Det omskrivna riskkapitalbolaget Djurgården Fotboll AB gick med förlust 2006. Resultatet efter skatt landade på -4.2 miljoner (+7.7 -05). Bolagets kassa minskade från 22 mesk till 7 msek 2006. Förvisso hade man en fordran från Djurgården IF Fotboll á 21 msek men investeringen i Thiago Quirino da Silva måste svida en del.

Totalt investerade DF AB 24 msek under 2006 i vinstandelsbevis emitterade av Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB).

DF AB genoförde under 2006 ytterligare en nyemission med syfte att stärka balansräkningen. Intresset verkade dock vara något svalt då man endast fick in ca 2.5 msek i nytt kapital. Emissionen gav dock ett nytt marknadsvärde på DF AB (som numera koncentrerar sig enbart på spelarfinansiering), på ca 67 msek vilket i stort sett motsvarar bolagets bokförda tillgångar.

Detta kan jämföras med den nyemission 2005 riktad till Network Europe AB, som inbringade 21 miljoner motsvarande 23% av kapitalet (approx ett dåvarande marknadsvärde DF AB på ca 90 msek). Totalt har bolaget satt sprätt på 56 msek som genom åren tillförts genom olika externa finansiärer.

Den till synes nya uttalade strategin om att återigen satsa ungt tolkar jag som att DF AB är ute efter att få in yngre, utvecklingsbara spelare in på sin balansräkning som sedan kan förädlas och säljas med reavinst.

Bolaget har nämligen, vid tiden för bokslutet hela 32 miljoner aktiverat som finansiella tillgångar i form av vinstandelsbevis, vilket med råge är det största i dess historia. Problemet är att de prospects klubben står rustat med idag är långt ifrån namn som Isaksson, Källström, Larsen, Hysén som man tidigare år kunnat realsiera.

Jag misstänker att det sitter en och annan direktör som hoppas på ett bud från FCK. De årliga nedskrivningarna av de finansiella tillgångarna (spelarna) som resultatförs 2007 års resultat kommer landa på ca 16 msek.

Ytterligare läsning om Djurgården Fotboll:

Inför allsvenskan: DIF modellen – hur man vänder -16 miljoner till plus