Bästa fönstret någonsin! Så beskrevs Paris Saint Germains sommaraktiviteter för bara lite drygt ett halvår sedan. Ansträngningarna på transfermarknaden ledde till en åttondelsfinal i Champions League. PSG var tillbaka på de resultat som man nådde åren 2017 till 2019. Anekdotiskt? Kanske. Men vi älskar trots allt anekdoter.

Samtidigt, är vår besatthet av Silly Season verkligen sund?

Under de senaste fem åren har Liverpool FC rekryterat spelare för lite drygt hälften av de pengar som Manchester United har spenderat på nyförvärv. Men enligt transfermarkt.com är Liverpools trupp värderad 10 procent högre än Manchester Uniteds dito.

Liverpool vet exakt vilken typ av spelare de vill rekrytera och de vet exakt hur de ska utbilda sina spelare enligt sin fotbollsfilosofi. Och framför allt är de konsekventa i det de gör. Åtminstone har man varit det under de senaste sju åren.

Liverpool är skickliga på att förädla spelare under kontrakt. Alltså inte nödvändigtvis med målet om en försäljning utan förädling med syfte på i första hand prestation för laget under en längre tid.

Så lite som 20 procent av Liverpools truppvärde kommer från nettoinvesteringar i spelare. 80 procent kommer från egen förädling. För Manchester United är det tvärtom, deras truppvärde består till allra största grad av nettoinvesteringar och knappt någon förädling alls. Manchester United har troligen inte en blekaste aning om vad de gör. De rekryterar förväntad prestation direkt men på grund av en dålig sportslig organisation blir det med ett dåligt resultat.

Det finns flera klubbar som genom sina unika fotbollsstrategier samt genom en strategisk organisation av spelartruppen är skickliga på att förädla värde.

100 procent av Ajax truppvärde är förädlat. Ja, så är det faktiskt. Ajax har ett negativt handelsnetto, alltså ett konstant talangnettoutflöde. Ajax hanterar det i första hand genom att de är skickliga på att integrera akademispelare in till A-laget. Drygt 40 procent av den totala speltiden den här säsongen är från spelare som har tillhört klubben minst tre säsonger i åldern 15-21 år.

Också Benfica har ett truppvärde som är till 100 procent förädlat. De är skickliga på att integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt. Det senare betyder att Benfica rekryterar spelare, utbildar dem och säljer vidare spelarnas kontrakt för ett högre pris. Benfica har under de senaste fem åren det största positiva transfernettot i Europa. och i och med det det största negativa talangnettoutflödet. Trots det är Benfica rankade bland de 30 bästa klubbarna baserat på resultaten i de europeiska cuperna.

Borussia Dortmund specialiserar sig på handel med spelarkontrakt. Så lite som 4 procent av den totala speltiden har gått till egenfostrade spelare. Av de 18 spelare som har debuterat i A-laget senaste fyra åren får jag det till 4 stycken som har gått igenom den egna akademin. 100 procent av Dortmunds truppvärde ett förädlat genom deras skicklighet i att identifiera, rekrytera, utbilda talang, sälja vidare och återinvestera.

Bodö/Glimt fotbollstrategi vilar på tre ben. En förankrad spelfilosofi med en tydlig metod och taktik som inte ändras från år till år, en försörjningskedja bestående av både akademispelare och externrekrytering av unga spelare, samt en mycket hög kvalitet i träningsprocessen. Sedan den första februari 2019 har Bodö/Glimt tredubblat sitt truppvärde. Värdet skapas genom integrering av akademispelare i A-laget samt handel med spelarkontrakt där man under de senaste fem åren har haft det största positiva transfernettot i Norge.

FC Salzburg, troligen bäst i klassen på specialisering och genom det på att skapa värde genom spelartruppen. De har specialiserat sig på integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt. Majoriteten av resurserna läggs på att identifiera och rekrytera talang i ålder 16-19 år. FC Salzburg måste sälja spelarkontrakt av den enkla anledningen för att klara av att ge plats på planen för ännu bättre spelare som kommer underifrån. Under den senaste femårsperioden har FC Salzburg ökat sitt truppvärde med närmare 40 procent per år, trots att klubben under den perioden har haft ett talangutflöde som är drygt fyra gånger så stort som inflödet! Med en snittålder på planen under 23 år är FC Salzburg rankade på en 20 plats baserat på resultat i de europeiska cuperna. FC Salzburg har det tredje största transfernettot i Europa de senaste fem åren vilket är häpnadsväckande eftersom Salzburgs personalkostnader inte är mycket mer än dubbelt så stora som Malmö FF:s dito.

