Europeiska kvalsäsongen

Den europeiska kvalsäsongen lider mot sitt slut. Det fanns några potentiella möten som jag hade hoppats på men ödet valde en annan väg.

Ett strategiderby, Malmö FF mot Bodö/Glimt med två av varandras motpoler. Ett annat intressant möte hade varit det mellan Malmö FF och Lech Poznan. Extra intressant för min del som har rötterna i Polen men också från klubbstrategiskt perspektiv där Lech Poznan skiljer sig från Malmö FF respektive Bodö/Glimt.

Malmö FF – väldigt resultatorienterade där man organiserar sina resurser där syftet att uppnå resultat, vinna mästerskap, hela tiden.

Bodö/Glimt – utvecklingsorienterade. Har som ambition att vara ett lag i kontinuerlig utveckling som presterar på nationell och internationell nivå. Samtidigt har föreningen valt att minska fokus på resultatmål och i stället etablerat ett tydligt fokus på prestation, utveckling och kvalitet. Resurserna organiseras så att de får maximal utveckling i sin specifika fotbollsfilosofi till vilken man rekryterar spelare och utbildar dem i.

Rationalen i valet av respektive klubbs strategiska positionering är ekonomisk. Malmö FF är marknadsledande i allsvenskan mätt i kommersiella intäkter med en marknadsandel på cirka 20 procent.

För lite drygt ett år sedan gjorde jag en statistisk analys av det allsvenska konkurrenslandskapet*. Enligt den är sannolikheten större än 90 procent att MFF – baserat på sin finansiella konkurrenskraft – ska komma på en topp 3 placering i allsvenskan en enskild säsong. Tillsammans med en förhållandevis hög Uefa koefficient är chanserna förhållandevis stora för att Malmö FF med jämna mellanrum kommer att kvalificera till någon av de europeiska gruppspelen. Prispengarna från de turneringarna förväntas finansiera Malmö FF:s resultatorienterade affärsmodell.

Vinsterna från de internationella turneringarna investeras i spelare som förväntas bidra till resultat snarare än att utvecklas i klubbens fotbollsverksamhet. Enligt transfermarkt.com har Malmö FF -mellan 1 januari 2016 och 31 december 2021-rekryterat spelare till ett totalt marknadsvärde av €29 miljoner. Samtidigt uppgick det totala marknadsvärdet på de spelare som har lämnat €26 miljoner. Det av Malmö FF förädlade värdet uppgick till €5 miljoner, vilket är förhållandevis lite.

Malmö FF är den enda föreningen i allsvenskan som har ett positivt nettoinflöde av marknadsvärde i truppen över den senaste femårsperioden.

Bodö/Glimts finansiella konkurrenskraft i den inhemska fotbollen är begränsad. Jag har inte gjort någon statistisk analys av det norska konkurrenslandskapet men skulle man mäta baserat på samma dynamik som råder i allsvenskan så skulle sannolikheten för Bodö/Glimt att placera sig topp 3 i Elitserien inför en enskild säsong uppgå till någonstans mellan 20 och 30 procent. Kanske har det kommit upp till 40 procent vid det här laget.

Den starka utvecklingsorienteringen har gett Bodö/Glimt god chans att utmana de större konkurrenterna. Bodö/Glimt har faktiskt blivit så pass skickliga på utveckling att det också har gett dem väldigt goda resultat. Faktum är att på fem år så har Bodö/Glimt vunnit det norska mästerskapet fler gånger än någon av de allsvenska klubbarna bortsett Malmö FF har gjort under det senaste decenniet.  

Den starka utvecklingen har en konsekvens i att Bodö/Glimts spelare blir attraktiva för större klubbar och man riskerar att ständigt dräneras på talang. Därför återinvesteras vinster från försäljning av spelare i en förädling av utvecklingsprocessen med syfte att hela tiden förbättra kvaliteten på den. Målet är inte att vinna Silly Season utan att öka värdet i sin värdekedja.

