Redovisningen är inte konsekvent

Så här i bokslutstider brukar man jämföra resultat med tidigare år, jämföra det med andra klubbars dito. Varenda siffra vänds ut och in och nyckeltalen sätts i relation till det sportsliga utfallet. Svff ger varje vår ut en sammanställning av klubbarnas ekonomi där man rangordnar dessa efter olika nyckeltal.

Det finns dock ett problem, enligt mig illa löst broblem i fotbollsklubbarnas redovisning. Frågan om sättet att kostnadsföra förvärvade spelarkontrakt direkt eller aktivera dessa på balansräkningen.

Hela resonemanget härstammar från diskussionen att kunskapsföretag ifall kunna aktivera sina tillgångar, dvs personalen, utbildning m.m. på sina balansräkningar.

För fotbollsklubbar är det självklart att det är spelarna, samt kvaliteten på dess som genererar kassaflöden.

Som jag tidigare skrivit finns det studier som säger att det finns ett samband mellan en klubbs spelarlönekostnader och tabellposition, det finns även ett samband mellan tabellplacering och intäkter vilket innebär att det rimligtvis finns ett samband mellan spelarkostnader och intäkter.

Tottenham Hotspur var den första klubben att ta upp spelarkontrakt på balansräkningen 1989, då de ansåg att det gav en mer rättvis bild av verksamheten*. Fler klubbar följde efter och det gick så långt att man värderade samtliga spelarkontrakt till ett ”verkligt värde” för att upp dessa som en tillgång. Det hela reglerades till slut genom IFRS där spelarkontrakten nu endast kan tas upp till ett värde lika med anskaffningskostnaden.*

SvFF´s rekommendationer säger att transfersumman inkl agentkostnader där klubben köper loss kontraktet från en annan klubb kan aktiveras på balansräkningen och skrivas av under dess löptid. Exempel på hur detta fungerar i praktiken har jag skrivit lite om här.

Värvar klubben en bosmanspelare, ska man enligt rekommendationerna inte aktivera den eventuella sign-on bonusen som en tillgång utan den ska kostnadsföras direkt och belasta periodens resultat.

Det låter förvisso logiskt då sign-on är en del av lönen, men syftet och resonemanget med ”en rättvisande bild” faller ju helt och hållet.

Och frågar du andra än oss lekmän är syftet med redovisningen hos fotbollsklubbarna att ge en rättvis bild av verksamheten. Så här svarade en allsvensk ekonomischef samt en revisor på frågan ”vad är anledningen till att man vill redovisa sina spelare i balansräkningen istället för att kostnadsföra dessa direkt?”. * (saxat från studien)

”ett köp av ett spelarkontrakt är en investering, att redovisa spelarna som en imateriell tillgång i balansräkningen ger en mer rättvisande och korrekt bild av resultatet än om man skulle kostnadsföra spelaren direkt…” – Hans Christoffer Toll – AIK Fotboll AB

”huvudsakliga anledningen är att man vill fördela utgiften för kontraktet över den period det sträcker sig över. Skulle man redovisa utgiften som en kostnad direkt skulle detta inte leda till en rättvisande bild eftersom man då skulle få en stor kostnad första året…” -en revisor

Tar vi AIK och deras senaste bokslut som ett exempel, har transfersumman för argentinarna aktiverats på balansräkningen och sign-on till Nils Erik kostnadsförts direkt. 2007 års kostnad för argentinarna är m.a.o lägre än kostnaden för Nils Erik J. 2008 är det tvärt om.

Ger det en rättvis bild och en jämförbarhet av verksamheten över tiden? Nej om du frågar mig!

Ger sign-on bonus en hyfsad bild av en spelarens marknadsvärde och borde kunna klassas som ett anskaffningsvärde? Ja om du frågar mig!

AIK Fotboll hänvisar givetvis i sina rapporter till att detta är en engångskostnad. Förvisso är det ju det i detta specifika fall, men underförstått skulle det innebära att klubben säger att man aldrig mer eller ytterst sällan kommer att värva bosmanspelare till vilka sign-on betalas ut. Idag är ju detta en del av vardagen.

Jämförelsen kommer även halta om vi ska jämföra klubbarna med varandra. En klubb som under ett år endast värvat bosmanspelare kommer få en helt annan periodiserad kostnadsbild än en klubb som köpt loss kontrakt från en tredje part. Resonemnaget kring det omtalade driftresultatet blir även det haltande om man nu inte tar hänsyn och isolerar bort sign-on kostnader innevarande period.

Så ska vi snacka om en ”rättvis bild” måste något göras åt redovisningen, annars kan man lika gärna lägga ner ”spelarkontrakt på balansräkningen” helt och hållet.

Degens redovisningsteknik fyller inget sådant syfte. Den ger nu snarare en motsatt effekt och känns mer som ett verktyg för tiden då klubbarna låg på gränsen till att klara elitlicensen men ändå villa kunna konkurrera sportsligt genom att köpa spelare bara utrymmet i kassaflödet fanns.