I allsvenskan har vi ett par föreningar som har blivit skickliga på förädling av truppvärde, i första hand Elfsborg och IFK Norrköping. De tillhör klassen som är skickliga både på att integrera akademispelare samt handel med spelarkontrakt.

Elfsborgs förädlade värde under de tre senaste säsongerna har nått upp till 30 procent årligen, i relation till det egna truppvärdet. Det är tack vare det som Elfsborg på relativt kort tid – och med betydligt mindre resurser – kommit ikapp storstadsklubbarna (igen) under en för föreningen svår ekonomisk period.

Enligt transfermarkt.com nyrekryterade de allsvenska föreningarna under årets vinterfönster ett samlat truppvärde som uppgick till 35 miljoner euro. Det motsvarar 20 procent av allsvenskans aggregerade truppvärde. Ytterligare 15 miljoner euro i truppvärde tillfördes genom korttidskontrakt fram till sommaren men det är värde som mest mest sannolikt är borta redan första juli.

Under tre månaders tid – en fjärdedel av året – har alla pratat om de 20 procenten. Väldigt lite tid ägnas åt diskussion om det 80 procent av truppvärdet som klubbarna organiserar och bygger över tid. Är inte det jättekonstigt?

Hur organiseras resurserna i den 80 procent stora delen av kakan? Hur ser den demografiska strukturen ut? Finns det någon tydlig och konsekvent struktur eller förändras den godtyckligt från år till år? Hur ser kontraktsituationen ut med föreningens unga spelare, har man säkrat den förväntade värdeförädlingen eller kommer den förloras till andra? Enligt transfermarkt.com har ca 60 miljoner euro lämnat allsvenskan som bosmanfall under de senaste fem åren! Hur ser planeringen av truppen ut på tre års sikt? Hur väl passar nyförvärven in i den planeringen och truppstrukturen?

Skulle det allsvenska kollektivet genom att bli skickligare på organisation, planering och därigenom förädling av spelartrupperna med 20 procent årligen så skulle det samlade allsvenska truppvärdet per idag öka med närmare 40 miljoner euro till den allsvenska säsongsstarten 2023. Alltså ungefär lika mycket som årets nyrekryteringar!

Truppstrategi ska ej förväxlas med den grundläggande fotbollstrategin. Ajax, Borussia Dortmund och Bodö/Glimt har alla olika fotbollstrategier där det unika finns i hur man organiserar sin respektive försörjningskedja genom vilken värde skapas. Deras respektive truppstruktur däremot ser förhållandevis lika ut och framför allt är den konsekvent. Den ser mer eller mindre likadan ut år efter år. Syftet med en tydlig truppstruktur och erfarenheten från framgångsrika klubbar i Europa säger att den maximerar truppvärdet över tid snarare än enskilda säsonger.

Därför borde vi börja prata betydligt mindre om Silly Season och istället vara mycket mer intresserade av hur de 80 procenten organiseras. Det är först då vi kan börja tro på förbättrade resultat och ett mer regelbundet deltagande i gruppspelen i de olika europacuperna. För fler allsvenska föreningar än Malmö FF.

Hur arbetar din förening med truppekonomin?

När jag botaniserade bland data från transfermarkt,com slog fastnade jag för en intressant sak.

Liverpool FC har ett truppvärde som är cirka 10 procent högre än Manchester Uniteds dito. Det trots att man under de senaste fem åren har investerat lite drygt hälften i spelarkontrakt än vad Manchester United har gjort.

Vid en närmare analys visar det sig att cirka 80 procent av Liverpool FC:s värde är förädlat värde och 20 procent står för nettoinvesteringar i spelartruppen. För Manchester United är det tvärtom. En väldigt liten del av truppvärdet är förädlat värde.

