Inför Allsvenskan – Jönköping Södra

Jönköping Södra har under de senaste fyra säsongerna genomfört en kvalitativ förbättring i sin sportsliga verksamhet vilket mycket tydligt bekräftas i figur 2. Finansiellt har klubben inget utrymme för att ta risker vilket man inte heller gör. Detta på grund av det mycket låga egna kapitalet som man har haft och fortfarande har. J-Södras intäkter bygger till 40 procent på sponsorintäkter.

Framtidsutsikter: Jönköping Södra räknar med att öka omsättningen med 3.6 miljoner kronor under 2017, där ökningen i första hand ska ske inom sponsor och reklam. 2019 hoppas man omsätta 50 miljoner kronor och sedan flytta in i en modern stadion för att kunna växa ytterligare. Klubben kommer med andra ord få fortsätta att konkurrera med relativt små resurser och man behöver troligen prestera bättre än normen för att behålla sin allsvenska status till den dagen stadion är nybyggd. Jönköping Södra skulle behöva öka det egna kapitalet. Frågan är bara hur? En ökad rörelsemarginal riskerar att försämra klubbens sportsliga konkurrenskraft.

finansjsodra

Figur 1 – Finansiell profil Jönköping Södra. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Noterbart att klubben har mer eller mindre redovisat ett noll resultat under hela 10-talet.

FAPMjsodra

Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 21 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Plus J-Södra. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De grönsvarta cirklarna representerar J-Södra prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017 givet en ökad personalkostnad på 2 miljoner kronor.

Inför Allsvenskan – Hammarby

Hammarby har under 10-talet varit kroniska underpresterare. Detta bekräftas inte enbart av placeringen under trendlinjen i figur 2 men också det faktum att Bajen har haft ett negativt transfernetto fem av sju år. Hammarbys resa från en tabellplacering runt 22 under perioden 2010-2013 till plats nummer 11 under 2015 samt 2016 har därför rimligen kostat mer pengar än vad man borde kunna förvänta sig. Givet tabellpositionen borde det egna kapitalet ha varit högre än vad det är. Anledningen till det är att förbättringen i första hand har skett tack vare tillförsel av mer monetära resurser snarare än utveckling. 2014 års lag som firade stora triumfer i Superettan var till stora delar nytt jämfört med 2013. 2016 var mindre än hälften av spelarna kvar från det laget och 2017 upplever man fortfarande ett mycket stort rekryteringsbehov för att kunna ta nästa steg upp i tabellen.

En sak som Hammarby däremot har varit framgångsrika med är att exploatera sin nya hemmaplan. Publikintäkterna var under 2016 högst i allsvenskan. Sponsorintäkterna var femte störst och nosar på det notoriska topplaget AIK:s nivåer. Sedan 2013 har Bajen kunnat öka sina personalkostnader, både i absoluta tal (figur 1) samt i relation till konkurrenterna (figur 2). Under samma period har rörelseresultatet förbättrats kraftigt. Det ökade utrymmet för större personalkostnader har varit starkt bidragande till att Bajen trots allt har förbättrat sin sportsliga position.

Risken i verksamheten förefaller vara låg, noll procent enligt min modell. Samtidigt finns det en mycket kraftig exponering mot publikintäkterna som står för drygt häften av Hammarbys totala intäkter. Publiken har visat ett fantastisk tålamod med mediokra insatser de senaste två säsongerna. Kan det vara för evigt? Den svagt presterande sportsliga verksamheten utgör idag Hammarbys enskilt största risk i ekonomin.

Framtidsutsikter: Hammarby behöver organisera sin verksamhet bättre så att det börjar ske en kvalitativ förbättring. Att likt de senaste åren bara tillföra mer monetära resurser som leder laget till den övre delen av allsvenskan kommer det rimligen inte att finnas tillräckligt med pengar för. Bajen behöver skapa nya resurser genom sportslig utveckling som kan öka storleken på ekonomin. Intäktstillväxten kommer att minska jämfört med de seneste åren. Det är egentligen på sponsorsidan som klubben fortfarande kan växa. Ökningen i centrala avtal från och med 2020 påverkar samtliga klubbar och är med andra ord inte någon konkurrensfördel i allsvenskan, om man inte spelar till sig lite mer pengar via bättre tabellplaceringar. Något man inte gör utan att höja kvaliteten.Bajenfinans

Figur 1 – Finansiell profil Hammarby Fotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Vi kan se en 10 procentig ökning i personalkostnaderna mellan 2013 och 2014 samtidigt som resultatet kraftigt förbättras.fapmBajenFigur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De grönvita cirklarna representerar Hammarbys prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017 baserad på en 10 procentig ökning i personalkostnaderna. Kommer man att klara av att närma sig trendlinjen under 2017?

