Därför borde vi prata mindre om Silly Season

Bästa fönstret någonsin! Så beskrevs Paris Saint Germains sommaraktiviteter för bara lite drygt ett halvår sedan. Ansträngningarna på transfermarknaden ledde till en åttondelsfinal i Champions League. PSG var tillbaka på de resultat som man nådde åren 2017 till 2019. Anekdotiskt? Kanske. Men vi älskar trots allt anekdoter.

Samtidigt, är vår besatthet av Silly Season verkligen sund?

Under de senaste fem åren har Liverpool FC rekryterat spelare för lite drygt hälften av de pengar som Manchester United har spenderat på nyförvärv. Men enligt transfermarkt.com är Liverpools trupp värderad 10 procent högre än Manchester Uniteds dito.

Liverpool vet exakt vilken typ av spelare de vill rekrytera och de vet exakt hur de ska utbilda sina spelare enligt sin fotbollsfilosofi. Och framför allt är de konsekventa i det de gör. Åtminstone har man varit det under de senaste sju åren.

Liverpool är skickliga på att förädla spelare under kontrakt. Alltså inte nödvändigtvis med målet om en försäljning utan förädling med syfte på i första hand prestation för laget under en längre tid.

Så lite som 20 procent av Liverpools truppvärde kommer från nettoinvesteringar i spelare. 80 procent kommer från egen förädling. För Manchester United är det tvärtom, deras truppvärde består till allra största grad av nettoinvesteringar och knappt någon förädling alls. Manchester United har troligen inte en blekaste aning om vad de gör. De rekryterar förväntad prestation direkt men på grund av en dålig sportslig organisation blir det med ett dåligt resultat.

Det finns flera klubbar som genom sina unika fotbollsstrategier samt genom en strategisk organisation av spelartruppen är skickliga på att förädla värde.

100 procent av Ajax truppvärde är förädlat. Ja, så är det faktiskt. Ajax har ett negativt handelsnetto, alltså ett konstant talangnettoutflöde. Ajax hanterar det i första hand genom att de är skickliga på att integrera akademispelare in till A-laget. Drygt 40 procent av den totala speltiden den här säsongen är från spelare som har tillhört klubben minst tre säsonger i åldern 15-21 år.

Också Benfica har ett truppvärde som är till 100 procent förädlat. De är skickliga på att integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt. Det senare betyder att Benfica rekryterar spelare, utbildar dem och säljer vidare spelarnas kontrakt för ett högre pris. Benfica har under de senaste fem åren det största positiva transfernettot i Europa. och i och med det det största negativa talangnettoutflödet. Trots det är Benfica rankade bland de 30 bästa klubbarna baserat på resultaten i de europeiska cuperna.

Borussia Dortmund specialiserar sig på handel med spelarkontrakt. Så lite som 4 procent av den totala speltiden har gått till egenfostrade spelare. Av de 18 spelare som har debuterat i A-laget senaste fyra åren får jag det till 4 stycken som har gått igenom den egna akademin. 100 procent av Dortmunds truppvärde ett förädlat genom deras skicklighet i att identifiera, rekrytera, utbilda talang, sälja vidare och återinvestera.

Bodö/Glimt fotbollstrategi vilar på tre ben. En förankrad spelfilosofi med en tydlig metod och taktik som inte ändras från år till år, en försörjningskedja bestående av både akademispelare och externrekrytering av unga spelare, samt en mycket hög kvalitet i träningsprocessen. Sedan den första februari 2019 har Bodö/Glimt tredubblat sitt truppvärde. Värdet skapas genom integrering av akademispelare i A-laget samt handel med spelarkontrakt där man under de senaste fem åren har haft det största positiva transfernettot i Norge.

FC Salzburg, troligen bäst i klassen på specialisering och genom det på att skapa värde genom spelartruppen. De har specialiserat sig på integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt. Majoriteten av resurserna läggs på att identifiera och rekrytera talang i ålder 16-19 år. FC Salzburg måste sälja spelarkontrakt av den enkla anledningen för att klara av att ge plats på planen för ännu bättre spelare som kommer underifrån. Under den senaste femårsperioden har FC Salzburg ökat sitt truppvärde med närmare 40 procent per år, trots att klubben under den perioden har haft ett talangutflöde som är drygt fyra gånger så stort som inflödet! Med en snittålder på planen under 23 år är FC Salzburg rankade på en 20 plats baserat på resultat i de europeiska cuperna. FC Salzburg har det tredje största transfernettot i Europa de senaste fem åren vilket är häpnadsväckande eftersom Salzburgs personalkostnader inte är mycket mer än dubbelt så stora som Malmö FF:s dito.

I allsvenskan har vi ett par föreningar som har blivit skickliga på förädling av truppvärde, i första hand Elfsborg och IFK Norrköping. De tillhör klassen som är skickliga både på att integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt.

Elfsborgs förädlade värde under de tre senaste säsongerna har nått upp till 30 procent årligen, i relation till det egna truppvärdet. Det är tack vare det som Elfsborg på relativt kort tid – och med betydligt mindre resurser – kommit ikapp storstadsklubbarna (igen) under en för föreningen svår ekonomisk period.

Enligt transfermarkt.com nyrekryterade de allsvenska föreningarna under årets vinterfönster ett samlat truppvärde som uppgick till 35 miljoner euro. Det motsvarar 20 procent av allsvenskans aggregerade truppvärde. Ytterligare 15 miljoner euro i truppvärde tillfördes genom korttidskontrakt fram till sommaren men det är värde som mest mest sannolikt är borta redan första juli.

Under tre månaders tid – en fjärdedel av året – har alla pratat om de 20 procenten. Väldigt lite tid ägnas åt diskussion om det 80 procent av truppvärdet som klubbarna organiserar och bygger över tid. Är inte det jättekonstigt?

Hur organiseras resurserna i den 80 procent stora delen av kakan? Hur ser den demografiska strukturen ut? Finns det någon tydlig och konsekvent struktur eller förändras den godtyckligt från år till år? Hur ser kontraktsituationen ut med föreningens unga spelare, har man säkrat den förväntade värdeförädlingen eller kommer den förloras till andra? Enligt transfermarkt.com har ca 60 miljoner euro lämnat allsvenskan som bosmanfall under de senaste fem åren! Hur ser planeringen av truppen ut på tre års sikt? Hur väl passar nyförvärven in i den planeringen och truppstrukturen?

Skulle det allsvenska kollektivet genom att bli skickligare på organisation, planering och därigenom förädling av spelartrupperna med 20 procent årligen så skulle det samlade allsvenska truppvärdet per idag öka med närmare 40 miljoner euro till den allsvenska säsongsstarten 2023. Alltså ungefär lika mycket som årets nyrekryteringar!

Truppstrategi ska ej förväxlas med den grundläggande fotbollstrategin. Ajax, Borussia Dortmund och Bodö/Glimt har alla olika fotbollstrategier där det unika finns i hur man organiserar sin respektive försörjningskedja genom vilken värde skapas. Deras respektive truppstruktur däremot ser förhållandevis lika ut och framför allt är den konsekvent. Den ser mer eller mindre likadan ut år efter år. Syftet med en tydlig truppstruktur och erfarenheten från framgångsrika klubbar i Europa säger att den maximerar truppvärdet över tid snarare än enskilda säsonger.

Därför borde vi börja prata betydligt mindre om Silly Season och istället vara mycket mer intresserade av hur de 80 procenten organiseras. Det är först då vi kan börja tro på förbättrade resultat och ett mer regelbundet deltagande i gruppspelen i de olika europacuperna. För fler allsvenska föreningar än Malmö FF.

Hur arbetar din förening med truppekonomin?

