Rationellt beteende

I samband med att det för allsvenskan nya TV avtal förhandlades fram, slogs Hammarby Fotboll med Henrik Appelqvist och Patric Ljungström i spetsen för en mindre solidarisk och mer marknadsmässig fördelningsnyckel av TV premierna.

Jag vill minnas att frågan till slut blev ganska infekterad men det som går att konstatera är att ur ett ”allsvensk-framgång-i-Europa-perspektiv” så var man helt rätt ute.

Var Djurgården och Bosse Lundquist stod i frågan är oklart. I mina ögon är det det just det nya TV avtalet och då speciellt distributionen av pengarna som blev en mycket starkt bidragande orsak till att Djurgården Fotboll inte klarade av att etablera sig i den absoluta toppen och i förlängningen ta steget ut i Europa. (här och här).

Dansk analys

Lite mer nyfiken på dansk ligafotboll, hittade jag en analys av den danska ligastrukturen som förbundet DBU och ”Divisionsforeningen” låtit göra.

Utgångspunkten har varit en genomlysning av ligan med bakgrund av ett antal mål man vill uppnå. Ett av dessa är att dansk ligafotboll ska nå plats nummer 15 på UEFA:s ranking.

Slänger upp ett par intressanta figurer (här).

Analysen som är publicerad i mars 2009 kan ni ladda ner här och intressant är att Danskarna mätt ”competitive balance” och gjort en grundlig analys kring nyckeltalen.

I årets första blogginlägg målade jag upp en modell som skulle skapa förutsättningar för allsvenska lag att ha större möjligheter till framgång i de europeiska cuperna. (läs hela inlägget här)

Danskarna har nu kommit fram till ungefär samma slutsats. En koncentration av talang hos ett färre antal toppklubbar stärker ligan i ett internationellt perspektiv. Rasmus K. Storm på Idrættens Analyseinstitut konstaterar dock att balansgången är svår.

Meningen är att konsultfirman som gjort rapporten ska presentera ett antal förslag till en ny ligastruktur i dansk ligafotboll som tar hänsyn till uppsatta mål och de konsekvenser som dessa medför.

Polariseringen svækker sportslig balance (saxat från http://www.idan.dk)
En af rapportens mest interessante pointer er imidlertid sammenhængen mellem sportslig ubalance og europæisk succes. Således peger rapporten på, at hold fra de mest skæve europæiske fodboldrækker klarer sig bedst i de europæiske turneringer.

Oversat til en hjemlig sammenhæng kan dette altså tale for, at øget polarisering mellem top og bund vil styrke dansk fodbold europæisk.

Indlagt i aftalen om fordeling af den nye tv-aftale – med virkning fra næste sæson – er da også en større fordeling med relation til placering, hvilket betyder at sportslig succes giver relativt flere penge i klubkassen. Dermed er der stor sandsynlighed for, at rækken bliver mere økonomisk polariseret.

Dette vil i anden omgang betyde en større sportslig polarisering, der ifølge rapporten allerede er et faktum. Forskellene mellem top og bund vil dermed blive konsolideret yderligere. For de store klubber i dansk fodbold er dette at foretrække, da det giver bedre muligheder for at styrke fodboldforretningen.

**************
För SEF är frågan som man nu behöver besvara, vilket mål har man med allsvenskan.
Framgång i Europa eller en fortsatt extremt jämn allsvenska?

Svårare än så behöver det inte vara.

Competitive Balance – Danmark i ett perspektiv

Den danska superligan och dess tävlingsbalans i relation till ett antal andra europeiska högstaligor.
Det man mäter är den första fjärdedelens intjänade poäng i förhållande till ligan i sin helhet.

Vi ser ganska tydligt att tävlingsbalansen i Danmark post 2003 har försämrats. Ganska kraftigt till och med. Än så länge har det inte påverkat efterfrågan på dansk ligafotboll negativt där tillväxten varit mycket stark.

Det intressanta vore givetvis att veta vad som rent konkret hände 2003 som föranledde denna omallokering och koncentration av resurser.

Med bakgrund av att FAPM i allra högsta grad gäller i Damnark är det ganska uppenbart att ett fåtal klubbar måste ha ökat sina intäkter och därmed skapat löneutrymme mer än genomsnittet.

Tävlingsbalansen hos ett antal europeiska ligor under den senaste 12 års perioden. Danska superligan den fetmarkerade.
saxat från http://www.divisionsforeningen.dk

Är skräcken över en mer segmenterad allsvenska starkt överdriven?


Tillväxten i den danska superligan.

"It’s all about bucks kid. The rest is conversation"

Läser nya numret av Offside och reportaget om dansk ligafotboll kontra allsvenskan. Man kan prata i evigheter om allt från höst/vår säsong till klubbarnas organisationer.

Allt som oftast är dock svaret mycket enklare än så.

