Kategori: AIK 2011Q1-Q3

Sportslig verksamhet: Bread & Butter

Den allsvenska säsongen 2011 är över och många har överraskats av AIK:s höga tabellposition. Men faktum är att årets sportsliga uppsving egentligen inte ska ses som någon större överaskning. Klubben har tredje högst personalkostnader i allsvenskan och AIK:s kostnader för sportverksamheten är dubbelt så stora som motsvarande siffra i Gefle. Om man bara utnyttjar resurserna normalt effektivt så ska det naturligtvis synas i antalet intjänade poäng. 
 

Figuren visar ett index över klubbens sportsliga marknadsandel respektive kommersiella dito. Den sportsliga marknadsandelen mäts genom att dividera antalet vunna poäng med summan av poäng som den allsvenska marknaden delar ut till samtliga klubbar. Klubbens intäkter exklusive spelartransfers dividerat med allsvenskans totala intäkter visar den kommersiella marknadsandelen. Ett index på 100 är lika med allsvenskans medel.

I den svenska elitfotbollen är sambandet mellan intäkter och sportslig framgång 64% (analys här) och i enighet med fotbollsekonomin ska den kommersiella marknadsandelen gå hand i hand med den sportsliga och större avvikelser korrigeras förr eller senare till marknadens jämvikt. Under mätperioden som sträcker sig från 2001 är 2004 och 2010 de år under vilka AIK:s sportsliga organisation har underpresterat något oerhört. (2005 är borttaget då klubben verkade på en annan marknad). I övrigt och över tid har klubben levererat ungefär i linje med vad man kan förvänta sig.


AIK Fotboll AB, Q1-Q3 år 2006-2011

Men vi kan även se en brygga mellan klubbens sportsliga prestationer och dess resultaträkning. 2006 var året då klubben visade högst rörelsemarginal. Det som kännetecknade den årgången var att AIK som allsvensk nykomling och med en förhållandevis billig och effektiv spelartrupp med råge överträffade förväntningarna och gapet mellan den sportsliga marknadsandelen och den kommersiella var så gott som obefintlig.

Motpolen till 2006 finner vi under 2010 som präglades av en baksmälla efter guldfirandet och där klubben underpresterade mycket kraftigt på fotbollsplanen vilket straffade sig inte minst på intäktssidan som dessutom belastades med det ogenomtänkta kollektiva beslutet att starta säsongen i mars månad. Gapet mellan den sportsliga marknadsandelen och den kommersiella var mycket stort vilket naturligtbvis fick ett större avtryck i resultaträkningen.


AIK Fotboll AB:s finansiella risk

Utsikter för 2012
Ett troligt antagande är att kostnaderna för spelartruppen kommer att öka under 2012. För det första så har 2011 års extremt högpresterande spelarkontrakt avvecklats. Dessa spelarkontrakt var mycket billiga i drift och presterade en hög sportslig avkastning. Även om det i en väldiversifierad spelartrupp varje år dyker upp nya high performers så var de båda Bangurorna ett extremfall. För det andra så flyttar klubben in i nya matchdagsfaciliteter till säsongen 2013. Något som kommer att förbättra klubbens gross profit ganska rejält tack vare att man kan paketera mer exklusiva erbjudanden till framför allt företagskunder. Med tanke på den numera starka balansräkningen och låga finansiella risken finns det utrymme att allokera mer pengar till den sportsliga verksamheten redan under 2012. Hur det sedan påverkar rörelsemarginalen (Ebitda margin) under 2012 beror dels på publiktillströmningen och dels på utgången i kvalet till UEFA Europa League.


En mer utförlig analys gjordes i samband med halvåret och finns här

AIK Fotboll AB Halvårsrapport 2011

Idag presenterade AIK Fotboll AB sin halvårsrapport där klubben redovisar finansiella prestation från 1:a januari till 30:e juni i år. Vi såg i 2011Q1 att klubben redovisade sitt starkaste kvartal sedan återkomsten till allsvenskan. Det var dock alldeles för tidigt att säga åt vilket håll resultatet skulle komma att utveckla sig. Det vi ser efter Q2 är att klubbens produktivitet har förbättrats jämfört med de senaste två åren.

Det har under året spekulerats huruvida AIK har varit tvungna att sälja spelare eller inte under sommarens transferfönster. Figuren nedan visar utvecklingen i den finansiella risken i bolaget under de senaste 5 åren. Vi kan se att leverage ratio minskade i kraftigt tack vare nyemissionen men ökade något under Q2 i och med kvartalets negativa resultat. Levarage ratio är förhållandet mellan skulder och det egna kapitalet. Ju högre nyckeltal, desto högre finansiell risk.