Vilken är din förenings fotbollstrategi?

När jag botaniserade bland data från transfermarkt,com slog fastnade jag för en intressant sak.

Liverpool FC har ett truppvärde som är cirka 10 procent högre än Manchester Uniteds dito. Det trots att man under de senaste fem åren har investerat lite drygt hälften i spelarkontrakt än vad Manchester United har gjort.

Vid en närmare analys visar det sig att cirka 80 procent av Liverpool FC:s värde är förädlat värde och 20 procent står för nettoinvesteringar i spelartruppen. För Manchester United är det tvärtom. En väldigt liten del av truppvärdet är förädlat värde.

Många har också under de senaste åren diskuterat orsaken till att Manchester United presterar väldigt dåliga resultat på planen. Men jag tycket att de båda klubbarna förklarar det bäst i själva i sina respektive årsredovisningar.

Om man söker på ordet ”strategy” så hittar man en mycket kort och koncis sammanfattning i Liverpools årsredovisning.

The four key elements of the Group’s strategy are to:

• Improve football performance through a positive playing style and strategic player investment;

Improve the scouting and player recruitment process;

• Improve the fan experience and interaction with the Club; and

Leverage the Club’s global following to deliver profitable revenue growth.

Hälften handlar om fotbollsstrategi. Om man sedan tittar på det beteende som Liverpool FC visar på transfermarknaden så ser man att 70 procent av utgifterna för nya spelare är i ålderskategorin 23 – 25 år. Det är ganska tydligt att Liverpool söker efter spelare som är precis innan eller i början av sin peak-period och utbildar sedan dem enligt en tydlig fotbollsfilosofi.

Liverpool vet precis vad de vill göra, de vet hur vill göra det och de är konsekventa i det de gör.

ManUtd utgifter på transfermarknaden 2014/15 till 2020/21. Datakälla: transfermarkt.com

I Manchester Uniteds årsredovisning står det betydligt mer ingående om klubbens strategier. Börsnoterad som klubben är vill man visa att man har tänkt till.

Huvudpunkterna enligt nedan.

Our Strategy

Continue to invest in our team, facilities and other brand enhancing initiatives*

Expansion and renewal of sponsors

Further develop our retail, merchandising, apparel & product licensing business

Exploit digital media opportunities**

Enhance the reach and distribution of our broadcasting rights

Diversify revenue and improve margins

En möjlig fotbollstrategi nämns i den första punkten. I den beskrivande texten på drygt 2000 tecken står dock fotbollen för 10 procent(*), jag har bara klippt ut de drygt 200 tecknen och klistrat i längst ner här.

Läser man till exempel under exploateringen av digital media(**) så är det tydligt att Manchester United har gjort en omvärldsanalys inom området, man vet vad man vill göra och hur man ska göra det. Så är det också med de andra kommersiella delarna i klubbens strategi.

När det kommer till fotbollstrategin så är det ganska tydligt att Manchester United i själva verket inte har en susning av vad man vill göra och hur man vill göra det, förutom att man vill fortsätta att investera fria kassaflöden i den egna spelartruppen.

Liverpool FC utgifter på transfermarknaden 2014/15 till 2020/21. Datakälla: transfermarkt.com

Det antagandet bekräftas till viss del av beteendet på transfermarknaden där den demografiska profilen är väldigt spretig.

Man saknar en fotbollsfilosofi att utbilda spelarna inom, alla de managers som har kommit och gått under de senaste åren har mer eller mindre haft en egen idé om hur man vill spela sin fotboll. Manchester United ser ut att rekrytera spelare som förväntas prestera resultat mer eller mindre direkt. Vilket de givet förutsättningarna uppenbarligen har svårt att göra.

Vilken är din förenings fotbollstrategi?

* We are well positioned to continue reinvesting our free cash flow in brand enhancing initiatives. Our brand begins with strong on-field performance, and we remain committed to attracting and retaining the highest quality players for our first teams and coaching staff. To maintain our high standard of performance we will continue to invest in our team

** The rapid shift of media consumption towards digital, mobile and social media platforms presents us with multiple growth opportunities and new revenue streams. Our digital media platforms, applications and social media channels, are expected to become one of the primary methods by which we engage and transact with our fans around the world.We continue to evolve our media team’s capability to address these opportunities. Moreover, since 2013, we have wholly owned MUTV ensuring that we have both a greater degree of control over the production, distribution and quality of our proprietary content and better insight into how to evolve our digital media strategy as we continue to develop and roll out carefully targeted new products and
services.

Hammarby Fotboll – resultat samt värdeskapande i truppen – historiskt starkt

Hammarby IF Fotbollsförening redovisade det bästa resultatet i historien. Koncernen kom in med ett resultat efter skatt på 26 miljoner kronor.

Som vanligt är Hammarby Fotboll AB:s resultat det mest intressanta. Det är där riskerna ligger. Medans föreningen är mer av karaktären budgetorganisation som inte exponeras mot de affärsrisker som elitfotboll för med sig är Hammarby Fotboll AB föreningens enskilt största tillgång samt hyresgäst i klubbhuset som föreningen äger. Aktiebolaget är således föreningens enskilt största risk.

I verksamhetsberättelsen skriver Hammarby att Hammarby Fotboll AB redovisar ett positivt resultat före skatt på 26 552 tkr, resultatet efter skatt uppgår till 16 215 tkr. Det egna kapitalet i Hammarby Fotboll AB uppgår vid årets slut nu till 35 228 tkr. 2021 var också det bästa finansiella resultatet i bolagets historia.

Bolaget har i och med detta också nått sitt gamla mål att komma upp i 30 miljoner kronor i eget kapital. Soliditeten är 42 procent vilket är en förbättring från förra årets 31 procent. Soliditeten mäter den finansiella risken i balansräkningen (högre soliditet = lägre finansiell risk). Att soliditeten var högre 2016 med 53 procent med ett lägre eget kapital säger hur mycket bolagets ekonomi och balansräkning har vuxit sedan dess. Det är därför fortsatt viktigt att växa det egna kapitalet för att inte riskerna ska bli för stora i takt med att ekonomin växer.

Och ekonomin växer. Matchintäkterna är topp 3 i allsvenskan. Det är intressant hur Hammarby Fotboll nu försöker växa inom det segment som är klubbens främsta kompetens i den kommersiella delen av verksamheten – matcharrangemang. Med en beläggning på närmare 80 procent på matcherna finns det inte särskilt många sätt att öka matchintäkterna på än att antingen höja priset eller att arrangera fler evenemang. Hammarby har här skickligt arbetat med arrangemang kring damlaget. Framgångsrika matcharrangemang ger också bra exponering för sponsorer där Hammarby har vuxit kraftigt under de senaste åren. Att sponsorintäkterna är upp närmare 30 procent under de två pandemiåren är inget annat än mycket imponerande. 42 miljoner kronor i sponsorintäkter är med god marginal näst högst i allsvenskan och man börjar faktiskt sakta men säkert äta in Malmö FF:s enorma försprång som de under lång tid har haft på sponsorsidan.

Att 2021 var ett mycket starkt ekonomiskt år för Hammarby bekräftas också genom data från transfermarkt.com med vilken det går att göra en analys av truppekonomin.

Truppekonomi är viktigt. Det finns ett positivt samband mellan truppvärde och sportsliga resultat. En klubb kan växa sitt värde genom att rekrytera mer än vad som lämnar klubben och genom att förädla det värde som man har.

Truppvärdet har ökat. Ökningen i truppvärde har skett tack vare att klubben har förädlat mer värde än vad underskottet i rekryterat värde minus värde som har lämnat. Truppvärde och dess komponenter är inte baserat på transfer-fee utan på transfermarkts värdering av spelare.

