Talangfabriken

I min förra blogg tittade jag på hur Malmö FF bytte strategisk positionering efter säsongen 2015. Man gick från att vara en förädlingsorganisation till att bli produktorganisation.

En produktorganisation växer sitt truppvärde i första hand genom att rekrytera mer värde än vad som lämnar klubben. Detta förutsätter att klubben kan tjäna pengar på kunna exploatera produkten, det vill säga sin sportsliga framgång. Rationalen bakom Malmö FF:s val är rimligen att man förväntar sig att vinna allsvenskan majoriteten av åren i kombination med den höga rankingen som man har nått i Uefas tävlingar.

En förädlingsorganisation växer sitt truppvärde i första hand genom förädling och försäljning av talang. Andra fotbollsklubbar utgör således en viktig kundgrupp för en fotbollsklubb som specialiserar sig på talangförädling.

IFK Norrköping är ett bra exempel på en förädlingsorganisation. Föreningens kommersiella intäkter – det vill säga de från publik, sponsorer och centrala avtal (SEF$) – är avsevärt lägre än flera allsvenska konkurrenter. För att kunna konkurrera med dessa valde IFK Norrköping att specialisera sig på förädling. Man har gjort det med ett gott resultat där man under de senaste åren generellt har presterat bättre sportsliga resultat än flera konkurrenter med betydligt högre kommersiella intäkter och därmed bättre grundförutsättningar.

Följande figur visar storleken på de kommersiella intäkterna för ett urval av klubbar. Jag avgränsade tidsperioden till och med 2019 på grund av att 2020 och 2021 inte är representativa för normen på grund av pandemi. Siffrorna är aggregerade för åren 2016 till och med 2019. Siffran ovanför respektive stapel visar genomsnittlig tabellposition under perioden, avrundad till närmaste heltal.

Datakälla: Årsredovisningar

IFK Norrköpings kommersiella intäkter är ungefär en tredjedel av Malmö FF:s och cirka hälften av AIK:s och Bajens dito. Man kompenserar det genom att vara skickliga på att förädla talang och att ta betalt för det förädlade värdet.

”IB” ingående truppvärde, ”UB” utgående truppvärde, ”MV in” rekryterat värde, ”MV ut” värde som lämnar. Datakälla: transfermarkt.com

Mellan åren 2016 och 2019 har IFK Norrköping förädlat €12 miljoner i värde. Och för det €18 miljoner i värde totalt sett som lämnade klubben under de åren fick man 175 miljoner kronor för de spelarkontrakt som man hade sålt. Det är mer eller mindre full kompensation.

Notera: MV in/ut i figuren ovanför är inte transfer-fee utan det värde som transfermarkt.com värderar respektive spelare till.

Datakälla: Årsredovisningar

För en talangfabrik är en god försörjningskedja den enskilt viktigaste grundstenen. IFK Norrköping har en femstjärnig akademi, enligt SEF:s certifiering. Man har en väletablerad scouting i framför allt Norden samt ett nära samarbete med division ett föreningen IF Sylvia.

IFK Norrköping har också en tydlig truppstrategi där talangerna får mycket speltid. Spelare i det gröna fältet i figuren nedanför har dels blivit tillräckligt skickliga för att göra nytta på planen vilket bidrar till poäng dels är mycket attraktiva för andra klubbar att rekrytera. Sannolikheten är stor att klubben kan få bra betalt för sin förädling. Det är av största vikt att truppstrategin är konsekvent över tid.

Men för att allt arbete inte ska vara bortkastat så är hanteringen av spelarkontrakten helt avgörande. Långa kontrakt på unga spelare är vitalt för att det värdeskapande som man ägnar sig åt ska stanna i föreningen.

datakälla: transfermarkt.com

Är man som organisation tillräckligt skicklig så kan värdet på spelartruppen växa över tid genom vinsterna från talangförädlingen återinvesteras så att nivån på tillväxt-, värde- och den seniora kategorin av spelare stegvis kan höjas.

IFK Norrköping har haft en väldigt jämn värdeförädling med i genomsnitt ungefär €3.5 miljoner årligen fram till 2020 där den peakade. 2021 skedde ett stort fall.

Datakälla: transfermarkt.com

Under 2020 köpte IFK Norrköping loss kontraktet med Sead Hakšabanović som man tidigare lånade. Hans bidrag till värdeskapandet under 2020 var €3 miljoner och ytterligare €1.5 miljon under 2021, totalt €4.5 miljoner. Men kanske var den affären för stor för IFK Norrköping?

De kommersiella intäkternas bidrag till kapitalkostnaderna (avskrivningar på spelarkontrakt) är förhållandevis små i IFK Norrköping. Den affären hade varit mer rimlig samt mindre riskfylld i en allsvensk klubb med högre kommersiella intäkter.

Också avkastningen på investerat kapital (ROI) får antas ha varit betydligt lägre än på tidigare affärer som IFK Norrköping gjort tidigare, t.ex. kontraktet med Jordan Larsson. Antagandet utgår dels på den höga initiala investeringskostnaden dels med tanke på den höga avbränningen på försäljningen som gick till West Ham. Enligt Anders Norlen initierade genomgång av 2021 års bokslut på Twitter var resultateffekten 33 miljoner kronor på initial investering på 18 miljoner kronor, exklusive agentkostnader.

Det är förvisso profit men affären har bundit och binder fortfarande mycket kapital. Enligt årsredovisningen hade IFK Norrköping per 31 december fordringar på sålda spelarkontrakt som uppgick till 74 miljoner kronor, där försäljningen av Hakšabanović:s kontrakt sommaren 2021 rimligen utgör en stor del. Det är kapital som hade kunnat arbeta mer effektivt i andra spelarkontrakt under 2020, 2021 och uppenbarligen också 2022.

Tittar man distributionen av speltid så ser man att IFK Norrköping under 2020 hade en väldigt stor övervikt på värdekategorin. Kanske hade klubbens totala tillgångar arbetat bättre om man rekryterat senioritet och tillväxt istället?

Distribution av speltid, allsvenskan. Datakälla transfermarkt.com

Med det sagt så finns det idag fler riskfaktorer än tidigare år.

Kreditrisk i och med transferfordringar uppgående till 74 miljoner kronor.

Motpartsrisk – det är inget konstigt med transferfordringar i sig. Det är ett vanligt finansieringssätt vid handel med spelarkontrakt i Europa. De utestående fortdingar som de europeiska klubbarna har är däremot troligen bättre diversifierade, alltså man har fler motparter som man väntar på pengar från. IFK Norrköping började arbeta med transferfordringar så sent som 2020 och de utestående fordringarna är troligen koncentrerade till några enstaka få motparter.

Hur väl institutionerade är arbetsmetoderna? IFK Norrköping har under det senaste året haft en väldigt hög omsättning på personal i ledande positioner. Även om försörjningskedjan är etablerad och fungerar väl så behöver truppstrategin och organisationen av spelarkontrakt förbli konsekvent. I annat fall försvinner det skapade värdet från föreningen till andra intressenter. Skulle det hända så kan det få svåra konsekvenser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s