Inför Allsvenskan – Elfsborg

Elfsborg tillhör landets allra bäst skötta fotbollsklubbar. Man var först ute i den svenska stadion-boomen och skaffade sig ett first mover advantage. Byggkostnaden var ganska exakt hälften så stor som Guldfågeln Arena i Kalmar vilket gör Elfsborg mindre exponerade mot publikintäkterna. Klubben har lyckats kapitalisera sin nya stadion väl och dessutom investerat samt byggt upp en stark infrastruktur kring föreningen. Bland annat en välfungerande akademi vilket bekräftas av ett positivt transfernetto som Elfsborg har över tid.

Elfsborgs intäkter har numera en relativt låg tillväxt där det är sponsorerna som utgör basen i produktmixen. Sponsorintäkterna är tredje störst i allsvenskan. Publikintäkterna däremot har haft en vikande trend under den senaste tiden. De första åren gav 25 miljoner kronor årligen. 2016 var man nere under 18 miljoner kronor och intäkt per tillgänglig stol (RevPAS) var knappt 80 kronor (jmf MFF som hade en RevPAS på 130kr 2016, KFF 70kr).

Elfsborgs goda tabellplaceringar under de senaste åren har också gett extra intäkter. Klubbens nettoinkomster (intäkter minus kostnader) från de internationella cuperna har i genomsnitt legat på drygt 7 miljoner kronor per år.

Framtidsutsikter: Elfborgs finansiella konkurrenskraft har försvagats något på grund av svag tillväxt på intäktssidan vilket vi också kan se på minskningen i de relativa personalkostnaderna i figur 2. Genom att inte kvalificera sig till spel i europacuperna lika kontinuerligt som tidigare kommer Elfsborg inte kunna göra lika många saker som man vill. Om man nu inte tar medel från sitt egna kapital.

Elfsborg visade hur otroligt mycket ett avancemang till ett gruppspel i Champions League är värt då man riskerade och förlorade 40 procent av sitt egna kapital när chansen dök upp 2013. Kanske kommer man känna sig lockad att öka risken igen? I så fall borde vi troligen förvänta oss det nästa gång som Elfsborg vinner en plats i kvalet till Europa League. Eller kommer man att känna sig tvingad att göra det tidigare än så?EIFfinans

Figur 1 – Finansiell profil IF Elfsborg. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Det förhållandevis stora egna kapitalet ger en relativt låg risk i verksamheten.fapmElfsborgFigur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De gulsvarta cirklarna representerar IF Elfsborgs prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017. De senaste tre säsongerna har Elfsborg placerat sig ganska exakt på den tabellplacering man bör förvänta sig. Under dessa år har klubben redovisat en vinst på 20 miljoner kronor. Kanske kan detta vara den tabellposition som är profit-maximerande för Elfsborg?

Inför Allsvenskan – Kalmar FF

2008 vann Kalmar FF SM guld. Framgångarna på planen ledde till att flera spelare blev attraktiva på transfermarknaden och ett år senare hade Kalmar FF – tack vare försäljning av spelarkontrakt – byggt ett eget kapital på drygt 70 miljoner kronor. Till skillnad från andra klubbar så spenderades inte dessa pengar på spelarkontrakt utan sparades och så småningom investerades i en ny stadion. Kalmar FF skapade sig en chans att växa som klubb. Men intäktstillväxten har inte varit tillräckligt stor. Sponsorintäkterna är idag 2/3 av Elfsborgs dito och Kalmar FF brottas men en minskad efterfrågan på matcharrangemangen vilket har medfört till att snittpriset per åskådare har sjunkit från 195 kronor till 135 kronor under de senaste fem åren. Räknar man på intäkt per tillgänglig stol (RevPAS) så är den inte högre än 70 kronor (MFF hade 130kr i RevPAS 2016). Med den matematiken är det mycket svårt att få en ekonomi i en stadion som står mer eller mindre oanvänd under 95 procent av årets dagar. En stadion vars investering uppgick till cirka 220 miljoner kronor och där årliga kostnaden att bära den uppgår till cirka 13 miljoner. KFF har inte lyckats att utveckla sin affär på Guldfågeln Arena.