Under 2021 förädlade Bajen talang till ett värde av €7 miljoner vilket är ungefär lika mycket som Hammarby har  förädlat totalt under åren 2016 till 2020.

”IB” ingående truppvärde 2016 är per sista december 2015, ”UB” utgående truppvärde är per sista december 2021, ”MV in” rekryterat värde under perioden, ”MV ut” värde som lämnat under perioden. Datakälla: transfermarkt.com

2021 års förädling har Bajen till största del redan realiserat under 2022, genom försäljning av två spelarkontrakt med en premie.

Analys av värdeförädlingen på €15 miljoner sedan 2016 visar att:

– Majoriteten av det skapade värdet kommer från en framgångsrik research i samt integration av spelare från Afrika, bravo!

– Den egna akademin har börjat bli produktiv och skapar värde, mycket bra!

– Övriga spelare står för den minsta delen av förädlingen, trots att den kategorin har representerats av överlägset flest spelare, stor förbättringspotential!

Datakälla: transfermarlt.com

Om man bryter ner siffrorna än mer så visar de att de största bidragen kommer från Neto Borges, Darjan Bojanic, Gustav Ludwigson och Nicola Durdic som alltså har ökat mest i värde i kategorin ”Övrigt” under åren 2016 – 2021. Tillsammans står de fyra spelarna för 130 procent av värdeökningen i den kategorin.

Det innebär (givet att truppen är lika stor vid avstämningstillfällena) att resterande kollektiv inom kategorin ”övrigt” som har representerat Bajen under de här åren har minskat i värde sedan den ingående balansen 1 januari 2016 (givet man redan var i truppen) alternativt rekryteringstillfället fram till den dag de antingen har lämnat klubben eller – om de är kvar – hade på avstämningsdagen, den sista december 2021. Långt ifrån alla har minskat i värde förstås, men som kollektiv i urvalsgruppen.

En analys av truppstrukturen från ett demografiskt perspektiv visar att Hammarby mer eller mindre har ignorerat ålderskategorin 21 till 23 år. Den kräver investeringar men erbjuder flera bra utfall och hög värdetillväxt samt en succession in den generella peak-perioden (24–28 år). Här kan spelaren utbildas till bredd eller spets.

datakälla: transfermarkt.com

Sammanfattningsvis:  

  • Marknaden har betalat höga premier för talang upp till 20 år under de senaste åren och den relativt höga förädlingen i kategorierna Afrika och akademin har gjort Hammarby Fotboll rikare.
  • Hammarby Fotboll får marginell sportslig nytta från de två kategorier som man har blivit skickliga på att förädla. Kontrakten har sålts mer eller mindre direkt efter genombrott vilket finansierar rekrytering av spelare i den kategori i vilken Bajen inte har varit lika skickliga på i sin research och förädling.

Jag kastar ut två hypoteser. De är alltså inte vad jag tror eller vet, utan antaganden om vad som skulle kunna förklara sakernas tillstånd.

  • Majoriteten av resurserna för research har distribuerats till marknaden i Afrika, för lite resurser har allokerats till research och utbildning på spelare i kategorin ”övrigt”.
  • Majoriteten av resurserna – speltid och pengar – har distribuerats till seniora spelare. Yngre har diskriminerats. Konsekvensen har varit korta kontrakt och mindre incitament att vara kvar och utbildas vidare inom Hammarbys organisation.
  • Minimalt med investeringar i förvärv av spelarkontrakt i åldern 20 till 23. Majoriteten av resurserna har använts till seniora bosmanspelare.

Att växa genom att rekrytera mer värde än vad som lämnar kräver ett mycket starkt positivt kassaflöde från den löpande verksamheten (Ebitda). Där är inte Hammarby Fotboll idag.

Det finns två vägar att gå: Bli skickligare på planering av truppen, research, utbildning och förädling i kategorin ”övrigt”. Alternativt överge den kategorin helt och lägga samtliga resurser på infrastruktur och spelarkontrakt i kategorierna ”Afrika” samt ”Akademi” – alltså öka volymen, behålla och utbilda talangen ytterligare några år i A-laget.

Hammarby Fotboll har varit väldigt långsiktiga och framgångsrika i sina processer inom väldigt många delar av organisationen, såsom sport som marknad. Bajen har också sedan fyra-fem år tillbaka en tydlig idé för vilken fotboll man vill spela vilket underlättar i bland annat planeringen av spelartrupp.

Strukturen för A-lags truppen har däremot varit av en mer kortsiktig karaktär. Det skulle kunna förklara de ojämna prestationerna på planen från år till år. I och med att Bajen inte har valt vägen att vare sig utbilda spets eller bredd i egen regi utan snarare att rekrytera det externt så har man varit väldigt exponerad mot utbudet av talang på marknaden för bosmanspelare på vilken man i första hand har rekryterat talang.

Hammarby Fotboll är starka inom det kommersiella segmentet där man förväntas växa ytterligare. Att organisera och bli mer långsiktig i sin truppekonomi har däremot en stor förbättringspotential. Jag skulle säga att det är det som hindrar Bajen från att bli stabila i den allsvenska toppen. Det är också ett område där Malmö FF inte är som starkast.

FC Salzburg – profitmax, nyttomax eller värdemax?

Tjäna pengar eller nå sportslig framgång? Kan man göra både och?

2012 bestämde ledningen i FC Salzburg sig för att strategiskt positionera klubben som en renodlad talangfabrik. Samtliga klubbens resurser allokeras till sin försörjningskedja, research samt utbildning av unga spelare. Till exempel har klubben drygt tio heltidsanställda som är dedikerade att organisera klubbens scoutingnätverk i Afrika. Man har investerat i Red Bull Academy som är en state of the art anläggning för utbildning av fotbolls- och hockeyspelare.

FC Salzburg tjänar pengar på handel med spelarkontrakt. Men försäljningarna värderas inte enbart av värdet på det enskilt sålda spelarkontraktet. Det skapas mer värde genom att klubben i samband med försäljningen bereder plats för en ännu bättre spelare som förväntas ha en än bättre värdeökning.

Det antagandet stöds av både sportsliga resultat samt årsredovisningarna, den senare visar att det bokförda värdet på förvärvade spelarkontrakt har ökat från €13 miljoner under 2017 till €32 miljoner 2020. FC Salzburg återinvesterar vinsterna i ny förädlingsbar talang. Sedan 2017 har FC Salzburg också förbättrat sin ranking i Uefas turneringar från en 50:e till en 19:e plats.

Valet att strategiskt positionera sig som en renodlad talangfanrik medför också att man har en konkurrensfördel när man rekryterar talang. FC Salzburg erbjuder en progressiv utvecklingsmiljö där spelarna – som förvisso konkurrerar med varandra – inte riskerar att trängas undan av seniora spelare vilka andra klubbar tenderar att rekrytera under perioder när resultaten på fotbollsplanen inte är de förväntade. Sedan 2016 har Salzburg rekryterat totalt 3 spelare som är 25 år eller äldre.

Sedan 2017 har FC Salzburg redovisad en samlad vinst på den nedersta raden som uppgår till drygt €80 miljoner. Senaste publicerade bokslutet, det från säsongen 2019-20 visade en vinst på €39 miljoner efter en vinst från handel med spelarkontrakt som uppgick till €76 miljoner under den säsongen.

Enligt transfermarkt.com har FC Salzburg under de senaste fem åren det tredje högsta transfernettot i Europa, strax bakom Ajax. Trots att man har ungefär hälften så stora personalkostnader som den nederländska jätten.

