Nyttomaximerande klubbar vs Profitmaximerande klubbar – modellen

Jag har tidigare skrivit lite kort om profitmaximering vs nyttomaximering.

Det finns ekonomer som roat sig med att illustrera en teoretisk modell vad gäller strategier för dessa två olika kategorier av klubbar. Modellen är teoretisk och bygger på att antal strikta antaganden vilka sällan kan identifieras i verkligheten men den ger oss en bra referensram vad gäller skillnaden mellan nytto- och profitmaximering.

Börja gärna med att läsa om det empiriska sambandet mellan en klubbs personalkostnader och sportsliga prestation samt sambandet mellan en klubbs sportsliga prestation och intäkter.

Länken mellan dessa två förhållanden kan antas råda enligt följande funktioner där ”P” är klubb i:s sportsliga placering år t. ”w” är klubbens personalkostnad i förhållande till ligasnittet och ”R” är klubbens intäkt i förhållande till ligasnittet.

Variablerna ”a” och ”c” anger effektiviteten, det vill säga hur väl respektive klubb förvaltar sina resurser.

Szymanski & Hall illustrerar även ett förhållande mellan sportslig framgång och profit enligt nedan graf.

Fig1 – förhållandet sportslig framgång vs profit, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

Man menar att en fotbollsklubb måste investera i sin spelartrupp för att nå sportslig framgång och på så sätt skapa en attraktiv produkt. Upp till en viss klubbspecifik nivå kommer man därför kunna maximera sin vinst.

Samtidigt kommer lönsamheten att avta efter att klubben nått en viss nivå av framgång. Det kan bl.a. bero på att klubbens demografiska förutsättningar är sämre än sina konkurrenters och framgången inte kan kapitaliseras ytterligare. Man når ett läge där marginalkostnaden för spelartruppen överstiger margnalintäkten.

Fig2 – indifferenskurvor, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

 

En indifferenskurva anger de varukombinationer som alla ger samma nytta. I detta fall definieras varorna som profit respektive sportslig framgång.

Samtliga möjliga kombinationer längs kurvan I0 ger samma nytta. Vi ser att sämre position i tabellen kräver en mycket stor ökning i profit för att den nyttomaximerande klubbchefen ska vara lika ”happy”.

Givetvis ger även samtliga möjliga kombinationer längs I1 även det samma nytta. Nyttan i indifferenskurvan I1 är dock högre än nyttan i kurvan I0. Om resurserna tillåter vill man välja den kurva som ger mest nytta.

De horisontella linjerna är en profitmaximerande klubbchefens indifferenskurvor. Det enda nyckeltalet denna klubbchef bryr sig om är profit, oavsett var någonstans i tabellen klubben hamnar.

Fig3, saxat från: “Making Money out of Football” – Stefan Szymanski, Stephen Hall, April 2003

 

Lägger vi in indifferenskurvorna in i profit/success modellen, kan vi se var respektive klubb kommer att välja sina strategier. Bilden bygger på antagandet där båda klubbarna har exakt likadana förutsättningar bl.a. vad gäller demografi & logistik och därmed intjäningsmöjligheter.

Den profitmaximerande klubbchefen kommer att välja sambandet profit/succes vs profit som maximerar profit vid punkten π(PM). Klubbchefen kommer därför spendera så mycket pengar på spelarkontrakt som motsvarar sannolikheten till den givna nivån på sportslig framgång, S(PM).

En motsvarande budgetstrategi för den nyttomaximerande klubben skulle innebära indifferenskurvan I0. Den är dock inte nyttomaximerande eftersom indifferenskurvan I1 levererar högre nytta. Eftersom klubbarna har samma grundförutsättningar, väljer därför den nyttomaximerande klubbchefen strategi I1 den med en lägre profit π(U). Som pay-off erhåller klubbchefen en högre sannolikhet till sportslig framgång, S(U).

*******************************************
För klubbar som befinner sig högst upp i fotbollens värdekedja, det vill säga tillhör de klubbar som har högst intäkter i fotbollseuropa, är konkurrensen om åtråvärd talang betydligt mindre. Dessa klubbar kan därmed begränsa sina löneutgifter eftersom konkurrenterna likförbannat saknar resurser för att locka över talangen. Ett lysande exempel här är Manchester United vars ratio löner/omsättning ligger på endast ca 45%. Det ger klubben rörelsemarginaler kring ca 30%.

*******************************************
Skulle jag vara ligaorganisatör hade jag önskat en marknad där de klubbar som har störst marknadsandelar var profitmaximerare och de med lägst marknadsandelar nyttomaximerare.
Varför? För att det stimulerar tävlingsbalansen i en sett till intäkter ojämn marknad vilket på längre sikt driver efterfrågan på fotboll.