Sedan den första januari 2018 har spelare för att totalt marknadsvärde på €27 miljoner lämnat Bodö/Glimt. Det totala marknadsvärdet på nyrekryteringarna under samma period är €18 miljoner. Trots underskottet har Bodö/Glimts totala marknadsvärde för hela spelartruppen gått från €4 miljoner till €18 miljoner. Bodö/Glimt har med andra ord sedan januari 2018 förädlat värdet på sin spelartrupp med €23 miljoner.

Så länge Bodö/Glimt är konsekventa och trogen sin strategi så kommer de rimligen kunna utmana de finansiellt starkare klubbarna. Nyckelordet är konsekvens.

Vilken strategisk positionering sig den polska klubben? Jag upplever att Lech Poznan – likt majoriteten av de europeiska klubbarna pendlar mellan resultat- och utvecklingsorientering.

I Poznan pratar man väldigt mycket om att vinna titlar. Samtidigt saknar man de finansiella förutsättningarna för att kunna göra det regelbundet. Om man har titelvinster som ett mål så kommer man att misslyckas med att nå målet majoriteten av säsongerna.

Lech Poznans kommersiella intäkter (Publik, sponsorer och media) motsvarar ungefär 10 procent av de kollektiva kommersiella intäkterna i Ekstraklasa. I det klustret befinner sig ytterligare ett par klubbar som till exempel Lechia Gdansk och Pogon Szczecin med en marknadsandel på runt 8 procent.

Marknadsledande Legia Warszawa har cirka 20 procent av Ekstraklasa kollektivets kommersiella intäkter och har också lagt beslag på sju av de tio senaste polska mästerskapen.

Om man antar att det råder en liknande konkurrensdynamik i Ekstraklasa som i Allsvenskan har Lech Poznan från ett finansiellt perspektiv en sannolikhet motsvarande 40 till 50 procent sannolikhet att nå en topp-3 placering en enskild säsong. Tillsammans med en låg Uefa ranking så är en strategi som har sin utgångspunkt med vinster från europaturneringarna inte särskilt logisk.

Det Lech Poznan har är en framgångsrik akademi. Enligt transfermarkt.com är marknadsvärdet på egenfostrade spelare som idag representerar Lech Poznan alternativt andra klubbar och är 25 år eller yngre cirka €40 miljoner. Det är till exempel cirka €10 miljoner mer än motsvarande siffra för Malmö FF.

Lech Poznans tar sig fram med hjälp av ett positivt transfernetto från export av egenfostrade spelare vilket förväntas finansiera klubbens resultatmål.

Det är en svår balansgång. Erfarenheten säger att klubbar generellt har väldigt svårt att från år till år balansera verksamheten mellan utveckling och resultat. Inte sällan tenderar fokus skifta från utveckling till resultat så fort utvecklingsbenet har genererat ett finansiellt överskott. När väl resurserna börjar ta slut så har man ofta förlorat momentan när man till slut återigen börjar intressera sig mer för utveckling.

Kompromissen mellan resultat- och utvecklingsorientering är också otydlig. Både internt inom den egna organisationen och för klubbens intressenter.

Jag tycker att Lech Poznan är ett exempel som illustrerar den komplexiteten mycket väl. Mycket ojämna sportsliga resultat under de senaste sju åren och flera skiften i val av transferstrategi under de senaste tio åren. Speltiden för de unga egenfostrade spelarna har varit som en berg och dalbana sedan 2016.

Kanske saknar ledningen en tydlig idé på vilken väg man vill röra sig framåt? Kanske saknar man tålamod? Kanske är den känslomässigt engagerad och baserar sina beslut på känslor? Kanske är det omgivningen, det som Johan Cruyff kallade för en torno vilket enligt honom är det som hindrar FC Barcelona från att över tid nå sin fulla potential. Alltså funktionen av samtliga klubbens intressenters förväntningar, åsikter, politik, etcetera – vilket över tid präglar den sittande ledningens sätt att arbeta på.

Under länken har jag gjort en tidserieanalys över Lech Poznans beteende.

Lech Poznan tidsserie.

————————————-

* https://osynligahanden.com/2021/03/20/allsvenskan-dynamiskt-konkurrenslandskap/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s