Fig1, datakälla: transfermakt.com
Fig2

Det som utmärker en talangfabrik är att dess främsta kunder är andra klubbar snarare än de egna supportrarna samt sponsorerna. Det värde som skapas i klubben är i första hand att tillgodose köparna av FC Salzburgs talang. Där ingår att utbilda och utveckla människor både som spelare och individer.

Säsongen 2019-20 var vinsten från handel med spelarkontrakt högre än de lokala intäkterna, alltså de från matchdag, sponsorer och media.

Fig3, datakälla FCZ ÅR

Om man ser truppen vars kontrakt är tillgångar som förväntas säljas så är drygt 95 procent av truppvärdet i kategorin tillväxt samt värde. Historiskt sett har FC Salzburg fått 90cent på €1 betalt för det värde som lämnat klubben vilket indikerar att förväntad likvid för den dagens trupp är ungefär €190 miljoner, plus minus värdeförändringar för respektive spelare fram till försäljning.

Den enorma viktningen mot tillväxt och värde kan rimligen förklaras med att det ger förväntad bäst yield, alltså avkastning över tid. Men det är också en metod att minska de finansiella riskerna genom att ha i stort sätt hela sitt truppvärde försäljningsbart.

Timingen för den strategiska positioneringen var extremt lyckosam med tanke på den starka tillväxten och prisinflationen på transfermarknaden som tog fart säsongen 2014-15. Avkastningen på handel med spelarkontrakt har vida överstigit de intäkter som deltagande i Uefas turneringar genererar.

Positioneringen visade sig också vara lyckosam under pandemin där marknaden för handel med spelarkontrakt mer eller mindre dog för spelare 25 år och högre men bibehöll bra likviditet för den talang som FC Salzburg säljer.

Givet att FC Salzburg fortsätter att vara skickliga i den operativa dagliga verksamheten är det enskilt största hotet mot klubben att man börjar kompromissa med sin strategi och börjar rekrytera in fler seniora spelare med syfte att på kort sikt försöka förbättra de sportsliga resultaten. Del är inte organisationen anpassad eller erfaren för den typen av rekrytering och utbildning, dels skulle det öka den finansiella risken i spelarportföljen.

Enligt transfermakt.com värdering så var FC Salzburgs trupp för fem år sedan ca 30 procent högre värderad än vad FC Köpenhamns var. Idag är skillnaden närmare 400 procent.

FC Salzburg är ett akademilag som har blivit så pass skickliga på det de gör att de presterar bättre på planen än flera ekonomiskt starkare klubbar som snarare försöker specialisera sig på sportslig prestation.

Figur 4. Värdeutveckling FC Salzburg vs FC Köpenhamn, datakälla: transfermarkt.com

Figur 5. Volymerna på transfermarknaden, demografisk bild över BIG5 ligaklubbarnas spelarförvärv, FC Salzburgs huvudsakliga kundgrupp. Datakälla: transfermarkt.com

Imponerande fotbollsekonomi tog IF Elfsborg tillbaka till positionen som storstadsutmanare

IF Elfsborg redovisade ett positivt resultat på 36 miljoner kronor för 2021. Imponerande och en funktion av flera års arbete.

Det som imponerar mest är sättet på vilket föreningen har navigerat i en period med vikande kommersiella intäkter, alltså intäkter från publik, sponsorer och SEF (media och spel).

Jämfört med två andra konkurrenter som har upplevt en liknande kommersiell trend så har Elfsborg klarat sig bäst med inte mer än tre säsonger av sportslig kräftgång med två åttondeplatser samt en tolfte plats.

Den första figuren illustrerar utvecklingen av truppvärdet samt de kommersiella intäkterna. Att öka truppvärdet i en krympande ekonomi är inget annat än en mycket imponerande bedrift. Elfsborg har gjort det genom att göra det man är bäst på – utbilda fotbollsspelare.

Datakälla: transfermarkt.com, årsredovisningar

Elfsborg har likt IFK Norrköping positionerat sig som en förening som specialiserar sig på utbildning av spelare. Det medför att man har en negativ balans från rekryterat truppvärde minus det värde som lämnar. Underskottet kompenseras med egen förädling av talang.

Om man analyserar hur truppvärdet har utvecklats över tid så finner man ett avvikande beteende säsongen 2013 där Elfsborg hade en positiv balans gällande rekryterat värde och det värde som lämnade. Orsaken är den satsning som Elfsborg gjorde på att försöka ta sig till Champions League.

”IB” ingående truppvärde, ”UB” utgående truppvärde, ”MV in” rekryterat värde, ”MV ut” värde som lämnar. Datakälla: transfermarkt.com

Att föreningen ansträngde sig finansiellt i sin satsning mot Champions League bekräftas om man läser de gamla årsredovisningarna.

Där finns information om hur IF Elfsborg på den tiden använde sig av ett balanserat styrkort där man mätte fyra nyckeltal. Säsongen 2013 är extraordinär med ett brott mot tre av nyckeltalen.

Satsningen följes av säsonger där man var tvungen att montera ner kostnader vilket märks på att väldigt lite värde kunde rekryteras samtidigt som mycket värde lämnade föreningen.

Under åren 2006 till 2013 hade föreningen sammanlagt två spelare inne på lån från andra klubbar. Mellan 2014 och 2019 lånade Elfsborg 10 spelare. Lånen underlättade arbetet att hitta tillbaka till en god balans i truppen under en tid av stora ekonomiska restriktioner men det blev samtidigt mindre egen materia att förädla.

Jag tycker Elfsborg är ett bra exempel på riskerna med att göra avsteg från sin strategi i ett försök att nå kortsiktig vinning. Organisationen hade ägnat flera år åt att specialisera sig på ett visst arbetssätt och blivit skickliga på det när man plötsligt började göra saker som man i själva verket saknar erfarenhet av.

Förutom behovet att balansera upp böckerna efter 2013 års ekonomiska resultat så hamnade Elfsborg rimligen också i obalans i ett trupperspektiv. Det tog Elfsborg cirka sex år att ta sig tillbaka till den position man hade för tio år sedan. Uefa Champions League erbjuder enormt berikande deltagarpremier, samtidigt som det förblindar.

En kan tycka att det var helt rätt att gå för det det optimala priset. Man får samtidigt inte glömma bort det värde som har gått förlorat i den brutna positiva trenden som föreningen upplevde på Uefas ranking för klubblag.

IF Elfsborgs väg tillbaka som storstadsutmanare i ett tillstånd av krympande kommersiella intäkter sätter också fingret på storstagslagens färdigheter att organisera sina respektive och betydligt större resurser. Faktiskt.

Datakälla: kassiesa.net

Talangfabriken

I min förra blogg tittade jag på hur Malmö FF bytte strategisk positionering efter säsongen 2015. Man gick från att vara en förädlingsorganisation till att bli produktorganisation.

En produktorganisation växer sitt truppvärde i första hand genom att rekrytera mer värde än vad som lämnar klubben. Detta förutsätter att klubben kan tjäna pengar på kunna exploatera produkten, det vill säga sin sportsliga framgång. Rationalen bakom Malmö FF:s val är rimligen att man förväntar sig att vinna allsvenskan majoriteten av åren i kombination med den höga rankingen som man har nått i Uefas tävlingar.

En förädlingsorganisation växer sitt truppvärde i första hand genom förädling och försäljning av talang. Andra fotbollsklubbar utgör således en viktig kundgrupp för en fotbollsklubb som specialiserar sig på talangförädling.