Sportsligt presterar Kalmar FF ungefär som man bör förvänta sig givet storleken på ekonomin. Klubbens strategi inför året har varit att förlänga kontrakten med de spelare som ledde laget till en sjätteplats förra året, snarare än att rekrytera nya. En sund strategi eftersom den ger Kalmar chansen att både fortsätta utvecklas på planen och därmed göra spelarkontrakten säljbara. Det är en investering som belastar driftresultatet genom ökade personalkostnader men som kan ge en god avkastning i framtida transfernetto.

Framtidsutsikter: En avgörande del av Kalmar FF:s framtid vilar på arenaekonomin. Klubben har i år budgeterat med en förlust på 9 miljoner kronor inklusive försäljning av spelarkontrakt på 8 miljoner kronor. Träffar man budget så minskar det egna kapitalet till 24 miljoner kronor och risken i min modell ökar därmed från 44 procent till dryga cirka 65 procent. Snaran börjar sakteligen dras åt.

Eftersom kommunen redan har gått i borgen för drygt hälften av stadionlånen så blir det i slutändan -oavsett hur man än vrider och vänder – skattebetalarna i Kalmar som får betala. Allt handlar egentligen bara om hur och när. Den bästa lösningen är naturligtvis att Kalmarborna själva börjar gå på matcherna. En ökning av RevPAS från 70 till 120 kronor skulle öka de årliga publikintäkterna med närmare 10 miljoner kronor. Rimligen skulle också andra intäkter öka som en funktion av ett ökat intresse runt klubben.

Klubben har ett SM guld 2018 som en vision man tycker är rimlig. Om man lyckas med det så kommer man att bli mästare med de relativt lägsta relativa personalkostnaderna under 10-talet. Om nu ingen annan slår det rekordet under 2017.

KFFinansFigur 1 – Finansiell profil Kalmar FF. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Risktrenden är stigande, orsakad av arenaekonomin.fapmKFFFigur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De röda cirklarna representerar KFF:s prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017. Röda strecket visar den lägsta relativa personalkostnaden som en svensk mästare har haft under 10-talet. På den nivån är det totalt 3 observationer av 28 som placerat sig på en topp-4 placering. En av  de observationerna är KFF med en fjärdeplats 2013.

Inför Allsvenskan – Halmstad BK

För 17 år sedan vann Halmstad SM guld. Sedan dess har klubben straffats hårt av den ökade kommersialiseringen i allsvenskan. Halmstad har inte hängt med i racet och den enskilt största intäktskällan är varken sponsor- eller matchdagsintäkter utan det som man i årsredovisningen kallar för “övrig nettoomsättning”.

Under den senare delen av 00-talet försökte man att konkurrera om bättre tabellplaceringar med hjälp av pengar vilket ledde till att klubben till slut inte var långt ifrån att gå omkull. 2015 redovisade man en vinst på 5 miljoner kronor men degraderades till superettan. En kan argumentera för att det var på grund av att man inte spenderade tillräckligt mycket pengar på spelartruppen. Å andra sidan behövde man återställa det på den tiden negativa egna kapitalet för att inte starta popcorn-maskinen hos licensnämnden.

Framtidsutsikter: Klubben står och stampar med en omodern arena och en svag balansräkning. Det är rimligt att man återigen prioriterar det finansiella resultat under 2017 för att göra balansräkningen mer solid. Klarar HBK att samtidigt säkra det allsvenska kontraktet så ska man vara mycket nöjd med säsongen.

HBKfinans.jpgFigur 1 – Finansiell profil Halmstad BK. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Tvärtemot allsvenskan så ser vi en trend med minskad ekonomi i Halmstad.fapmHBKFigur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De blå cirklarna representerar Halmstads prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017.

Inför Allsvenskan – Djurgården

Det råder högkonjunktur i Djurgården. Kassan är välfylld efter ett antal framgångsrika spelaraffärer och klubben har varit aggressiv på rekryteringsfronten inför säsongen 2017. Men faktum är att Djurgården än så länge bara har bytt skepnad från en mediokert presterande fattig klubb till en mediokert presterande rik klubb. I vanliga fall brukar många och stora försäljningar av spelarkontrakt komma som en belöning efter att laget har skördat framgångar på fotbollsplanen. Vi såg det i Kalmar i sluten av 00-talet och i Helsingborg i början av 10-talet. Vi ser det i Borås med jämna mellanrum och i Malmö ganska ofta.