Många har också under de senaste åren diskuterat orsaken till att Manchester United presterar väldigt dåliga resultat på planen. Men jag tycket att de båda klubbarna förklarar det bäst i själva i sina respektive årsredovisningar.

Om man söker på ordet ”strategy” så hittar man en mycket kort och koncis sammanfattning i Liverpools årsredovisning.

The four key elements of the Group’s strategy are to:

• Improve football performance through a positive playing style and strategic player investment;

• Improve the scouting and player recruitment process;

• Improve the fan experience and interaction with the Club; and

• Leverage the Club’s global following to deliver profitable revenue growth.

Hälften handlar om fotbollsstrategi. Om man sedan tittar på det beteende som Liverpool FC visar på transfermarknaden så ser man att 70 procent av utgifterna för nya spelare är i ålderskategorin 23 – 25 år. Det är ganska tydligt att Liverpool söker efter spelare som är precis innan eller i början av sin peak-period och utbildar sedan dem enligt en tydlig fotbollsfilosofi.

Liverpool vet precis vad de vill göra, de vet hur vill göra det och de är konsekventa i det de gör.

I Manchester Uniteds årsredovisning står det betydligt mer ingående om klubbens strategier. Börsnoterad som klubben är vill man visa att man har tänkt till.

Huvudpunkterna enligt nedan.

Our Strategy

Continue to invest in our team, facilities and other brand enhancing initiatives*

Expansion and renewal of sponsors

Further develop our retail, merchandising, apparel & product licensing business

Exploit digital media opportunities**

Enhance the reach and distribution of our broadcasting rights

Diversify revenue and improve margins

En möjlig fotbollstrategi nämns i den första punkten. I den beskrivande texten på drygt 2000 tecken står dock fotbollen för 10 procent(*), jag har bara klippt ut de drygt 200 tecknen och klistrat i längst ner här.

Läser man till exempel under exploateringen av digital media(**) så är det tydligt att Manchester United har gjort en omvärldsanalys inom området, man vet vad man vill göra och hur man ska göra det. Så är det också med de andra kommersiella delarna i klubbens strategi.

När det kommer till fotbollstrategin så är det ganska tydligt att Manchester United i själva verket inte har en susning av vad man vill göra och hur man vill göra det, förutom att man vill fortsätta att investera fria kassaflöden i den egna spelartruppen.

Det antagandet bekräftas till viss del av beteendet på transfermarknaden där den demografiska profilen är väldigt spretig.

Man saknar en fotbollsfilosofi att utbilda spelarna inom, alla de managers som har kommit och gått under de senaste åren har mer eller mindre haft en egen idé om hur man vill spela sin fotboll. Manchester United ser ut att rekrytera spelare som förväntas prestera resultat mer eller mindre direkt. Vilket de givet förutsättningarna uppenbarligen har svårt att göra.

Vilken är din förenings fotbollstrategi?

* We are well positioned to continue reinvesting our free cash flow in brand enhancing initiatives. Our brand begins with strong on-field performance, and we remain committed to attracting and retaining the highest quality players for our first teams and coaching staff. To maintain our high standard of performance we will continue to invest in our team

** The rapid shift of media consumption towards digital, mobile and social media platforms presents us with multiple growth opportunities and new revenue streams. Our digital media platforms, applications and social media channels, are expected to become one of the primary methods by which we engage and transact with our fans around the world.We continue to evolve our media team’s capability to address these opportunities. Moreover, since 2013, we have wholly owned MUTV ensuring that we have both a greater degree of control over the production, distribution and quality of our proprietary content and better insight into how to evolve our digital media strategy as we continue to develop and roll out carefully targeted new products and
services.

Hammarby IF Fotbollsförening redovisade det bästa resultatet i historien. Koncernen kom in med ett resultat efter skatt på 26 miljoner kronor.

Som vanligt är Hammarby Fotboll AB:s resultat det mest intressanta. Det är där riskerna ligger. Medans föreningen är mer av karaktären budgetorganisation som inte exponeras mot de affärsrisker som elitfotboll för med sig är Hammarby Fotboll AB föreningens enskilt största tillgång samt hyresgäst i klubbhuset som föreningen äger. Aktiebolaget är således föreningens enskilt största risk.