IFK Norrköping är ett bra exempel på en förädlingsorganisation. Föreningens kommersiella intäkter – det vill säga de från publik, sponsorer och centrala avtal (SEF$) – är avsevärt lägre än flera allsvenska konkurrenter. För att kunna konkurrera med dessa valde IFK Norrköping att specialisera sig på förädling. Man har gjort det med ett gott resultat där man under de senaste åren generellt har presterat bättre sportsliga resultat än flera konkurrenter med betydligt högre kommersiella intäkter och därmed bättre grundförutsättningar.

Följande figur visar storleken på de kommersiella intäkterna för ett urval av klubbar. Jag avgränsade tidsperioden till och med 2019 på grund av att 2020 och 2021 inte är representativa för normen på grund av pandemi. Siffrorna är aggregerade för åren 2016 till och med 2019. Siffran ovanför respektive stapel visar genomsnittlig tabellposition under perioden, avrundad till närmaste heltal.

Datakälla: Årsredovisningar

IFK Norrköpings kommersiella intäkter är ungefär en tredjedel av Malmö FF:s och cirka hälften av AIK:s och Bajens dito. Man kompenserar det genom att vara skickliga på att förädla talang och att ta betalt för det förädlade värdet.

”IB” ingående truppvärde, ”UB” utgående truppvärde, ”MV in” rekryterat värde, ”MV ut” värde som lämnar. Datakälla: transfermarkt.com

Mellan åren 2016 och 2019 har IFK Norrköping förädlat €12 miljoner i värde. Och för det €18 miljoner i värde totalt sett som lämnade klubben under de åren fick man 175 miljoner kronor för de spelarkontrakt som man hade sålt. Det är mer eller mindre full kompensation.

Notera: MV in/ut i figuren ovanför är inte transfer-fee utan det värde som transfermarkt.com värderar respektive spelare till.

Datakälla: Årsredovisningar

För en talangfabrik är en god försörjningskedja den enskilt viktigaste grundstenen. IFK Norrköping har en femstjärnig akademi, enligt SEF:s certifiering. Man har en väletablerad scouting i framför allt Norden samt ett nära samarbete med division ett föreningen IF Sylvia.

IFK Norrköping har också en tydlig truppstrategi där talangerna får mycket speltid. Spelare i det gröna fältet i figuren nedanför har dels blivit tillräckligt skickliga för att göra nytta på planen vilket bidrar till poäng dels är mycket attraktiva för andra klubbar att rekrytera. Sannolikheten är stor att klubben kan få bra betalt för sin förädling. Det är av största vikt att truppstrategin är konsekvent över tid.

Men för att allt arbete inte ska vara bortkastat så är hanteringen av spelarkontrakten helt avgörande. Långa kontrakt på unga spelare är vitalt för att det värdeskapande som man ägnar sig åt ska stanna i föreningen.

datakälla: transfermarkt.com

Är man som organisation tillräckligt skicklig så kan värdet på spelartruppen växa över tid genom vinsterna från talangförädlingen återinvesteras så att nivån på tillväxt-, värde- och den seniora kategorin av spelare stegvis kan höjas.

IFK Norrköping har haft en väldigt jämn värdeförädling med i genomsnitt ungefär €3.5 miljoner årligen fram till 2020 där den peakade. 2021 skedde ett stort fall.

Datakälla: transfermarkt.com

Under 2020 köpte IFK Norrköping loss kontraktet med Sead Hakšabanović som man tidigare lånade. Hans bidrag till värdeskapandet under 2020 var €3 miljoner och ytterligare €1.5 miljon under 2021, totalt €4.5 miljoner. Men kanske var den affären för stor för IFK Norrköping?

De kommersiella intäkternas bidrag till kapitalkostnaderna (avskrivningar på spelarkontrakt) är förhållandevis små i IFK Norrköping. Den affären hade varit mer rimlig samt mindre riskfylld i en allsvensk klubb med högre kommersiella intäkter.

Också avkastningen på investerat kapital (ROI) får antas ha varit betydligt lägre än på tidigare affärer som IFK Norrköping gjort tidigare, t.ex. kontraktet med Jordan Larsson. Antagandet utgår dels på den höga initiala investeringskostnaden dels med tanke på den höga avbränningen på försäljningen som gick till West Ham. Enligt Anders Norlen initierade genomgång av 2021 års bokslut på Twitter var resultateffekten 33 miljoner kronor på initial investering på 18 miljoner kronor, exklusive agentkostnader.

Det är förvisso profit men affären har bundit och binder fortfarande mycket kapital. Enligt årsredovisningen hade IFK Norrköping per 31 december fordringar på sålda spelarkontrakt som uppgick till 74 miljoner kronor, där försäljningen av Hakšabanović:s kontrakt sommaren 2021 rimligen utgör en stor del. Det är kapital som hade kunnat arbeta mer effektivt i andra spelarkontrakt under 2020, 2021 och uppenbarligen också 2022.

Tittar man distributionen av speltid så ser man att IFK Norrköping under 2020 hade en väldigt stor övervikt på värdekategorin. Kanske hade klubbens totala tillgångar arbetat bättre om man rekryterat senioritet och tillväxt istället?

Distribution av speltid, allsvenskan. Datakälla transfermarkt.com

Med det sagt så finns det idag fler riskfaktorer än tidigare år.

Kreditrisk i och med transferfordringar uppgående till 74 miljoner kronor.

Motpartsrisk – det är inget konstigt med transferfordringar i sig. Det är ett vanligt finansieringssätt vid handel med spelarkontrakt i Europa. De utestående fortdingar som de europeiska klubbarna har är däremot troligen bättre diversifierade, alltså man har fler motparter som man väntar på pengar från. IFK Norrköping började arbeta med transferfordringar så sent som 2020 och de utestående fordringarna är troligen koncentrerade till några enstaka få motparter.

Hur väl institutionerade är arbetsmetoderna? IFK Norrköping har under det senaste året haft en väldigt hög omsättning på personal i ledande positioner. Även om försörjningskedjan är etablerad och fungerar väl så behöver truppstrategin och organisationen av spelarkontrakt förbli konsekvent. I annat fall försvinner det skapade värdet från föreningen till andra intressenter. Skulle det hända så kan det få svåra konsekvenser.

Malmö FF – blir det något nästa steg?

Malmö FF presenterade ett fantastiskt bokslut för 2021. Mycket väntat i och med deltagande i Champions League vars premier uppgick till lite drygt 300 miljoner kronor.

Eget kapital drygt 600 miljoner kronor och likvida medel på drygt 400 miljoner kronor. Viktigt att ta med sig att dessa nyckeltal inte påverkar Malmö FF:s resultat på planen. Så länge dessa resurser inte arbetar. Jag minns den eviga diskussionen om Häcken förväntades att vara ett topplag eftersom de hade näst störst eget kapital i allsvenskan samt likvida meden som större än det egna kapitalet. Men de pengarna sattes inte i arbete.

Det finns framför allt två saker som sticker ut:

Malmö FF:s totala tillgångar uppgår till närmare 1.2 miljarder kronor. Stadion förstås, plus alla materiella tillgångar och inventarier som hör till står för 400 miljoner kronor. Det är inga konstigheter.

Däremot när det kommer till immateriella tillgångar – alltså förvärvade spelarkontrakt – så uppgår de till 50 miljoner kronor, 4 procent av totala tillgångar. I ett internationellt kontext är det är spektakulärt lite, faktiskt. Även om man skulle lyfta ut stadion och det som hör därtill från balansräkningen så kommer man inte över 10 procent.

Enligt senaste Uefa benchmark report säger aggregerade siffror från de olika ligorna att Malmö FF förvärvar mycket lite spelarkontrakt jämfört med sina peers. Klubbarna i Nederländerna ligger på i snitt 23 procent, Belgien 26 procent, Österrike 13 procent, Danmark 12 procent, Skotland 9 procent, Grekland 28 procent.