AIK Fotboll AB:s finansiella risk

Den kortsiktiga betalningsförmågan illustreras genom balanslikviditeten. Balanslikviditet är omsättningstillgångar inkl kassa dividerat med kortsiktiga skulder. Ju lägre nyckeltal under 1.0, desto sämre kortsiktig betalningsförmåga. Vi ser att nyckeltalet har kommit ner till 0.75. I kassan per 30/6 fanns 8 miljoner vilket hade förstärkts tack vare avyttring av bostadsrätter för 3 miljoner. Den finansiella risken i bolaget var förhållandevis hög vilket ska ställas i relation till affärsrisken, det vill säga fluktuationen i den operationella prestationen. Med bakgrund av det är det egentligen inte särskilt förvånande att klubben valde att avyttra ett spelkontrakt när man väl fick chansen till en större affär.

Match-day-revenue
Under förra säsongen slaktades AIK:s allsvenska matchdagsintäkter som minskade med nästan 15 miljoner jämfört med 2009. Under våren utsattes klubben i första hand för externa effekter från den tidiga seriestarten i mars månad och under hösten led klubben av lagets mediokra sportsliga prestationer under i stort sätt hela säsongen. Detta intäktsbortfall bidrog i högsta grad till klubbens mycket svaga ekonomiska resultat säsongen 2010. Figuren nedanför visar utvecklingen i matchdagsintäkterna under det första halvåret de senaste fem åren. Under de första sex månaderna av 2011 spelades totalt sju hemmamatcher med en total publiksiffra på 89,599 åskådare eller ett publiksnitt på 12,800. Det ger också en snittintäkt per åskådare på 140 kronor per åskådare. Även om vi har sett en återhämtning efter det katastrofala 2010 så är klubben fortfarande en bra bit bakom de starka publikåren 2006-2008.

Nedbrytning av AIK Fotboll AB:s intäkter med match-day-revenue i fokus.

Efter 30/6 har det fram till idag spelats tre hemmamatcher (HBK, KFF, EIF) i vilka AIK har haft stöd av ett starkt sportsligt momentum vilket har givit avtryck i ett högre publiksnitt för dessa tre fajter (15626).


Utveckling EBITDA
Ebitda utgör klubbens affärsrisk och påverkas i första hand av gross-margin samt wages to revenue ratio, för vilken den absolut största effekten kommer från lagets prestationer på planen som i hög grad är intäktsdrivande. Nedastående tabell visar klubbens resultaträkning.

AIK Fotboll AB profit&loss

Vi ser en kraftig förbättring i bruttomarginalen vilket i första hand beror avveckligen av The Terrace samt outsourcingen av Restaurang Råsunda. Wages to revenue ökar till 70% vilket är högre jämfört med tidigare år. Det beror i första hand på att inget derby spelades under det fösta halvåret. 2011 års personalkostnader belastades dessutom med 4.1 miljoner i sign-on i samband med ett spelarförvärv som skedde under 2010. Man kan naturligtvis fråga sig varför denna kostnad dyker upp under 2011Q2. Kanske var bonusen prestationsbaserad? Hade denna kostnad till exempel varit periodiserad under de senaste fyra kvartalen så hade vi mer tydligt sett att AIK genomgått en kraftig produktivitetsförbättring jämfört med 2010.

Med tanke på att AIK har en förhållandevis hög marginaleffekt för sportslig framgång så kan höstens fem återstående matcher inklusive derbyt om knappa sju veckor ge en varians på 4-5 miljoner i matchdagsintäkterna vilket är beroende på hur väl laget presterar under hösten. Det är pengar som i det närmaste rinner rakt igenom till eller från den nedersta raden.

Med bakgrund av det hade en försäljning av Teteh Bangura kanske inte varit nödvändig just detta fönster men samtidigt kan fortsatt sportslig framgång inte garanteras. Klubbens svaga likviditet ökar naturligtvis det subjetiva värdet på penagar om vilket man kan läsa om här.


Hur ska man värdera försäljningen av Teteh Bangura?
Som vanligt i och med spektakulära spelarförsäljningar spekuleras det hej villt om prislappen på försäljningen. De första media-uppgifterna indikerade på en prislapp på 25 miljoner kronor. Framåt kvällen hade dessa reviderats upp till 35 miljoner. Det figurerar uppgifter om att det rör sig om 25 miljoner plus en klausul om 10 miljoner ifall Burgaspor når Champions League och därmed motsvarande 120 miljoner i garanterade intäkter hösten 2012.

Om vi leker med tanken att det stämmer så kan vi uppskatta värdet på en sådan klausul. Spelbolagen ger 15 gånger pengarna om Burgaspor vinner den turkiska ligan och en direktplats till turneringen. Klubben värderas som femte-lag inför den kommande säsongen där en andra plats i ligan ger kval till Champions League. Detta skulle ge oss en sannolikhet på 10-15% för att Burgaspor spelar Champions League hösten 2012 och ett värde på klausulen på 1 – 1.5 miljon.

Men faktum är att vi inte vet så mycket om transfersumman. Enligt klubbens officiella pressträff var detta den största affären i klubbens historia. Den näst största var försäljningen av den av AIK helägda kontraktet med Wilton Figueiredo till Quatar där transfersumman var 15 miljoner till AIK + okänd procent till GAIS + transaktionskostnader. Fler ledtrådar får vi rimligtvis i nästa kvartalsrapport.