Skulle man dessutom hårddra det hela borde hela kontraktskostnaden kunna aktiveras, dvs transfer fee, sign-on samt total lönekostnad under löptiden. Det borde ge en än mer rättvis bild av spelarens marknadsvärde, dvs vad det kostar och nyttja dennes kompetens i relation till förväntad sportslig prestation med framtida kassaflöden som konsekvens.

* Varför fotbollsklubbar får redovisa spelare i balansräkningen – Henrik Blom, Johnnie Engström, Peter Jakobsson, 2006

4 reaktioner till “Redovisningen är inte konsekvent

  1. Du får inte så många kommentarer på dina inlägg, men jag vill ändå påpeka att du är bland det mest läsvärda i hela ”fotbollsbloggosfären”! Det är oerhört intressant att både läsa dina analyser och förklaringar av sånt som många av oss undrar över – men inte har kompetensen att läsa oss till själva. Det är GRYMT intressant – och jag hoppas verkligen att du fortsätter att leverera så jvla bra material även framöver!/Jürgen Hingsen

    Gilla

  2. Håller med föregående talare – en blogg av högsta klass!”Skulle man dessutom hårddra det hela borde hela kontraktskostnaden kunna aktiveras, dvs transfer fee, sign-on samt total lönekostnad under löptiden.”Lånar ditt citat. En intressant detalj angående ovanstående citat är: att för första gången iom köpet av Rami Shaaban så verkar Hammarby inkludera just hela kontraktkostnaden. Nu återstår och se om man väljer att göra det i bokslutet. Annars tycker jag att det verkar som att Hammarby gjort sitt bästa för att dölja vad spelarna har kostat tidigare. Sedan är väl det så att det är rent skattetekniskt mer fördelaktigt att ta ”sign on” kostnaden direkt? Om en spelare är bosatt utomlands så betalar mindre skatt än i Sverige. Lex Anders Svensson.

    Gilla

  3. Tackar allra ödmjukast.., jag kommer nog hålla igång så länge ämnet är intressant och tiden räcker till.ZoulmannenI Bajens fall försvinner sign-on i de totala lönekostnaderna och blir omöjligt att kvantifiera med redovisningen som verktyg.Vad gäller Rami så lär han redovisas enligt nedastående metod.Jag gör lite enkla antaganden med jämna siffror som inte behöver vara riktiga.Kontraktlängd: 5 årTransfer: 5 msekSign on 5 msekMånadslön: 100k/mån = 1.2 msek/årEnligt SvFF rekommendationer och så som HF AB har redovisat:Transfersumman 5 msek aktiveras som en imateriell tillång med en årlig avskrivning á 1 msek.Kostnaden år 1: 1 msek + 5 msek (sign-on) + 1.2 msek (lön) = 7.2 msekKostnaden år 2-5: 1 msek + 1.2 msek =2.2 msek.Sen tillkommer ju sociala på det.Det ger ju en helt skev bild år 1 och en något mindre skev bild år 2-5. Så som jag ser det bör klubbarna få aktivera både transfer och sign-on. Inte för att det skapar eller trollar fram något extra finansiellt utrymme år 1 men för att det helt enkelt speglar verksamheten på ett mer korrekt sätt. Så:Upp med 10 msek på balansräknigen med en en årlig avskrivning á 2 msek.Kostnaden år 1-5 blir då 2 msek + 1.2 msek = 3.2 msek.Plus sociala då givetvis.Egentligen skulle man kunna aktivera hela kontraktskosnaden på 16 msek på balansräkningen.Den årliga avskrivningen blir 3.2 msek.Det skulle förvisso boosta klubbarnas bokförda värden, balansräkningarna skulle bli betydligt större. Löneutbetalningarna år 2-5 skulle bli en skuld på andra sidan vilket ju sänker soliditeten. Men å andra sidan har ju klubben förbundigt sig och betala ut lönen till spelaren under kontraktstiden, dvs har en skuld till spelaren.Så egentligen ger detta en än mer rättvis bild av verkligheten.

    Gilla

  4. Håller med övriga – all cred för grym blog. Jag har en fråga (eller flera). Normalt brukar företag av skatteskäl vilja kostnadsbokföra tillgångar i stället för att boosta balansräkning och därmed göra ett bättre resultat. Är det inte därför som klubbarna väljer att kostnadsbokföra sign-on eller investeringar? Dvs endast klubbar som konstant gör negativa resultat och där elitlicens hotas (iofs kanske lejonparten av sv klubbar:) vill öka sina tillgångar? Din tes är ju att klubbarnas br ska kunna jämföras men borde det inte redan finnas regler, motsvarande dem för hur fasta tillgångar värderas och skrivs av, för hur detta ska hanteras? Rekommendationerna från svenska fotbollsförbundet verkar väldigt vaga (öppet för kreaktivitet)? /mars7

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s