Tack vare den danska forskarskatten är det mycket billigare att producera produkten fotboll i Danmark än vad det är i Sverige. Den högre kvaliteten på produkten som möjliggörs av detta faktum genererar rimligtvis högre intäkter och spiralen är därmed igång.

Lägg därtill argumenten i blogginlägget om den jämna allsvenskan, där intäkterna och därmed talangen är relativt jämnt allokerad över ligans 16 klubbar, så behöver egentligen inte så mycket mer sägas.

Svårare än så behöver det inte vara.

Nya förutsättningar i fotbollseuropa?

Serie A klubbarna planerar att bilda en liga lik den modell Premier League är baserad på. Bland annat betyder det inga subventioner från TV pengar till de lägre nationella ligorna. (mer här)

Som jag tidigare skrivit så kommer framtida italienska TV avtal att säljas centralt och distribueras ut till klubbarna i ligan. (här)
Idag förhandlar var och en klubb för sig vilket betyder att de starkaste klubbvarumärkena i Italien har mycket stora konkurrensfördelar.

Som sagt tror jag att en centralisering på kort sikt kan missgynna de Italienska toppklubbarna Juventus, Milan, Inter samt Romas konkurrenskraft i Champions League.

***************

Samtidigt pratas det en del om ett skatteförslag i Storbritannien där höginkomsttagare ska beläggas med 50% skatt. Det skulle innebära att Premier League klubbarna måste öka bruttolönerna för att klara av att behålla sina största stjärnor som ju är attraktiva för konkurrerande klubbar i ”Football Moneay League”.

Den första konsekvensen som jag kan se framför mig är att topp 4 klubbarna höjer biljettpriserna för att försöka försvara sin konkurrenskraft i Europa. Samtliga dessa klubbar har en mycket hög efterfrågan på sina biljetter och nog finns det ytterligare lite utrymme att kuna maximera ”match day revenue”.

Det är dock ofrånkomligt med ett nettoutflöde av talang från Premier League till övriga Big5 ligor.

***************

Min prognos är fortfarande.
Bundesliga kommer sakta men säkert plocka marknadsandelar på den europeiska fotbollsmarknaden.

Sedan återstår det givetvis att se om marknaden i Europa består med dagens struktur. (här)

7.9 miljoner till Kalmar FF när Cesar Santin gick till FCK

Enligt SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbarnas ekonomier säsongen 2008 var KFF:s intäkter från spelarförsäljningar 7.9 miljoner och nettovinsten för dessa 6.5m.

Detta betyder, givet att KFF skickat in rätt uppgifter och SvFF tolkat dessa rätt, att Kalmar FF:s del i försäljningen av Santin varit 7.9m och inte de 19-20 miljoner som tabloiderna rapporterade om i somras.

Kalmar lyckades förlänga kontraktet med Santin i början av 2008. Ett kontrakt som nog gav Cesar Santin själv en stor del av hans marknadsvärde vid en försäljning. Det visar med eftertryck att de riktigt stora pengarna att tjäna vid spelarförsäljningar finns ifall spelaren får sitt genombrott samt säljs inom ramen för en och samma kontraktsperiod.

Europas mest jämna liga har blivit än jämnare

Idag släppte SvFF sin årliga sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomier. Vi kan direkt konstatera att den i Europa mest jämna ligan, har under 2008 blivit ännu jämnare.

Baserat på SvFF:s siffror ser vi att konkurrensbalansen i allsvenskan blivit jämnare. Både C4-index* och Herfindahls-index** har under 2008 korrigerats nedåt. Det betyder att allsvenskan sett till driftintäkter går än längre från koncentration där ett fåtal klubbar etablerar sig som ”storklubbar”.

fig1. Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
Modellen är konstruerad för att klara av förändringar i antalet klubbar.
datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Jag hävdar att storstadsklubbarna har missgynnats kraftigt av det nya TV-avtal som började ticka säsongen 2006. Trenden är ganska tydlig.

Under 2008 fördelades de centrala avtalen med en nyckel 74-13-13 där 74% av intäkterna distribuerades lika mellan samtliga ligans 16 klubbar.

Denna solidariska allokering innebär bland annat att småklubbarna inte behöver sälja sina talanger till de större allsvenska klubbarna för att finansiera sig själva. Talangen som finns i allsvenskan blir istället för att centrera sig hos ett fåtal klubbar, jämt utspridd över samtliga ligans deltagare till den dagen dansken kommer och plockar spelarna över sundet.

Det tvingar klubbarna till att rekrytera spelare utomlands och/eller längre ner i det svenska ligasystemet.

********************

Det finns dessutom lite andra aspekter som figur 1 inte tar hänsyn till.

Tittar vi t.ex. på intäktsstrukturen för Trelleborgs FF och Malmö FF ser vi att TFF:s intäkter till 40% kommer från centrala avtal. I Malmös fall rör det sig om 12%.

fig 2. Intäktsstruktur Trelleborg FF samt Malmö FF. OBS sekundär datakälla avseende centrala avtal på klubbnivå, Nerikes Allehanda samt idrottensaffärer.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)

När TFF kan arbeta med ”kontoret på fickan” och till en stor del leva på subventionen måste Malmö FF avlägga betydligt större resurser för att tjäna sina pengar.

