Menlöst hot om transferbojkott?

Den inom mycket snar framtid avslutade fotbollssäsongen i Italien är  den första med en ny regim vad gäller försäljning av sändningsrättigheter och distribution av pengarna.  
Figuren nedan visar hur intäkterna från sändningsrättigheterna i Serie A numera distribueras. Tilläggas kan att denna distributionsmodell är mindre solidarisk än flera andra europeiska modeller. Framför allt när det handlar om de totalt 25 procenten som baseras på sportsliga prestationer sedan en längre tid tillbaka. Denna trots allt inte helt betydelselösa del håller inträdesbarriärerna högre än på andra marknader mot utmanande klubbar utan en framgångsrik historia. 

För storklubbarna har dock detta regimskifte haft en signifikant monetär effekt under det första året. Hos Juventus kunde vi observera skillnaden i klubbens halvårsrapport där intäkterna från sändningsrättigheterna har minskat med nästan 20% vilket på helårsbasis ser ut att bli ett bortfall i intäkter på €20 miljoner.
I dagarna har vi kunnat läsa om en möjlig transfer-bojkott där de största italienska klubbarna har hotat om att man inte kommer att förvärva spelarkontrakt från de mindre klubbarna. Om jag förstått saken rätt så handlar bråket om den del som finns inbakad i tårtbiten om 25% av sändningsrättigheterna (fan-base). För det är det enda segmentet där premien från TV sända matcher kan tänkas att rymmas inom. Denna premie ska enligt uppgift delas lika mellan klubbarna oavsett hur tv tittarnas lagtillhörighet ser ut.

Men en transfer-bojkott är ganska harmlös och snarare ekonomiskt kontraproduktiv.

För det första så hör det till naturens lag att antalet transfers inom ligan minskar när en revenue sharing mekanism aktiveras. Vi såg nämligen en omvänd effekt när en revenue sharing mekanism avaktiverades i England. Fram till 1983 gav hemmalagen i de engelska ligasystemen upp 20% av matchdags-intäkterna till en pool därifrån pengarna solidariskt distribuerades ut till klubbarna. Till slut började de större klubbarna att misströsta och hotade med att bryta sig loss och bilda en egen liga. Detta medförde ett regimskifte där endast 4% av hemmalagens intäkter gavs upp till den gemensamma poolen.

Ekonomerna Terry Robinson och Robert Simmons mätte effekterna av förändringen i modellen och resultaten säger oss att regimskiftet 1983 resulterade i en försämrad tävlingsbalans. Detta genom en högre sannolikhet för att spelare av högre kvalitet distribuerades uppströms ligasystemen men även en högre sannolikhet skattades för övergångar inom ligorna.

För det andra så borde det rimligtvis ligga i storklubbarnas intresse att förvärva kontrakt från de utmanande mindre klubbarna. Ju längre tid de mindre klubbarnas högpresterande spelare får stanna i sina klubbar, desto mer värde skapar de stora klubbarna åt sina mindre konkurrenter. Och ju mer man begränsar sitt egna talangupptagningsområde desto mer stryper man utbudet, vilket rimligtvis i slutändan minskar värdet på den egna klubben.

Problemet för att kunna fortsätta rekrytera spelare i samma takt som förr från mindre klubbar så måste storklubbarna överprestera de mindre klubbarna i kapitalanskaffning, och det rejält. Nya pengar behöver således komma in till storklubbarna från ökade intäkter under matchdagen, nya och mer exklusiva sponsoravtal eller helt enkelt kapitaltillskott från ägare alternativt andra kreditgivare. 
Ett alternativ, eller snarare komplement till det är att försöka minska de mindre klubbarnas intäkter. En förändrad distributionsmodell skulle ju kunna åstadkomma det men hotet om en transfer-bojkott är nog varken särskilt hotfullt eller det optimala vapnet att använda sig av. Så kanske är det bara ett medel för klubbarnas ledare att skydda sin egen rygg i och med förväntat färre spelarrekryteringar från sina mindre italienska motparter. 
– Vi kan alltid hänvisa till bojkotten när duktiga spelare inte värvas.

16 reaktioner till “Menlöst hot om transferbojkott?

  1. Bisarrt system med resultat baserat på de senaste 5 åren och resultat sedan 1946.

    Men däremot gillar jag att man fört in Fan-base och Stadens storlek i fördelningen. Då det faktiskt är så att ju större stad desto bättre exponeras ligan och det samma gäller fan-basefaktorn.

    Spontant så anser jag att Allsvenskan och Superettan borde ta till sig detta och införa en pengafördelning likt detta:

    placeringspeng ca 40%: fördelas endast på lag 1-4

    Grundpeng, ca 15%: alla lag får denna,

    Fan-base/popularitetspoäng, 30%: De 5 eller 6 populäraste lagen får denna summa, baserad på hemmapublik, köpta/visade TV-sändningar och storlek på bortafölje.

    Stadens storlek dvs kommunens, resterande 15%: Det går till sex lag som kommer från kommuner som är störst i sin serie.

    Ett sådant fördelningssystem skulle gynna vinnare och storstadslag dvs de som kan få en fotbollsliga att blomstra.

    Gilla

  2. Så om kommun är en fördelningsnyckel så bör t.ex. BP (om de skulle spela i allsvenskan) få mer än AIK?

    Eller om linköping plötsligt skulle göra som hockeyn och köpa sig ett lag, skulle de då ha bidragit ett enda jota till att göra allsvenskan till det varumärke det är idag?

