Vem gräver bäst guld i USA – och hur länge?

Ponera att Viktor Claesson var draftad av Helsingborg, Emil Kraft av Malmö FF och Sebastian Andersson av Djurgården. Dessa klubbar skulle vara de enda i Sverige som hade rätten att teckna kontrakt med respektive talang. Spelarnas förhandlingsstyrka vad gäller det personliga avtalet skulle vara i det närmaste obefintligt. Värnamos, Östers och Ängelholms enda alternativ hade varit att inte sälja till ett pris som ingen annan svensk klubb genom budgivning hade kunnat driva upp nivån på. Att avstå en försäljning skulle innebära att klubbarnas andel i spelarnas värde skulle minska för varje transfer-fönster fram till kontraktets slut.
Ett draftsystem i svensk fotboll skulle minska kostnaderna för klubbarna högre upp i den svenska näringskedjan. Men denna kostnadsminskning skulle vara temporär. Ganska snart skulle mindre danska klubbar, norska och polska lag lägga mer resurser på att scouta den svenska talangmarknaden. Utan inhemsk konkurrens om talang i Sverige kan utländska klubbar hitta arbitrage-möjligheter. Det vill säga en obalans mellan olika marknader.
Under den senaste tiden har vi i Sverige fått erfara något av en Major League Soccer hysteri. Utöver Hammarbys samarbete med LA Galaxy så har vi sett Malmö FF rekrytera Erik Friberg från Seattle Sounders. Klubben utesluter inte att man kommer att öka sina scouting-insatser i USA framgent. Djurgården har hämtat Brian Span från collegeserien.
Givet att man kan skaffa sig kunskap om fotbollen i USA så är det inte helt otacksamt att rekrytera talang därifrån. Duktiga collegespelare draftas av MLS lagen och om spelarna bara är välscoutade av utländska klubbar så har dessa bara en enda inhemsk rättighetsinnehavare att konkurrera med.

Men också befintliga spelare i MLS vars kontrakt är på väg att löpa ut kan bli ett potentiellt föremål för rekrytering. När ett kontrakt med en spelare är på väg att löpa ut så har hans klubb en option att förlänga avtalet med. Utnyttjar man den inte så får spelaren gå in i en re-entry draft för att enligt en bestämd turordning bli reserverad av en ny klubb. Man genomför dessa drafts i ett enda syfte: Hålla spelarnas förhandlingsstyrka på en så låg nivå som möjligt.

Däremot gäller inte draft reglerna utländska klubbar. När Hammarby rekryterade Adis ‘Baggio’ Husidic strax före jul så hade hans förra klubb Chicago Fire inte utnyttjat sin option. Baggio hade därefter draftats av Colorado Rapids. Om det inte fanns några utländska lag som kände till honom så var Rapids den enda tänkbara konkurrenten om hans signatur.

För bara några veckor sedan sade Hasse Backe att Major League Soccer håller en nivå som är lika hög som den holländska ligan. Det låter överdrivet. Under kommande säsong får klubbarna lägga ner maximalt $335k i årslön för en spelare och max $2.8 miljoner på totala lönekostnader i sina spelartrupper. Utanför denna restriktion kan klubbarna rekrytera upp till tre designated players* i truppen där man betalar luxury tax till de övriga klubbarna i ligan för den eventuella tredje spelaren.

Utöver LA Galaxy och New York Redbull som har toppat sina trupper med spektakulära designated players** och vars totala lönekostnader är $14 miljoner respektive $13m så har de 16 övriga lagen i MLS ganska likvärdiga utgifter för spelarlöner. Dessa utgifter ligger i snitt på $3.5 miljoner per klubb vilket motsvarar ca 24 miljoner kronor och vilket är mindre än de största allsvenska klubbarna betalar till sina spelare. Är det så att MLS skulle motsvara holländsk kvalitet så är slutsatsen att talang är mycket underprissatt i förhållande till den europeiska marknaden. Det skulle därmed – tack vare alla regleringar – finnas en arbitrage-möjlighet.

Men som de flesta känner till så korrigeras alla anomalier förr eller senare. De klubbar som kan dra nytta av eventuella felprissättningar är de som kommer på plats först. Ju fler scouter börjar bevaka den amerikanska marknaden desto mer kommer priserna att korrigeras och närmas sig det globala marknadsvärdet.

Felprissättningen är lönsam idag men den kan bli ett problem för Major League Soccer. Det är de amerikanska klubbarna troligtvis medvetna om. Därför är det inte särskillt långsökt att de söker samarbeten med klubbar på en någorlunda lika nivå i näringskedjan. Det är bättre att kunna få en mindre del av ersättningen när talangen flyttar över och exploateras i Europa än att inte få något alls.

—————-
* Spelare som har meriter från toppfotbollen och vars personliga varumärke och kvalitet kan tillföra värden till ligan.
** David Beckham $6500k, Landon Donovan €2300k, Robbie Keene $3417k, Thierry Henry $5600k, Rafel Marquez $4600k (årslön).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s