I verksamhetsberättelsen skriver Hammarby att Hammarby Fotboll AB redovisar ett positivt resultat före skatt på 26 552 tkr, resultatet efter skatt uppgår till 16 215 tkr. Det egna kapitalet i Hammarby Fotboll AB uppgår vid årets slut nu till 35 228 tkr. 2021 var också det bästa finansiella resultatet i bolagets historia.

Bolaget har i och med detta också nått sitt gamla mål att komma upp i 30 miljoner kronor i eget kapital. Soliditeten är 42 procent vilket är en förbättring från förra årets 31 procent. Soliditeten mäter den finansiella risken i balansräkningen (högre soliditet = lägre finansiell risk). Att soliditeten var högre 2016 med 53 procent med ett lägre eget kapital säger hur mycket bolagets ekonomi och balansräkning har vuxit sedan dess. Det är därför fortsatt viktigt att växa det egna kapitalet för att inte riskerna ska bli för stora i takt med att ekonomin växer.

Och ekonomin växer. Matchintäkterna är topp 3 i allsvenskan. Det är intressant hur Hammarby Fotboll nu försöker växa inom det segment som är klubbens främsta kompetens i den kommersiella delen av verksamheten – matcharrangemang. Med en beläggning på närmare 80 procent på matcherna finns det inte särskilt många sätt att öka matchintäkterna på än att antingen höja priset eller att arrangera fler evenemang. Hammarby har här skickligt arbetat med arrangemang kring damlaget. Framgångsrika matcharrangemang ger också bra exponering för sponsorer där Hammarby har vuxit kraftigt under de senaste åren. Att sponsorintäkterna är upp närmare 30 procent under de två pandemiåren är inget annat än mycket imponerande. 42 miljoner kronor i sponsorintäkter är med god marginal näst högst i allsvenskan och man börjar faktiskt sakta men säkert äta in Malmö FF:s enorma försprång som de under lång tid har haft på sponsorsidan.

Att 2021 var ett mycket starkt ekonomiskt år för Hammarby bekräftas också genom data från transfermarkt.com med vilken det går att göra en analys av truppekonomin.

Truppekonomi är viktigt. Det finns ett positivt samband mellan truppvärde och sportsliga resultat. En klubb kan växa sitt värde genom att rekrytera mer än vad som lämnar klubben och genom att förädla det värde som man har.

Truppvärdet har ökat. Ökningen i truppvärde har skett tack vare att klubben har förädlat mer värde än vad underskottet i rekryterat värde minus värde som har lämnat. Truppvärde och dess komponenter är inte baserat på transfer-fee utan på transfermarkts värdering av spelare.

Under 2021 förädlade Bajen talang till ett värde av €7 miljoner vilket är ungefär lika mycket som Hammarby har  förädlat totalt under åren 2016 till 2020.

2021 års förädling har Bajen till största del redan realiserat under 2022, genom försäljning av två spelarkontrakt med en premie.

Analys av värdeförädlingen på €15 miljoner sedan 2016 visar att:

– Majoriteten av det skapade värdet kommer från en framgångsrik research i samt integration av spelare från Afrika, bravo!

– Den egna akademin har börjat bli produktiv och skapar värde, mycket bra!

– Övriga spelare står för den minsta delen av förädlingen, trots att den kategorin har representerats av överlägset flest spelare, stor förbättringspotential!

Om man bryter ner siffrorna än mer så visar de att de största bidragen kommer från Neto Borges, Darjan Bojanic, Gustav Ludwigson och Nicola Durdic som alltså har ökat mest i värde i kategorin ”Övrigt” under åren 2016 – 2021. Tillsammans står de fyra spelarna för 130 procent av värdeökningen i den kategorin.

Det innebär (givet att truppen är lika stor vid avstämningstillfällena) att resterande kollektiv inom kategorin ”övrigt” som har representerat Bajen under de här åren har minskat i värde sedan den ingående balansen 1 januari 2016 (givet man redan var i truppen) alternativt rekryteringstillfället fram till den dag de antingen har lämnat klubben eller – om de är kvar – hade på avstämningsdagen, den sista december 2021. Långt ifrån alla har minskat i värde förstås, men som kollektiv i urvalsgruppen.

