas bli än mer kostsam än vad den är idag.

Större klubbar som i samband med en omläggning befinner sig i toppen och upplever ett starkt sportsligt momentum gynnas naturligtvis. Jag vågar dock påstå att Elfsborg, tack vare en för närvarande lägre risk än övriga toppkonkurrenter, är den klubb som gynnas mest. Framför allt med tanke på att den lokala tillväxten i Borås kan antas närma sig taket och klubben på sätt kan öka sina intäkter tack vare att något färre klubbar delar på intäkterna från centrala avtal.

Klubbens ordförande Bosse Johansson började prata om ett sådant regimskifte redan för ett år sedan.
—————————————
* Villkoren för återbetalning uppges upfylla kraven för att kunna redovisas som en ansvarsförbindelse och tas därmed inte upp som en skuld på balansräkningen.

Röda siffror för Elfsborg

Det blev röda siffror 2008 för Elfsborg. Enligt Borås Tidning gick klubben 1.5 miljoner back.

Tyvärr har klubben inte publicerat sin årsredovisning men efter de två senaste årens spelarförsäljningar och nettovinst på 14 msek från Champions League kval tar jag för givet att Boråsarnas likviditet är fortsatt stabil.

Och en stark balansräkning är något som Elfsborg har utnyttjat under 2008 bland annat genom ett korttidskontrakt med Lasse Nillson i syfte att maximera nyttan.

Vi ser dock att Elfsborg nu sannolikt toppat sin allsvenska marknadsandel den nya arenan uppgraderade klubben till.

Sedan är det bara att återigen konstatera, sportslig framgång i allsvenskan kostar mer än de löpande intäkterna. Ingen kan längre ifrågasätta det faktumet.

Arenaboomen – Borås Arena

Borås arena var arenaboomens första nybygge. Med mycket stor hjälp från Borås Stad reste man en arena på mycket kort tid.

Arenabolag: Borås Arena AB – investeringskostnad ca MSEK 119

Finansiering:
Eget kapital
Initialt SEK 100 000 till 100% ägt av IF Elfsborg men där man överfört 0.9 MSEK från fritt eget kapital till aktiekapital genom en fondemission 2005. Totalt 1 MSEK.

Skuldfinansiering
Banklån 80 MSEK, upphandling(?) vunnen av Swedbank där Borås Stad gått i borgen.

Övrig finansiering
30 MSEK. genom att stadens fastighetsbolag, Industribyggnader i Borås AB förvärvat en läktardel som innehar affärslokaler från Borås Arena AB som sedan hyr själva stolarna på läktaren.

9 MSEK i form av investeringsbidrag.

4 MSEK i UEFA bidrag.

Övrigt
Driften av Borås Arena ägs av Borås Stad. Staden hyr arenan från Borås Arena AB för en hyra (MSEK 6.2) som täcker kapitalkostnaden samt övriga kostnader minus arenabolagets hyresintäkter för logerna (MSEK 1.2). Staden hyr sedan ut arenan till Elfsborg (MSEK 3) samt konserter och andra föreningar (MSEK 2). Trots ytterligare intäktskällor från reklam, kiosker och restauranger (0.6 MSEK) går staden back. Kostnadssidan ligger på 10.1 msek och det årliga underskottet i driften och därmed subventionen från Borås Stad landar på ca 4.5 miljoner. Arenabolaget beräknas gå +-0.

Borås Stad har i sina avtal med arenabolaget en optionsrätt om att i framtiden förvärva bolagets fastighet till ett pris av dess bokförda värde vid förvärvstidpunkten.

Kommentar
Borås Arena har tack vare sin låga investeringskostnad varit en kanonaffär för Elfsborg. Subventionen visar samtidigt att stadens politiker värderar Elfsborg samt arenan som en tillgång inte enbart för klubben utan även för staden. Utan att ha siffrorna på bordet kan man dessutom diskutera ifall 30 miljoner i likvid för en läktardel skulle kunna räknas hem av en aktör med marknadsmässiga avkastningskrav.

Arenan och den låga hyran har gett Elfsborg en mycket god hävstång som omgående resulterat i sportsliga resultat i kombination med en kraftig intäktstillväxt. En tillväxt som dock förmodligen nått toppen och man lär ha mer moderata tillväxtsiffror i framtiden. Lyckas konkurrenterna få snarlika effekter i sina arenaprojekt borde det på sikt spegla av sig på fotbollsplanen.

Det pratas om nyinvetseringar som t.ex påbyggnad av kortsideläktarna. Frågan är dock om man får ihop kalkylen så att den kan generera ett netto över till fotbollsverksamheten.