Vi pratar givetvis om kostnader för rekrytering samt underhåll av sponsorer. Inköpskostnader för souvenirer. Kostnader för distribution av säsongs- och lösbiljetter. Kostnader för säkerhet och publikservice mm.

Nettobidraget som ska ge utrymme till spelarlöner begränsas av ovan nämnda kostnader. Utfallet blir en jämn allsvenska där på förhand 8 lag kan anses ha en chans att vinna, 8 lag kan anses riskera att åka ur och inget lag ges tillräckliga förutsättningar att lyckas i Europa.

———————————————–
* C4 = [summan av de fyra största klubbars driftintäkter]/[summan av ligans totala intäkter från drift] Detta nyckeltal blir känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator för att göra det oberoende av antalet deltagande klubbar.

C4-index = ([C4]/(4/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan


** Herfindahl Index är ett nyckeltal som mäter marknadskoncentration.


Där S = klubb i:s marknadsandel [driftintäkt/ligans totala intäkt] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att förändringar av antalet deltagande klubbar inte ska slå.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle ha lika stora intäkter.

Fotbollens osynliga hand har än en gång gjort sitt

Det pratas om kris hos mästarna Kalmar FF.

Jag håller inte med utan det vi idag ser är något som för ett år sedan var ett troligt scenario.

Marknadskrafterna har så till slut kommit ikapp även Kalmar FF.

Kalmar FF är idag en överkapitaliserad klubb där de likvida medlen arbetar ineffektivt.
Den talang klubben de senaste tre kvartalen sålt och förlorat är för en allsvensk klubb omöjlig att förvärva.

Man kan analysera sönder lagdel för lagdel, spelare för spelare, självförtroende hit, självförtroende dit osv.

Sanningen är mycket enklare än så.

Över tiden gäller ”Football-Asset-Pricing-Model”, alltid. Uppenbarligen gäller modellen till en hög grad även i allsvenskan.

”Felprissättningarna” korrigeras förr eller senare, alltid.

De stora vinnarna är givetvis spelbolagen som innan säsongen ställde ut odds på nivåer kring 6-7 ggr pengarna för KFF som svenska mästare. En felprissättning heter duga och fanns det köpare snackar vi ren och skär arbitrage.

Kalmar FF åker givetvis inte ut. Även om inledningen till en viss del kan vara en överreaktion är det vi idag ser, en anpassning till klubbens normala position i den allsvenska tabellen. En placering som motsvarar klubbens löpande intäkter och den lönebudget i relation till sina konkurrenter som intäkterna ger utrymme till.

Priset på talang

Djurgården Fotboll AB vill resa nytt kapital. Gott så, en ny storhetstid på gång?
Inte riktigt så enkelt.

Tittar vi på grafen nedan ser vi att likviditet inte varit den trånga sektorn de senaste åren. Bolaget har nominellt investerat ca 4 ggr så mycket pengar 2005-2008 än under framgångsåren 2001-2004.

bilden visar hur många miljoner kronor Djurgården Fotboll AB (DF AB) varje år investerat i Djurgårdens spelartrupp. källa: Årsredovisningar DF AB samt Djurgården Fotboll IF.

Det går inte att idag kopiera modellen och tro på samma resultat som 2001-2003. Konkurrensen är brutalt mycket större och den trånga sektorn består snarare i talang som vill spela på den allsvenska marknaden och de löner den erbjuder.

Malmös VD Pelle Svensson sammanfattade det väldigt fint i mars månad.

”Det finns mycket kvalité därute men det är knappast det lättaste att få hit dem”

Varför ser då den allsvenska marknaden ut annorlunda än i början av millenniet?

Det senaste TV avtalet och den solidariska fördelningen av TV pengarna är vad jag tror en mycket stor och bidragande orsak till att staplarna ser ut som de gör.

De allsvenska klubbarna har alla fått högre intäkter och kapitalet blir ”mindre värt”. Grafen nedan (titta på C4-index) visar att topp4 klubbars marknadsandelar post 2005 har en vikande trend i relation till ligan.

Samtidigt har Djurgården under denna period tappat marknadsandelar. (här)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
läs mer om detta här

En annan anledning är givetvis att konkurrenterna plagierat Djurgårdens RK koncept vilket höjt priset på talang – transferinflation.

******************

Det nya kapitalet, om det nu blir något, kommer sannolikt och i enighet med kvantitetsteorin (här) och bidra till att bibehålla priset för sportslig framgång på en fortsatt hög nivå.

Som jag tidigare skrivit tror jag dock att vi kommer få se fler övergångar mellan allsvenska klubbar än vi sett de senaste åren. De två närmast kommande transferfönstren blir intressanta att följa.