En analys av truppstrukturen från ett demografiskt perspektiv visar att Hammarby mer eller mindre har ignorerat ålderskategorin 21 till 23 år. Den kräver investeringar men erbjuder flera bra utfall och hög värdetillväxt samt en succession in den generella peak-perioden (24–28 år). Här kan spelaren utbildas till bredd eller spets.

Sammanfattningsvis:  

• Marknaden har betalat höga premier för talang upp till 20 år under de senaste åren och den relativt höga förädlingen i kategorierna Afrika och akademin har gjort Hammarby Fotboll rikare.
• Hammarby Fotboll får marginell sportslig nytta från de två kategorier som man har blivit skickliga på att förädla. Kontrakten har sålts mer eller mindre direkt efter genombrott vilket finansierar rekrytering av spelare i den kategori i vilken Bajen inte har varit lika skickliga på i sin research och förädling.

Jag kastar ut två hypoteser. De är alltså inte vad jag tror eller vet, utan antaganden om vad som skulle kunna förklara sakernas tillstånd.

• Majoriteten av resurserna för research har distribuerats till marknaden i Afrika, för lite resurser har allokerats till research och utbildning på spelare i kategorin ”övrigt”.
• Majoriteten av resurserna – speltid och pengar – har distribuerats till seniora spelare. Yngre har diskriminerats. Konsekvensen har varit korta kontrakt och mindre incitament att vara kvar och utbildas vidare inom Hammarbys organisation.
• Minimalt med investeringar i förvärv av spelarkontrakt i åldern 20 till 23. Majoriteten av resurserna har använts till seniora bosmanspelare.

Att växa genom att rekrytera mer värde än vad som lämnar kräver ett mycket starkt positivt kassaflöde från den löpande verksamheten (Ebitda). Där är inte Hammarby Fotboll idag.

Det finns två vägar att gå: Bli skickligare på planering av truppen, research, utbildning och förädling i kategorin ”övrigt”. Alternativt överge den kategorin helt och lägga samtliga resurser på infrastruktur och spelarkontrakt i kategorierna ”Afrika” samt ”Akademi” – alltså öka volymen, behålla och utbilda talangen ytterligare några år i A-laget.

Hammarby Fotboll har varit väldigt långsiktiga och framgångsrika i sina processer inom väldigt många delar av organisationen, såsom sport som marknad. Bajen har också sedan fyra-fem år tillbaka en tydlig idé för vilken fotboll man vill spela vilket underlättar i bland annat planeringen av spelartrupp.

Strukturen för A-lags truppen har däremot varit av en mer kortsiktig karaktär. Det skulle kunna förklara de ojämna prestationerna på planen från år till år. I och med att Bajen inte har valt vägen att vare sig utbilda spets eller bredd i egen regi utan snarare att rekrytera det externt så har man varit väldigt exponerad mot utbudet av talang på marknaden för bosmanspelare på vilken man i första hand har rekryterat talang.

Hammarby Fotboll är starka inom det kommersiella segmentet där man förväntas växa ytterligare. Att organisera och bli mer långsiktig i sin truppekonomi har däremot en stor förbättringspotential. Jag skulle säga att det är det som hindrar Bajen från att bli stabila i den allsvenska toppen. Det är också ett område där Malmö FF inte är som starkast.

Tjäna pengar eller nå sportslig framgång? Kan man göra både och?

2012 bestämde ledningen i FC Salzburg sig för att strategiskt positionera klubben som en renodlad talangfabrik. Samtliga klubbens resurser allokeras till sin försörjningskedja, research samt utbildning av unga spelare. Till exempel har klubben drygt tio heltidsanställda som är dedikerade att organisera klubbens scoutingnätverk i Afrika. Man har investerat i Red Bull Academy som är en state of the art anläggning för utbildning av fotbolls- och hockeyspelare.

FC Salzburg tjänar pengar på handel med spelarkontrakt. Men försäljningarna värderas inte enbart av värdet på det enskilt sålda spelarkontraktet. Det skapas mer värde genom att klubben i samband med försäljningen bereder plats för en ännu bättre spelare som förväntas ha en än bättre värdeökning.

