Kategori: marknadsandelar

Allsvenska marknadsandelar – uppdaterat med 2008 års siffror

Index baserat på allsvenska marknadsandelar åren 2002-2008. Ett urval av klubbar sorterade efter konkurrenskraft under 2008. Datakälla svenskfotboll.se

Uppdatering av de allsvenska marknadsandelarna mätt på intäkter från driften. Analys tidigare år hittas här.

Eftersom allsvenskan under 2008 utökades till 16 lag så har jag ändrat nyckeltalet till ett index för att göra det jämförbart över tiden. Index = [(MA/(1/n))*100] där MA är marknadsandel* och n är antalet lag i serien.

Summan av samtliga klubbars index-enheter blir n*100 (1600 för år 2008 och 1400 år 2007 och tidigare). 100 index-enheter innebär med andra ord ”konkurrensfördel-neutralitet” sett till intäkter.

Varför är detta nyckeltal intressant?
En fotbollsklubbs intäkter i förhållande till sina ligakonkurrenter är viktigt i samband med utrymme för resurser till talang.

Djurgårdens och Hammarbys kräftgång i allsvenskan-2009 kan till viss del härledas till dessa klubbars oförmåga att bibehålla sin marknadsandel som man byggde upp under den första halvan av årtiondet. En marknadsandel som toppade runt 2003.

Samtidigt som konkurrenterna blev starkare minskade utrymmet till misstag. Misslyckade talangrekryteringar fick därmed större konsekvenser som sakta men säkert krympte korgen med resurser och spädde på den negativa spiralen.

Vi kan se att Elfsborgs tillväxtperiod ser ut att ha nått sin kulmen 2007.

En eventuell degradering av Djurgården och Hammarby skulle dock öka Boråsarnas samt andra ”toppklubbars” marknadsandel. Effekten blir gentemot klubbar med lägre intäkter.

Konkurrensen i samband med rekrytering av den begränsade talangen som finns tillgänglig för allsvenskan skulle dessutom bli mindre.

Malmö FF kommer genomom nya arenan öka sina intäkter drastiskt. Vi måste dock komma ihåg att driftkostnaden för arenan förväntas vara 40 miljoner. Effekten blir därmed när tillväxten överstiger denna nivå.
———————————-
* En klubbs intäkter från matchdag, sponsor och marknad samt TV och centrala avtal dividerat med allsvenskan totala intäkter från ovan intäktskällor.

Konkurrensbalans & marknadsandelar

Med hjälp av SvFFs data kan vi nu monitorera konkurrensbalansen och marknadsandelarna avseende driftintäkter t.om. år 2007. Fortfarande inga tecken på någon större marknadskoncentration. För att förstå terminologin läs här och tidigare inlägg om allsvensk tävlings- och konkurrensbalans: Competitive Balance III – Allsvenskan

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index

Förvisso ökar Herfindahl Index samt C4 index något jämfört med 2006 men indexökningen ligger i nivå med den allsvenska normen och de årliga fluktationerna kan bero på blandade intäkter i de internationella cuperna från år till år.

DI rapporterade i denna artikel att de ekonomiska klyftorna var stora i allsvenskan. För att relatera nyckeltalen, kan vi t.ex jämföra med polska ligans diton. I Polen har ligan under 200o – talet dominerats av två klubbar, Wisla Krakow (5 guld) och Legia Warszawa (2 guld) (mer här). Räknat på ligaklubbarnas budgetar inför den idag avslutade säsongen, landar H-Index på 134 och C4 index på 178. Marknadskoncentrationen, klyftorna i Polen är med andra ord betydligt större.

I Premier League var motsvarande nyckeltal baserat på omsättningen säsongen 2005/06, H-index= 139 C4 index = 220 Hur segmenterad den ligan är känner vi alla ganska väl till.

På klubbnivå ser vi att AIK stärker sin position. Tabellen är inte helt perfekt då den inte är rensad för intäkter från de europeiska cuperna. Trenderna är dock intressanta om än mindre årliga fluktationer som till viss del kan härledas till det ovannämnda samt storleken på upp- och nedflyttade klubbar.

Elfsborg ökar kraftigt. I stort sett hela ökningen kan dock härldas till intäkterna från de intrenationella cuperna, 22 miljoner.

Hammarby ökar en tiondel i relation till ligan som helhet. De fyra till fem miljonerna i intäkter från intertoto/uefa-cupen drog sitt strå till stacken.

Djurgården inte så starka som de själva försöker ge sken av vad gäller intäkter. Det kan ju speglas i en kostnadsbroms samt en mer primitiv spelmodell de två senaste åren.

allsvenska marknadsandelar, ett urval av klubbar baserat på driftintäkter (exkl spelartransfers)

Tidigare års Bajensiffror och analys:
2005
2006

Minskad marknadsandel även 2006

Då har SvFF släppt den årliga sammanställningen av klubbarnas ekomomiska status. I vintras visade jag att Hammarby Fotboll inte klarat av att öka sina intäkter i samma takt som konkurrenterna. (för de som inte läst, läs för att lättare se konsekvenserna) Denna trend höll i sig även 2006 där Bajens andel av driftsintäkterna i allsvenskan nu landar under 10%. Detta innebär att klubbens finansiella konkurrenskraft blivit sämre och behovet av extern finansiering vid spelarförvärv lär med andra ord inte minska, inte fram till den dagen Hammarby Fotboll lyckas vända denna nedåtgående trend.