I Djurgårdens fall så har man lyckats att göra stora och framgångsrika affärer på transfermarknaden utan att laget har presterat särskilt väl. Klubbledningen har visat att man har blivit mycket duktiga på spelaraffärer. Men är man duktiga på att bygga framgångsrika fotbollslag?

Framtidsutsikter: Djurgården behöver bygga en god infrastruktur kring klubben som även kan utveckla sportslig fangång istället för att enbart köpa den. Det senare kostar väldigt mycket över tid. Det är snart 20 år sedan som Djurgården med hjälp av riskkapital tog klivet upp i allsvenskan och snart därefter vann två raka SM guld, bland annat. Riskkapitalet var en konkurrensfördel och gjorde stor skillnad i en på den tiden relativ fattig och mycket jämnlik allsvenska. Men när väl konkurrenterna blev rikare och skickligare så blev livet svårare. Under åren 2005 till 2008 investerade riskkapitalbolaget 85 miljoner kronor i Djurgårdens spelartrupp. 2009 var man inte långt ifrån att åka ur allsvenskan. Det är upp till Djurgården och visa att historien får ett annat slut denna gång.

diffinansFigur 1 – Finansiell profil Djurgården Elitfotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Vi ser en 20 procentig ökning i personalkostnader mellan 2015 och 2016. Denna tillväxt förväntas att fortsätta drivet av klubbens sportsliga ambitioner och konkurrenternas ökade finansiella styrka.fapmDIF

Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De blå cirklarna representerar Djurgårdens prestation respektive år. De två första åren under Pelle Olssons ledarskap var Djurgårdens mest kostnadseffektiva under mätperioden. Röd triangel visar förväntad position 2017.

Inför allsvenskan – BK Häcken

Sentimentet vad gäller BK Häcken är att klubben borde ha kommit högre upp i tabellen tack vare att man har varit näst rikast i allsvenskan, mätt i eget kapital. Det är något som ändå måste ha varit ett av allsvenskans allra största missförstånd under de senaste åren.

Häcken har mycket pengar på banken tack vare att man inte har varit ett topplag. Eller rättare sagt: Tack vare att man inte har spenderat tillräckligt med pengar för att kunna ge sig en ordentlig chans att bli ett topplag. Det positiva transfernettot som klubben har haft under åren har till stora delar lagts på hög.

Men under 2016 har det skett en beteendeförändring i Häcken och klubben har startat en medveten satsning. Tidpunkten är ganska god. Klubben har lyckats att få kommunen och finansiera en ny stadion och de egna pengarna kan istället användas till att rekrytera bättre spelare. Samtidigt brottas IFK Göteborg med ett kostnadsproblem och det finns rimligen möjligheter att plocka marknadsandelar i Sveriges näst största stad.

Häckens intäkter vilar till stora delar på klubbens sponsorer. Det totala överskottet från Gothia cup är drygt tio miljoner. Men innan pengarna går till klubbens kassa så avsätts fyra miljoner till Gothia cup Foundation. Det är en välgörenhetsorganisation som bland annat hjälper barn i fattiga länder att kunna resa till turneringen.

Framtidsutsikter: Häckens problem är att när man väl bestämt sig för att sätta sprätt på sitt egna kapital så har också flertalet andra konkurrenter fyllt på sina plånböcker tack vare flera framgångsrika spelaraffärer. Häckens egna kapital har därmed blivit mindre värt, i relativa termer. Den röda triangeln i figur 2 visar att de relativa personalkostnaderna minskar något under mitt antagande om en oförändrad nivå i absoluta tal för Häcken under 2017.

Den nya spenderar-nivån som Häcken har lagt sig på är högre än vad man kan finansiera med de löpande intäkterna vilket de sju miljoner i negativt resultat under 2016 var ett tydligt bevis på. Skulle de sportsliga framgångarna utebli helt under de kommande åren och man fortsätter att gasa så tar det inte många år innan man är lika rik som Helsingborg. Det finns idag inte mycket som säger att det ska gå lika illa. Frågan är hur bra det kommer att bli? Kan intäkterna öka? Slår man ihop nettobidraget från Gothia Cup och publikintäkterna så är den summan en femtedel av vad till exempel AIK drar in årligen under matchdagarna.

häckenfinans

Figur 1 – Finansiell profil BK Häcken. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet.

fapmHäcken.jpg

Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De gulsvarta cirklarna representerar Häckens prestation respektive år. Bortsätt från 2010 och 2016 har klubben placerat sig mycket nära de tabellplaceringar som man bör förvänta sig. Röd triangel visar förväntad position 2017.