Läktarna i Brasilien

Det har varit en hel del prat om de rasade brasilianska läktares påverkan på fotbollen. Frågan är lite intressant, men hur påverkar det klubbarna på sina respektive marknader?

Ska försöka diskutara effekterna av fenomenet.

Det finns en hel del riskfaktorer en klubb exponeras mot och det finns även en hel del forskning om hur publiksiffrorna påverkas runt om i världen, där liga- och klubbspecifika faktorerna är de mest påverkande. Har skrivit lite om det här.

De rasade läktarna borde klassas till klubbarnas omvärldsfaktorer, det finns givetvis fler.

Till exempel skulle usla resultat för landslaget kunna påverka nationella intresset för fotboll, både vad gäller publik, sponsorer och TV avtal.

Vi har även en riskfaktor i form av regleringar, d.v.s. förändringar inom regelverket, ändrade regleringar samt förändringar av ligaformat kan påverka sportens dragningskraft vilket snabbt kan påverka efterfrågan och därmed sportsliga och ekonomiska förutsättningar.

Men hur påverkar dessa faktorer klubbarnas konkurrenskraft? De faktorer som påverkar hela marknaden borde generellt inte innebära förändringar i klubbarnas respektive konkurrenskraft gentemot varandra.

Det som däremot är mest relevant på klubbnivå är de faktorer som påverkar klubbarnas konkurrenskraft individuellt.

Sportslig och operationell risk det vill säga som har med kvaliteten på den produkt klubben levererar och som attraherar marginalåskådare och marginalsamarbetspartners. Klubben är beroende av nyckelpersoner i form av spelare, ledare och organisationen kring truppen såsom scouting, medicinskt team, talangutveckling. Nedflyttning skulle innebära stora konsekvenser i konkurrenskraft gentemot klubbarna på den marknad(division) man återigen vill flyttas upp till.

Risk för böter och straff som t.ex spel inför tomma läktare påverkar klubbarna individuellt i form av negativa och uteblivna kassaflöden.

Goodwill risken, finns ju på individuell nivå men även nationellt och globalt.

För att återgå till rasade läktare i Brasilien – om nu denna faktor påverkar efterfrågan på fotboll borde det vara den globala efterfrågan och därmed drabba samtliga klubbar i allsvenskan.

På lång sikt borde därför klubbarnas konkurrenskraft gentemot varandra inte förändras.

På kort sikt bör klubbar med kortast snittlöptid på kontraktslängden i sin respektive spelarportfölj klara efterfrågeminskningen bäst genom att snabbare korrigera löneutgifterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s