I USA är samtliga klubbar i respektive proffsliga profitmaximerare. För att säkerställa tävlingsbalansen tillämpar man bl.a ”revenue-sharing” och allokering av talang genom draft-system.

*******************************************
Modellen borde rimligtvis vara viktig att förstå för klubbägare när man utformar incitamentprogram för management.

7 reaktioner till “Nyttomaximerande klubbar vs Profitmaximerande klubbar – modellen

  1. http://www.fotbolldirekt.com/chock-för-mff-nya-arenan-300-miljoner-dyrareIlmar Reepalu skriver en blank check och blir sen förvånad över att den löses ut för 75% mer än vad han hoppats på. Moral hazard in action…Peab nöjda (mer än så säkerligen…) med att uppdraget blivit 75% större än beräknat, arenabolagets aktieägare (dvs INTE kommunen) får mer kontorsyta och högre ”leverage” då de klart som fan inte betalar ett jota ur egen ficka annat än de ursprungliga 100mkr, kommunen kliar sig på huvudet och fattar ingenting…<>”- Många av oss var väldigt förvånade. Hur kan man göra så grova felkalkyler?”<>Ja, hur kan man…Fast, det är ju klart kommunen får ju en massa skatteintäkter som betalar det hela. Det finns det ju statistik på…

    Gilla

  2. Nu har det ju faktiskt blivit ett aktieägartillskott under 2008. MFF pumpade in ytterligare 10 msek i eget kapital, ökade sin insats från 25m till 35m. Man behåller 25% i fastighetsbolaget vilket innebär att de två övriga ägarna rimligtvis borde ha puttat in 30m. Det efter att kostnaden ökat från 580m till de 700m(?) som nu nämns.Men det stämmer det du skriver, leverege blir billigt tack vare det ränte- amorteringsfria lånet.ang sommarens transferfönster, varför gör man på detta viset??Är ”lagt kort ligger” det bästa argumenetat man kan leverera?

    Gilla

  3. // OHDet har gått mig förbi likt det sunda förnuftet gjort för Ilmar Reepalu…Det puttar in 40Mkr och får, här finns tydligen olika uppgifter, cirka 120-300Mkr mer till arenan. Det hela förefaller väldigt utstuderat på något sätt…Hur mycket har nu Malmö kommun garanterat för bolagets räkning?———————————–”Can you direct me to the railway station?” asks the stranger. “Certainly,” says the local, pointing in the opposite direction, towards the post office, “and would you post this letter for me on your way?” “Certainly,” says the stranger, resolving to open it to see if it contains anything worth stealing. ”– Sagt om public choice-teorin, som tydligen studerats i noggrant i Skåne-trakterna…

    Gilla

  4. För ett år sedan var strukturenEget kapital, fördelat på tre privata ägare: 100 msekBanklån 310 msekKommunalt lån ”free of charge” 145 msekSedan dess verkar notan, pga vissa tillbyggnader ha ökat till 700 msek (om det nu är den exakta summan)40m kommer från ägarna och det är oklart hur skulddelen förändrats.Även oklart hur den första strukturen såg ut (innan uppgraderingen av totalkostnaden till 580m, för man missade väl några kostnader i början av projektet)

    Gilla

  5. Läs PILLERPLANETEN som analyserar den hierarki som den profitstyrda arenasporerna utvecklat. En ganska skickligt organiserad ”råkapitalistisk” modell,
    där de som genererar pengarna är atleterna/spelarna och media som via penningflödet från publiken och reklam rider på de djupa primitiva etnocentriska känslorna. Fotboll är massornas psykoterapi. ”Emotionell prostitution och självplågeri.” säger en del elakingar. Alkoholens, drogernas och dopningens betydelse analyseras.
    BBC och Leicesteruniversitetets häpnadsväckande fynd i FA.
    6 % erkänner systematisk dopning
    38 % tar dopningspreparat under säsong.
    Spelarna vet tre veckor i förväg när dopingpolisen gör besök? m.fl andra mm oegentligheter
    Etiskt blir nog dopningen idrottens verkliga ödesfråga kanske profitismen därefter.- Låt bevisbördan ligga på idrottsförbunden istf atleterna – Ledningarna skall se till OCH bevisa att deras atleter är rena under hela sin aktiva tid. Rovdriften på talanger är osmaklig eftersom deras föräldrar duperas och mutas eller själv är prestationshetsare. Av 1000 barn blir kanske bara en elitspelare…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s