Klubbarna utanför Sverige är mycket mer sofistikerade när det kommer till handel med spelarkontrakt. Här i Sverige finns den en enorm dragningskraft till Bosmanfall.

Den andra saken är ökningen av personalkostnaderna. 2012 betalde Malmö FF 70 miljoner kronor i personalkostnader. 2015, det andra året i Champions League betalade man 135 miljoner kronor. 2021 uppgick personalkostnaderna till 242 miljoner kronor.

Det beror dels på att organisationen har vuxit, förstås. Men framför allt beror det på att Malmö FF har bytt trupp-strategi. Man har faktiskt gått ifrån den som gjorde klubben framgångsrik och som ledde till Champions League.

I början av 10-talet upplevde Malmö FF stora ekonomiska utmaningar. Stadion tog oerhört mycket resurser i anspråk och Malmö FF fick anstränga sig för att ställa en konkurrenskraftig trupp på planen. I 2014 års redovisning kan man läsa att Malmö FF – för att kunna finansiera spelarförvärv sommaren 2014 – lånade 8 miljoner kronor.

Man rekryterade ungt vilket man kan gissa sig till i följande figur där jag har analyserat Malmö FF med hjälp av data från transfermarkt.com.

IB är ingående värde är truppvärdet i januari 2011. UB201512 är truppvärde i december 2015 och UB202112 är utgående värde i december 2021. MV in är det totala värdet på de spelare som rekryterades under tiden mellan avstämningsperioderna. MV ut är det totala värde på de spelare som lämnade klubben. Inte transfer fee, utan det värde som transfermarkt.com har värderat respektive spelare till vid tidpunkten för övergången.

Under åren fram till 2015 lämnade betydligt mer värde klubben än vad som rekryterades in. Det beror rimligen på att seniora spelare ersattes med mer juniora som ännu inte hade hunnit öka sitt värde.

Under den tiden förädlade Malmö FF €22 miljoner samtidigt som man vann allsvenskan två gånger, tog sig till gruppspel i Europa League en gång och Champions League två gånger.

Under åren 2016 till 2021 har är värdet på de spelare som rekryterats varit större än värdet på de spelare som har lämnat. En helt annan strategi vilket syns i en helt annan profil på spelartruppen.

Värdeskapandet har minskat radikalt sedan dess. Det höga värdet på spelare in i kombination med de förhållandevis låga utgifterna för förvärv av spelarkontrakt förklarar de kraftigt ökade personalkostnaderna. Spelarnas värde går till spelarna istället för till andra klubbar.

Också följande figur är baserad på data från transfermarkt.com. Varje cirkel i den nedre grafen representerar en spelare som får sina koordinater baserat på speltid (andel av total möjlig) och ålder. Storleken på cirklarna visar respektive spelares värde. Den övre grafen visar summan av respektive tillgångsklass som utgörs av spelarnas kontrakt. Upp till 25 års ålder är kontrakten mer försäljningsbara och över 25 år mindre. Under 2015 var cirka 3/4 av truppvärdet allokerat till kategorin tillväxt och värde. Under 2021 är fördelningen ungefär 50-50.

Också här sticker Malmö FF ut.

Jag ser klubbar som tillämpar förädlingsmodellen i Europa och vissa är extremt viktade mot tillväxt och värde. Men till och med en klubb som FC Köpenhamn som är den ekonomiskt dominanta klubben på andra sidan sundet är mer viktade mot tillväxt och värde. Och de två senaste åren viktat om värdet i truppen mer vänsterut.

Om den nuvarande strategin fungerar?

Ja absolut. Om Malmö FF vinner allsvenskan 2022 så har man vunnit sju gånger på tio säsonger. Det är ungefär vad man ska förvänta sig givet hur resurserna är distribuerade i allsvenskan.

Och internationellt går det förhållandevis bra också. Malmö FF rider på den grund som den första strategin lade genom att ta klubben från en plats under 200 sträcket på Uefas ranking i början av 10-talet till en 104:e plats 2016.

Men strategin begränsar Malmö FF:s möjligheter att bli ännu starkare, sportsligt! En hög förädlingsgrad i en större ekonomi skulle ge en hävstång. En låg förädlingsgrad är en hög alternativkostnad.

Strategin fungerar också fram till den dag som andra klubbar i Sverige inser att det är bättre att arbeta med sin truppekonomi ur ett längre perspektiv och tjäna mer pengar på spelaraffärer än de kortsiktiga satsningarna i truppen som vi ser varje transferfönster på jakt efter premier från internationella cuper som man i slutändan ändå inte når. De pengarna når man först när truppen och truppvärdet blir tillräckligt bra.

Kanske är det det som krävs för att Malmö FF ska uppgradera sig själva och ta nästa steg?

AIK Fotboll – 10 årsperspektivet

AIK Fotboll AB startade den allsvenska rapportsäsongen. För en väl detaljerad analys av 2021 kan ni läsa Anders Norlen på twitter.

Jag blev nyfiken på om AIK:s beteende har förändrats under de senaste tio åren. Det har trots allt hänt väldigt mycket under den perioden på det allsvenska konkurrenslandskapet. Och det har faktiskt redan gått fem år sedan AIK sålde Alexander Isaks spellicens till Borussia Dortmund.

Så det är en ganska bra tidpunkt att göra en tidsserie och se hur försäljningen har påverkat AIK från ett konkurrenskraftperspektiv.

Strategi finans

Om man tittar på AIK:s resultat före skatt över tid så förefaller det tydligt att man strävar efter ett resultat som är i balans över tid men där man tillåter sig ha en kortsiktig varians. Den strategin har man varit konsekvent i under de senaste 10 åren, både för och efter Isak affären.

Det genomsnittliga resultatet före skatt över den senaste tioårsperioden är 3 miljoner kronor per år. Det har bidragit till att det egna kapitalet har vuxit från 25 miljoner kronor 2012 till 65 miljoner kronor 2021.

Isak affären bidrog till ett stort positivt resultat före skatt under 2017 för att sedan följas upp av tre år med negativa resultat om totalt ca 40 miljoner kronor innan man vände upp igen under 2021.

Strategi trupp

I sin senaste bokslutskommuniké nämner AIK sin strategi som är att lyfta fram spelare med hög försäljningspotential som ger avkastning till klubben att återinvestera i den sportsliga verksamheten.

Jag har skrapat data från transfermarkt.com och tittat på hur AIK:s rekryteringsstrategi har sett ut, 2013 till 2016 samt 2017 till 2021. Figuren visar förhållandevis väl hur AIK distribuerar sina resurser i rekryteringen. Staplarna visar det ”marknadsvärde” som har rekryterats inom respektive ålder där en låda i varje stapel representerar en spelare.

AIK har varit förhållandevis konsekventa i sin strategi. Man lägger merparten av sina resurser på att rekrytera seniora spelare som är 27 år och äldre, både före och efter Isak affären. Ca 70 procent av värdet kommer från rekrytering inom denna kategori.

Den stora skillnaden är att värdet på rekryterade spelare ökade från och med 2017. De fem åren 2012 till 2016 rekryterade AIK €16 miljoner värde. 2017 till 2021 rekryterade man värde motsvarande €22 miljoner.

Spelare med hög försäljningspotential som ger avkastning finansierar således rekrytering av seniora spelare samt deras personliga ersättning. Det återspeglas i figuren som visar utgifterna för sign-on som ökade kraftigt under 2018 till 2020 jämfört med tidigare år och man spenderade 42 miljoner kronor på sign-on.

AIK började inte ange hur mycket man betalar i sign-on förrän 2015 så tyvärr saknas data innan dess.