Har försäljningen av Teteh Bangura räddat AIK:s ekonomi?
Spelarförsäljningen har tillfört likviditet och rörelsekapital till bolaget. På minus sidan är det bara att konstatera att klubben har förlorat en av ligans mest produktiva spelare som dessutom var mycket billig i drift. Ett rimligt antagande är att på kort sikt så försämras Ebitda (jämfört med nuvarande nivå)samtidigt som vinsten från player trading ökar. Denna ökning är dock på kort sikt mycket högre än vad Ebitda minskningen är. På längre sikt är naturligtvis frågan hur väl AIK förvaltar rörelsekapitalet och om man åter igen lyckas att höja produktiviteten från vårens och sommarens nivåer.

AIK Fotboll AB:s finansrisk ifall Teteh Bangura hade sålts före 30/6. Beräknat på nettointäkt om 24 miljoner och ett antagande om att klubben minskar balansräkningen genom att skriva ner 7 miljoner i kortfristiska skulder. Vi ser att den fiansiella risken minskar och att den kortsiktiga betalningsförmågan kommer upp strax över den nivå som klubben hade ett fåtal veckor efter försäljningen av Wilton F.

Försäljningen ger klubben en finansiell stabilitet för att kunna fatta mer långsiktiga beslut samtidigt som det naturligtvis inte är helt omöjligt att klubben kommer att förlora en del av pengarna i form av en sämre effektivitet.

Vad säger marknaden?
AIK Fotboll AB är noterat och genom att titta på börsvärdet kan vi se marknadens förväntningar på bolaget. Vi ser att aktieägarvärdet, i och med klubbens förbättrade prestationer under sommaren, har ökar från lite drygt 30 miljoner till dagens 45 miljoner.



Kursutveckling i AIKB SS (saxat från FT.com). Vi ser att det starka sportsliga momentum har givit avtryck i aktiekursen. Efter glädjeruset och toppen på 2.50 har kursen per aktie stabiliserats runt 2.10

 Med tanke på att det skäliga värdet på klubbens immateriella tillgångar (där nu ca 25 har realiserats), borde kunna uppskattas högre än börsvärdet (trots att Vasalund IK äger 45% av Alexander Miloševic kontrakt) så handlas klubben med en viss substans-rabatt. En anledning skulle kunna vara att marknaden, baserat på erfarenhet, inte riktigt tror att klubben kommer att klara av och förvalta värdet på spelarkontrakten effektivt.

AIK Fotboll Q1 – vad säger det oss?

Det är svårt att bilda sig en bra bild baserat på det första kvartalets resultat. Intäktssidan är alltid exponerad mot de sportsliga resultaten och under perioden januari till mars spelas det inte särskilt många inkomstbringande matcher. Intäkterna från säsongsskortförsäljningen är peridiserade per match över hela året.

Om vi gör en översikt över de sex senaste årens Q1 ser vi dock ett antal intressanta observationer. Sett till EBITDA ser vi det starkaste första kvartalet under mätperioden, faktiskt. Men vad säger det oss egentligen? 2006 års Q1 EBITDA var ungefär lika med 2010 års dito. När år 2006 var slut levererade AIK Fotboll en EBITDA för helåret på plus 12.2 miljoner samtidigt som 2010 gav minus 15 miljoner i EBITDA.

Under det första kvartalet 2011 är det framför allt kostnadssidan som har minskat där personalkostnaderna är ner 3.2 miljoner jämfört med 2010 och även betydligt lägre än de två åren innan dess. Klubben kommunicerar att det beror på avknoppning av verksamheter, lägre ”engångskostnader” i samband med ersättningar till spelare, etc.

Baserat på den sportsliga prestation till dags datum är klubben betydligt mer produktiv än under 2010. Det återstår däremot att se om AIK lyckas att kapitalisera det sportsliga momentum man befinner sig i sedan  slutet av den förra allsvenska säsongen. Match-day-revenues måste upp från förra årets relativt låga nivåer.

Bruttomarginalen har ökat kraftigt, främst beroende på att souvenirförsäljningen har minskat samt att AIK Fotboll under slutet av 2010 har avvecklat det olönsamma The Terrace. Vi ser att avskrivningarna har ökat markant vilket beror på att klubben har gjort sig av med de Goran Ljubojevic samt Tomi Maanoja vars bokförda värde på balansräkningen naturligtvis fick skrivas ner till 0.


Tittar vi på balansräkningen så ser vi att nyemissionen har förbättrat soliditeten där debt to equity ratio är kommit ner, naturligtvis. Den finansiella risken har således minskat och den kortfrisiska betalningsförmågan skiljer sig inte nämnvärt från tidigare år.

Med det sagt var det trots allt en inte helt ointressant rapport men vi får vänta till Q2 för att få en bättre bild över utvecklingen.