Det antagandet stöds av både sportsliga resultat samt årsredovisningarna, den senare visar att det bokförda värdet på förvärvade spelarkontrakt har ökat från €13 miljoner under 2017 till €32 miljoner 2020. FC Salzburg återinvesterar vinsterna i ny förädlingsbar talang. Sedan 2017 har FC Salzburg också förbättrat sin ranking i Uefas turneringar från en 50:e till en 19:e plats.

Valet att strategiskt positionera sig som en renodlad talangfanrik medför också att man har en konkurrensfördel när man rekryterar talang. FC Salzburg erbjuder en progressiv utvecklingsmiljö där spelarna – som förvisso konkurrerar med varandra – inte riskerar att trängas undan av seniora spelare vilka andra klubbar tenderar att rekrytera under perioder när resultaten på fotbollsplanen inte är de förväntade. Sedan 2016 har Salzburg rekryterat totalt 3 spelare som är 25 år eller äldre.

Sedan 2017 har FC Salzburg redovisad en samlad vinst på den nedersta raden som uppgår till drygt €80 miljoner. Senaste publicerade bokslutet, det från säsongen 2019-20 visade en vinst på €39 miljoner efter en vinst från handel med spelarkontrakt som uppgick till €76 miljoner under den säsongen.

Enligt transfermarkt.com har FC Salzburg under de senaste fem åren det tredje högsta transfernettot i Europa, strax bakom Ajax. Trots att man har ungefär hälften så stora personalkostnader som den nederländska jätten.

Det som utmärker en talangfabrik är att dess främsta kunder är andra klubbar snarare än de egna supportrarna samt sponsorerna. Det värde som skapas i klubben är i första hand att tillgodose köparna av FC Salzburgs talang. Där ingår att utbilda och utveckla människor både som spelare och individer.

Säsongen 2019-20 var vinsten från handel med spelarkontrakt högre än de lokala intäkterna, alltså de från matchdag, sponsorer och media.

Om man ser truppen vars kontrakt är tillgångar som förväntas säljas så är drygt 95 procent av truppvärdet i kategorin tillväxt samt värde. Historiskt sett har FC Salzburg fått 90cent på €1 betalt för det värde som lämnat klubben vilket indikerar att förväntad likvid för den dagens trupp är ungefär €190 miljoner, plus minus värdeförändringar för respektive spelare fram till försäljning.

Den enorma viktningen mot tillväxt och värde kan rimligen förklaras med att det ger förväntad bäst yield, alltså avkastning över tid. Men det är också en metod att minska de finansiella riskerna genom att ha i stort sätt hela sitt truppvärde försäljningsbart.

Timingen för den strategiska positioneringen var extremt lyckosam med tanke på den starka tillväxten och prisinflationen på transfermarknaden som tog fart säsongen 2014-15. Avkastningen på handel med spelarkontrakt har vida överstigit de intäkter som deltagande i Uefas turneringar genererar.

Positioneringen visade sig också vara lyckosam under pandemin där marknaden för handel med spelarkontrakt mer eller mindre dog för spelare 25 år och högre men bibehöll bra likviditet för den talang som FC Salzburg säljer.

Givet att FC Salzburg fortsätter att vara skickliga i den operativa dagliga verksamheten är det enskilt största hotet mot klubben att man börjar kompromissa med sin strategi och börjar rekrytera in fler seniora spelare med syfte att på kort sikt försöka förbättra de sportsliga resultaten. Del är inte organisationen anpassad eller erfaren för den typen av rekrytering och utbildning, dels skulle det öka den finansiella risken i spelarportföljen.

Enligt transfermakt.com värdering så var FC Salzburgs trupp för fem år sedan ca 30 procent högre värderad än vad FC Köpenhamns var. Idag är skillnaden närmare 400 procent.

FC Salzburg är ett akademilag som har blivit så pass skickliga på det de gör att de presterar bättre på planen än flera ekonomiskt starkare klubbar som snarare försöker specialisera sig på sportslig prestation.

IF Elfsborg redovisade ett positivt resultat på 36 miljoner kronor för 2021. Imponerande och en funktion av flera års arbete.