Utfall

De ökade utgifterna ledde till ett SM guld 2018 samt till en försämrad resultaträkning. Det är både en konsekvens av rekryteringsstrategin samt den finansiella strategin. Marginalkostnaden för seniora spelare överstiger generellt marginalintäkten.

De två åren efter guldet följdes av sämre resultat i allsvenskan vilket till viss del kan förklaras med ett misslyckat spelfilosofiskt experiment. De höga kostnaderna fortsatte att sätta press på resultaträkningen också under 2019 samt det första pandemiåret 2020.

Från ett internationellt perspektiv betalade sig inte kostnadsökningen. AIK har sjunkit ner till nivåer från mitten av 10-talet, mätt på Uefa rankingen.

AIK:s rekryteringsstrategi har givit konsekventa topplaceringar i allsvenskan över en längre tid. AIK är skickliga på att leverera sportslig output från den input man stoppar in.

Samtidigt har rekryteringsstrategin orsakat – bortsett Isak affären – att AIK har missat att profitera den brutala volymtillväxten som den europeiska transfermarknaden upplevde under 2015 till 2019. AIK har under de senaste säsongerna sålt spelarlicenser för betydligt mindre pengar än sina konkurrenter, svenska som internationella. Några av de klubbarna stöter man på i kvalen till Europacuperna. Andra använder pengarna till att idag köpa talang från allsvenskan.

Under de senaste fyra säsongerna 2018-2021 uppgick AIK Fotboll AB:s resultat från spelarförsäljningar till 77 miljoner kronor. Den femte rankade klubben i allsvenskan mätt i försäljning spelarlicenser tjänade 83 miljoner kronor, på tre säsonger, fram till och med 2020!

Flera klubbar har blivit mer förmögna under transferboomen. Om man tittar från ett konkurrensperspektiv så hade AIK Fotboll AB – om man räknar bort Malmö FF – 10 procent av de övriga allsvenska klubbarnas samlade egna kapital per sista december 2016, före Isak affären.

Per sista december 2017 hade AIK Fotboll AB drygt 20 procent av de allsvenska klubbarnas samlade egna kapital, exklusive Malmö FF.

Efter 2020 var motsvarande nyckeltal 9 procent. Eftersom AIK är först ute med årsredovisning för 2021 är det ännu oklart hur det nyckeltalet står sig här och nu. Flera klubbar förväntas redovisa starka resultat så det blir troligen inga signifikanta förändringar.

Den bilden bekräftas om man tittar från ett transfermakt.com perspektiv så kan vi se hur AIK:s truppvärde har förändrats över tid. Efter att ha toppat värdet i relativa tal 2018 och i absoluta 2019 har båda tillbaka till lägre nivåer. Om man mäter AIK:s värde som en andel av allsvenskans samlade truppvärde så har det försvagats åren efter guldet.

Vän av ordning undrar hur relevant transfermarkt.com värderingar är. Jag skulle säga att de är en ganska god indikation för hur sjön ligger.

Det finns ett starkt samband mellan klubbarnas truppvärden och intäkter inklusive transfers och det finns ett förhållandevist gott samband mellan truppvärde och sportsliga prestationer – över tid (figurer längst ner).

Framtiden

AIK går in i 2022 med en stark balansräkning. Men de är inte ensamma om det. Konkurrensen har blivit hårdare och finansiellt har Malmö FF distanserat sig ytterligare, vilket kommer att bekräftas när MFF presenterar sin årsredovisning inom en snar framtid.

Det ska bli intressant att se om AIK fortsätter på den inslagna vägen eller om man förändrar sitt beteende. Den inslagna vägen är ganska förutsägbar och spelar rimligen Malmö FF väl i händerna.

Dels så är Malmö FF så pass förmögna att de med lätthet kan överspendera sina konkurrenter. Dels så har Malmö FF en ranking i Europa som är överlägsen andra svenska klubbar. Det betyder att Malmö FF rent statiskt kommer att tjäna mycket mer pengar från Europaspelet under de kommande åren.

Transfermarknaden under pandemin – demografiskt tema

Det internationella januarifönstret stängde för ett par dagar sedan och efter totalt fyra transferfönster under pandemin kan det vara en bra tid att göra en avstämning av vad som har hänt på transfermarknaden.

Volymerna och antalet affärer har fallit kraftigt. Från närmare €8 miljarder säsongen 2019-20 till lite drygt €4.5 miljarder säsongerna 2020-21 samt 2021-22 (Figur1),

Figur1. datakälla: transfermarkt.com

Det som sticker är beteendeförändringen i vilken årskategori klubbarna har investerat sina pengar. Det har skett i två steg.

Säsongen 2020-21 kollapsade mer eller mindre affären med spelare över 25 år, framför allt i kategorin €30 miljoner och upp per transaktion. Denna kategori har snarare varit föremål för lån.

Säsongen 2021-22 var ökade transfervolymen markant, om man mäter på omsättningen enbart på yngre spelare. Med en omsättning som var €2-3 miljarder lägre än de tre säsongerna innan pandemin är det bara under 2019 som klubbarna har investerat mer pengar i 22-23 åriga spelare än vad som investerats i den ålderskategorin under nuvarande säsong (Figur3).

Närmare 20 procent av pengarna som klubbarna i de fem största europeiska ligorna har omsatt, investerats i spelare i 22 års åldern. Cirka hälften av investeringarna under säsongen 2021-22 har gjorts i spelare under 24 års ålder (Figur2).

Den demografiska förskjutningen indikerar att marknaden har en positiv framtidstro på att volymerna ska komma tillbaka.

Figur2. datakälla: transfermarkt.com
Figur3. datakälla: transfermarkt.com

Beteendet verkar ha varit temat över hela linjen i Europa.

För allsvenskans del har säsongen 2021-22 varit den enskilt bästa ur ett talangexportperspektiv (Figur4).

Och det är framför allt i den allra yngsta åldern som majoriteten av pengarna har mäklats (Figur5). Det har fallit mycket väl ut för klubbar som har haft mycket ung talang som har slagit igenom. Deras kontrakt har i första hand köpts av klubbar i länder som förädlar och säljer talang till Big5 kollektivet, vi känner igen Belgien och Nederländerna. Men även flera danska klubbar har varit opportunistiska och har dammsugit allsvenskan på tillgångar i ung ålder. Danmark är allsvenskans enskilt största exportmarknad under den europeiska säsongen 2021-22 (Figur6). Säsongen 2021-22 importerade danska klubbar talang från Sverige för mer pengar än vad man totalt har gjort åren 2010-2020.

Marknadstrender kommer och går. Det kommer rimligen en tidpunkt där spelare i åldern 21-23 upplevs som överprissatta högre upp i klubbhierarkin samtidigt som spelare 24-27 börjar upplevas mer prisvärda.

I så fall kommer vi kommer att uppleva en förskjutning tillbaka mot normen. Om mängden pengar i omsättning kommer tillbaka till gamla nivåer så ska det rimligen inte att påverka priserna på 22-23 åringar negativt. Däremot ska man kanske vara försiktig med att tro på att priserna kommer att öka för enskilt just den ålderskategorin.

För allsvenska klubbar kan det betyda att man återigen kan få göra fler bra affärer med kontrakt för spelare i spannet 23-25 år samtidigt som den relativa efterfrågan på talang upp 20 år minskar. Det bästa sättet att försäkra sig mot eventuella skiften är att skriva långa kontrakt med unga spelare och ha en åldersmässigt väldiversifierad trupp.

Figur4. datakälla: transfermarkt.com
Figur5. datakälla: transfermarkt.com
Figur6. datakälla: transfermarkt.com

Miljardregn över polska klubbar – men till vilken nytta?