Jag har fått korrigera tidigare års siffror då Djurgårdens intäkter 2005 och bakåt tidigare inte inkluderat Djurgården Fotboll Marknads intäkter.

Samtidigt kan vi konstatera att Malmö är den klubb som tappat mest, från dryga 14% till 10.6%, det är främst publikintäkterna och souvenirförsäljningen som dalat för skåneklubben (från 25 msek till 17 msek resp 5,3 till 3,1). Klubben säljer dock spelare för med allsvenska mått enorma summor som stärker dess ekonomi, förmodligen på bekostnad av de sportsliga resultat klubben presterat de två senaste säsongerna. Djurgården fortsätter även de sin kräftgång medan AIK gjorde en stark comeback. Före detta storklubben IFK Göteborg är sakta men säkert på väg mot avgrunden. Göteborg stads arenalösning lär dessutom inte vara klubben till godo i relation till de planer och trender som finns i övriga fotbollsverige.

Nedastående tabell visar att driftintäkterna jämnats ut något radikalt i allsvenskan och jag är övertygad om att det är en av anledningarna till att vi iår får se en än jämnare och mer oviss serie.

Jag är religiöst övertygad om att den klubb som snabbast lyckas växa i driften, skaffa sig en mycket högre intäktsbas än konkurrenterna och klara av och bibehålla den ökade marknadsandelen kommer vara den klubb som klarar av och etablera sig som ett lag i den absoluta toppen över en längre tidsperiod. Just nu går dock allsvenskan helt åt andra hållet där småklubbarna procentuellt får mest utav nya TV avtalet.

Inför bokslutet: Hammarby Fotboll tappar marknadsandelar

Henrik Appelqvist säger i en nyligen publicerad intervju att Hammarbys varumärke bidragit till den höga tillväxten av intäkterna. Och visst har de ökat stadigt de senaste åren, men sanningen är den att de inte ökat i samma utsträckning som övriga allsvenska klubbars intäkter har gjort.

Tabellen nedan visar att Hammarby Fotboll AB de facto tappat marknadsandelar varje säsong sedan 2003. Man skulle rent krasst ur ett ekonomiskt perspektiv, kunna säga att Hammarby Fotbolls konkurrenskraft gentemot övriga lag i serien minskat. Jag har valt att titta på de intäkter som driften genererar, d.v.s. intäkter som spelarförsäljningar bidragit med är inte inkluderade, detta eftersom det rimligtvis borde vara det mest optimala sätt att spegla Hammarbys attraktionskraft som varumärke och marknadsavdelningens prestation.

Det är inga upplyftande resultat vi ser och det borde vara ganska uppenbart att det finns en trång sektor i arenan, både vad gäller publik- och sponsorintäkter men jag hade ändå förväntat mig bättre siffror än så här. Jämförelsen blir än mer intressant när vi jämför med de sportsliga resultaten. Jag har räknat den sportsliga marknadsandelen genom att dividera antalet inspelade poäng med totalt utdelade poäng i allsvenskan.

Resultaten visar att den sportsliga delen av verksamheten på senare år levererat mer än marknadssidan, dock utan att överträffa sig själva och nå ända fram. De sportsliga marknadsandelarna har två senaste säsongerna ökat trots att de ekonomiska förutsättningarna gentemot konkurrenterna försämrats en aning. Testperioden är dock kort och förändringarna relativt små för att den slutsatsen ska kunna huggas i sten.

Jag vill ändå skönja en trend och för att Hammarby Fotboll ska kunna nå sina framtida visioner bör intäkterna öka snabbare än hos konkurrenterna och inte tvärtom. Fortsätter denna utveckling blir de direkta konsekvenserna att Hammarby Fotboll på sikt kommer bli beroende av spelarförsäljningar för att finansiera driften samtidigt som kraven på den sportsliga ledningen kommer bli ännu större och det blir än mindre utrymme för misstag vid rekryteringar.

Till sist kommer bolagets ägare inte och kunna förvänta sig några som helst ekonomiska vinster givet att klubbens sportsliga ambitioner ligger fast. Endast spelarförsäljningar där prislappen överstiger värdet på spelaren (ur ett Hammarbyperspektiv) kommer kunna generera profit på nedersta raden. Appelqvist pratar om FC Köpenhamn och även om det inte alltid går att jämföra så bör nog alla vara överens om att arenafrågan är den enskilt viktigaste om Hammarby Fotboll ska kunna ta ett steg fram från dagens nivå, både sportsligt och ekonomiskt.

källa: SvFF´s sammanställnng av de allsvenska klubbars ekonomi.