Det som imponerar mest är sättet på vilket föreningen har navigerat i en period med vikande kommersiella intäkter, alltså intäkter från publik, sponsorer och SEF (media och spel).

Jämfört med två andra konkurrenter som har upplevt en liknande kommersiell trend så har Elfsborg klarat sig bäst med inte mer än tre säsonger av sportslig kräftgång med två åttondeplatser samt en tolfte plats.

Den första figuren illustrerar utvecklingen av truppvärdet samt de kommersiella intäkterna. Att öka truppvärdet i en krympande ekonomi är inget annat än en mycket imponerande bedrift. Elfsborg har gjort det genom att göra det man är bäst på – utbilda fotbollsspelare.

Elfsborg har likt IFK Norrköping positionerat sig som en förening som specialiserar sig på utbildning av spelare. Det medför att man har en negativ balans från rekryterat truppvärde minus det värde som lämnar. Underskottet kompenseras med egen förädling av talang.

Om man analyserar hur truppvärdet har utvecklats över tid så finner man ett avvikande beteende säsongen 2013 där Elfsborg hade en positiv balans gällande rekryterat värde och det värde som lämnade. Orsaken är den satsning som Elfsborg gjorde på att försöka ta sig till Champions League. Till säsongen rekryterade Elfsborg spelare som var värderade till €5 miljoner. Det kan jämföras med €4 miljoner i snitt per år under de två föregående säsongerna och €2 miljoner i snitt per år under 2016 till 2021.

Och enligt data från transfermarkt.com var det förädlade truppvärdet under 2013 negativt, minus två miljoner.

Säsongen 2012, året då Elfsborg vann SM guld spelades 48 procent av minuterna av egenfostrade spelare, det vill säga spelare som varit i klubben under minst tre säsonger i åldern 15-21. Säsongen efter hade det nyckeltalet sjunkit till 37 procent.

Efter ett negativt resultat på 13 miljoner kronor 2013 vilket orsakade en minskning av det egna kapitalet med drygt 40 procent var föreningen tvungen att spara och andelen av speltiden exekverad av egenfostrade spelare studsade tillbaka till 50 procent.

Att föreningen ansträngde sig finansiellt i sin satsning mot Champions League bekräftas om man läser de gamla årsredovisningarna. Där finns information om hur IF Elfsborg på den tiden använde sig av ett balanserat styrkort där man mätte fyra nyckeltal. Säsongen 2013 är extraordinär där tre av nyckeltalen inte lirar med målbilden.

De kommande säsongerna präglades av en nedmontering av kostnader. Värdet på nyrekryteringarna under 2014 och 2015 var litet. Samtidigt lämnade spelare med ett förhållandevis stort värde föreningen.

Under åren 2006 till 2013 hade föreningen sammanlagt två spelare inne på lån från andra klubbar. Mellan 2014 och 2019 lånade Elfsborg 10 spelare. Lånen underlättade arbetet att hitta tillbaka till en god balans i truppen under en tid av stora ekonomiska restriktioner men det blev samtidigt mindre egen materia att förädla.

Jag skulle argumentera för att Elfsborg är ett bra exempel på riskerna med att göra avsteg från sin strategi i ett försök att nå kortsiktiga resultat. Organisationen hade ägnat flera år åt att specialisera sig på ett visst arbetssätt och blivit skickliga på det, och plötsligt började man göra saker som man hade mindre erfarenhet av.

Förutom behovet att balansera upp böckerna efter 2013 års ekonomiska resultat så hamnade Elfsborg rimligen också i obalans i ett trupperspektiv. Det tog Elfsborg cirka sex år att ta sig tillbaka till den position man hade för tio år sedan. Uefa Champions League erbjuder enormt berikande deltagarpremier, samtidigt som det förblindar.

En kan tycka att det var helt rätt att gå för det det optimala priset. Man får samtidigt inte glömma bort det värde som har gått förlorat i den brutna positiva trenden som föreningen upplevde på Uefas ranking för klubblag.

IF Elfsborgs väg tillbaka som storstadsutmanare i ett tillstånd av krympande kommersiella intäkter sätter också fingret på storstagslagens färdigheter att organisera sina respektive och betydligt större resurser. Faktiskt.