På sin officiella hemsida har den polska regeringen nyligen (14 januari) publicerat att man med start 2022 och under en period av fyra år kommer att kasta totalt 700 miljoner zloty, motsvarande 1.6 miljarder kronor (PLN/SEK~2.3). på de mest populära polska elitlagidrotterna: fotboll, volleyboll, basket, handboll och ishockey.

Enligt uppgifter i media rör det sig – för elitfotbollens räkning – dels om ett infrastrukturellt bidrag på 150 miljoner zloty som betalas ut till klubbarna i de två högsta divisionerna under 2022 (PLN 6m respektive 2m vardera till klubbarna i första respektive andra divisionen). Det är medel som förväntas att användas till utveckling av infrastruktur, det vill säga träningsfaciliteter etc.

Däremot ska huvuddelen av bidraget betalas till de fotbollsklubbar som kvalar till de europeiska turneringarna. Fram till och med säsongen 2024-25 ska få dela på totalt sett 300 miljoner zloty, motsvarande cirka 700 miljoner kronor.

Vinnaren i den pågående säsongen av Ekstraklasa som koras i maj ska få 8 miljoner zloty. Silver och bronsmedaljörerna ska ska få 5 miljoner zloty vardera och cupvinnaren får 6 miljoner zloty.

Från och med nästa säsong ökar det årliga bidraget till 30 miljoner zloty (70msek) till vinnaren av Ekstraklasa, 20 miljoner zloty vardera till tvåan och trean samt 25 miljoner zloty till cupvinnaren.

Syftet är att med skattebetalarnas pengar stärka den polska elitlagidrotten i de europeiska turneringarna. Frågan är, vad är det värt?

För att sätta beloppen i en kontext så omsatte Legia Warszawa – den ekonomiskt största klubben – 120 miljoner zloty (270msek) säsongen 2018-19 (pre-pandemi) exklusive försäljning av spelarkontrakt, datakälla är Deloitte Polska.

Bakom Legia finns Lech Poznan och Lechia Gdansk med cirka 50 miljoner zloty i omsättning vardera (115msek). De ekonomiskt minsta klubbarna i Ekstraklasa omsätter mellan 10 och 20 miljoner zloty.

Medianomsättningen i Ekstraklasa låg säsongen 2018-19 på 32 miljoner zloty (73 miljoner kronor) vilket faktiskt var ganska exakt lika mycket som medianen i allsvenskan säsongen 2019.

De polska fotbollsklubbarna har presterat mycket svaga resultat på de europeiska arenorna. När Lech Poznan tog sig till gruppspel i Europa League hösten 2020 så var det första gången på fyra år som en polsk fotbollsklubb nådde gruppspelsfasen. Året efter lyckades Legia Warszawa nå gruppspel i Europa League, till slut får man väl säga – Legia hade vunnit den polska ligan fyra av de fem senaste säsongerna och försökt kvala in till gruppspelsfasen varje säsong.

Beror de svaga resultaten i Europa på ekonomin? Om man definierar ekonomi som relativ mellan de konkurrerande nationerna så är svaret nej. Om man däremot utgår från definitionen att ekon0o0min är hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet – då är svaret JA!

Tillåt mig utveckla…

Jag har återigen använt mig av värderingen på transfermarkt.com. Anledningen till det är att de aggregerade truppvärderingarna på sajten är en förhållandevis god proxy för den relativa storleken på ekonomin klubbar emellan. I allsvenskan har sambandet mellan truppvärdet vid början av respektive säsong och de sportsliga resultaten och en förklaringsgrad på 85 procent – över en femårsperiod. Det ger med andra ord ungefär en lika god förklaringsgrad som sambandet mellan personalkostnader och sportsliga resultat.

På den Europeiska scenen är sambandet mellan ligors aggregerade truppvärde och aggregerade intäkter 80 procent. Truppvärde ger med andra ord en förhållandevis god bild av den underliggande ekonomiska storleken.

Figuren nedanför visar truppvärdet för de fyra lagen som har presterat bäst i Europa för respektive nation under den senaste femårsperioden. Observationerna är per 3:e januari 2022. Visningsordningen 10-30 är baserad på nationskoefficienten i europacuperna som gäller för dagen.

Om man utgår från lådorna i diagrammet som visar den relativa ekonomiska storleken mellan de fyra bästa lagen nationerna emellan så underpresterar Polen mätt på medianen (snittet mellan andra och tredje största laget), övre- och nedre kvartilen – ja man underpresterar på egentligen allt.

Vid ett normalt resursutnyttjande borde de polska klubbarna prestera så pass väl att ligan borde kunna uppnå en ranking runt en 20:e plats.

Datakälla: transfermarkt.com samt kassiesa.net/uefa/

Jag blev nyfiken och skrapade data från transfermarkt.com för satt titta närmare på hur det polska klubbkollektivet har managerat truppvärdet under de senaste åren (2016-17 fram till och med nu).

Figuren nedanför visar rekryterings- respektive avvecklingsflöden (y-axeln mätt i €miljoner) utifrån ett åldersperspektiv (x-axeln).

Det övre diagrammet visar rekryteringar, det nedre visar spelare som lämnar. De grå boxarna är spelare som kommer respektive lämnar som Bosman. De färgade visar att det värde som klubb mot ersättning (transfer-fee €m). Storleken på boxarna representerar marknadsvärdet, färgskalan nivån på transfer-fee.

datakälla: transfermarkt.com; perioden 1 juli 2016 till december 2021.

De polska klubbarna förlorar väldigt mycket truppvärde i åldern 26 år och högre och man får väldigt lite betalt för det. Totalt sett över hela axeln får klubbarna i Ekstraklasa betalt för mindre än 40 procent av det värde som lämnar.

Majoriteten av resurser läggs på nyrekryterat värde i åldern 26+. Det är pengar som man generellt inte får tillbaka vilket medför att det hela finansieras genom försäljning av kontrakt med unga spelare som har fått sitt genombrott och är på väg upp i karriären. I och med att de polska klubbarna rekryterar mycket lite värde i ung ålder så förefaller det vara egna akademiprodukter.

I mitt förra inlägg räknade jag ut att de allsvenska klubbarna förädlade €8 miljoner i värde i genomsnitt per förening sedan 2016. De danska klubbarna var nästan dubbelt så skickliga med €15 miljoner i värdeförädling.

De polska klubbarna har förädlat €3 miljoner i värde sedan sommaren 2016. Bortsett från de egna akademispelarna som slår igenom så förädlas det mer eller mindre inget värde i den polska klubbfotbollen. Värde rekryteras och det förstörs.

Om man söker efter de 50 högst värderade spelarna upp till 23 års ålder baserat transfermarkt.com värderingar, sorterar dem efter nationalitet och rankar nationerna efter det totala värde så rankas spelarna med polskt medborgarskap på en 17:e plats i Europa. Utgår man från medianvärdet (snittet mellan den 25 och 26 högst värderade spelaren) så rankas den polska talangen på 14:e plats. De polska klubbarnas prestationer i de europeiska turneringarna rankar ligan på en 28:e plats.

De polska klubbarna kastar bra pengar efter dåliga. Så nog behöver de hjälp. Men de behöver hjälp med kunskap om hur befintliga medel ska investeras snarare än mer pengar att spendera.

Bidragsstrukturen däremot kommer rimligen att skapa en kapprustning i jakt efter kortsiktiga resultat. Det är mycket goda nyheter för spelare som kommer att spela i den polska ligan fram till programmet löper ut om fyra år. Kanske hjälper det de polska klubbarna att på kort sikt tjäna några placeringar på rankingen men baksmällan riskerar att bli tung.