    Nej, det enda godtagbara är att gå på antalet säsonger i allsvenskan. På så sätt får t.ex dif 2/3 av det AIK får medan bajen får drygt hälften. Det borde kännas smickrande för de klubbarna…

    🙂

    Gilla

  3. Nja jag skulle knappast tro att någon av dessa två modeller av anonym och Adam skulle gå hem.

    Däremot tro jag seriöst på en fördelningsnyckel likt detta upplägg:

    45% fördelas till plats 1-4, 10% till alla som en serieersättning och resterande del 45% till de 6 främsta lagen när det gäller Fan-base.

    Där har vi nog en seriös nyckel till att göra Allsvenskan till en mer seriös och lyckad serie där de som drar det Allsvenska lokomotivet (de publikdragande lagen) också belönas för det.

    Gilla

  4. ”En annan sak som är väldigt spännande är att vi fick ja till idén att ta fram en helt ny fördelningsmodell för våra intäkter. Vår viktigaste uppgift är att se till att den gemensamma kakan växer. Vi tittar på den holländska modellen, som vi visade för klubbarna på beslutsmötet. Där fördelas pengarna på ett sätt som ska stimulera tillväxt. Vi ska hitta parametrar och styrinstrument som innebär att om man bidrar till att kakan växer så ska man också få en större del av kakan. Beslutet om hur den slutliga modellen ska se ut räknar vi med att kunna fatta i augusti”

    http://bit.ly/jRGvEK

    Efter lite grävande förra veckan hittade jag en beskrivning av den holländska nyckeln

    ”50% based on sporting merit, 50% based on commercial market value”

    Gilla

  5. Jag håller med om att fördelningsnyckeln borde ändras radikalt i Allsvenskan. Det jag inte håller med, om eller förstår, i era modeller är varför endast lag 1 – 6 skall få pengar. Varför inte en fallande skala från plats 1-16 (eller plats 1-15 som det i praktiken blir).

    Gilla

  6. David, i mitt upplägg får alla lag pengar.

    -En grundsumma på 10%= Alla lag
    -Placeringsumma på 45%=Endast lag 1-4 (dvs endast lagen som får medalj).
    -Fan-Base summa på 45%= Endast de 6 bästa med stora supporterskaror och marknadsvärden.

    Det ger incitament för de sämre lagen att hamna högre upp i tabellplaceringen, som det är idag nöjer sig många lag med att inte åka ur Allsvenskan. Dessutom är det dags att de publikdragande lagen med trogen publik börjar gynnas då det är dessa som skapar intresse för Allsvenskan.

    OH, intressant med Eredivisie och den Nederländska fördelningsnyckeln. Den borde man annars köra rakt av isf den nuvarande sämre Svenska modellen.

    Gilla

  7. Agustinus:

    Jag förstår ditt resonemang kring incitament. Dock ger ditt förslag inget incitament att komma högt upp i tabellen under förutsättning att placering 4 är ouppnålig. Om ett lag ligger på plats 12 och det är 3 omgångar kvar och det är 10 poäng upp till placering 4 så har de ur ekonomisk synvinkel inget att kämpa för då placering 5 ej ger mer pengar än placering 12.

    Jag tycker att alla placeringsförbättringar borde belönas. Kanske med exponentiell utveckling uppåt.

    I övrigt håller jag med dig

    Gilla

  8. Sååå… lag från mindre orter ska konsekvent missgynnas…
    Jag har inget emot en tydligare tilldelning baserad på sportsliga resultat än vad som gäller idag. Den är nödvändig skulle jag säga… och den enda giltiga fördelningsnyckeln. Jag gillar idén med publikbonus som återintroducerats den här säsongen, och som är ett incitament som kan utvecklas. En tilldelning baserad på mediaexponering är ok tycker jag, men i grunden är jag för att klubbarna inom ett gemensamt ramavtal skulle kunna sluta egna avtal med media. Däremot är jag emot – precis som Adam 🙂 – att kommunens storlek eller antal medlemmar eller något annat ad hoc mått skulle styra en bidragbedövad fotboll.

    /KFF

    Gilla

  9. Det är ngt som måste siimuleras och testas, problemet är att man fortfarande vill ha en liga som uppvisar en viss jämnhet och där man iallafall tror på att ett bottenlag kan slå ett topplag. Ex skulle den nyttan i den spanska ligan kunna höjas utan att varken barcas eller reals position hotas men så högt vill de förståligt ej ”gambla”

    Gilla

  10. //KFF (eller någon annan)

    Har ni några detaljer kring publikbonusen utöver att man får någon sorts ”bonus” om man ökar publiksiffran i en viss match jämfört med samma match förra året?
    Har sökt med ljus och lykta men inte hittat hur potten skulle fördelas.

    Och vad är bra med den?

    Är det bra om tff drar 1233 personer istället för 1232?

    Är bonusen inte bara ytterligare ett bidrag…?

    På något sätt verkar de allsvenska ledarna helt besatta av denna typ av ”alkemi” där man ska förvandla skit till guld. Cupens femtielva format, cupdagar i soliga gävle, publikbonusar, klubb-tv, facebook, whatever…

    http://bit.ly/mqlc3p

    ”- Det är de små klubbarna som har varit mest entusiastiska. De får nu samma möjligheter som en stor klubb som har råd med det här, säger Thomas Sturesson.”

    Om allsvenskan har en publikkris och de mindre klubbarna konsekvent har gynnats, är det då en galen idé att bara göra tvärtom…?

    Gilla

  11. //Adam

    Det enda jag sett om publikbonusen är att den ska omfatta totalt 8 mille. Fördelningen har jag ingen aning om. Rätt utformad kan den ändå – möjligen – vara ett incitament till föreningarna att arbeta smartare för att locka mer publik. Värt att testa iaf.

    /KFF

    Gilla

  12. Jag är för att ”publikklubbarna” gynnas. Det tvingar de mindre publika klubbarna att utveckla sitt varumärke och erbjudande. Det i sin tur stärker varumärket och produkten Allsvenskan. Och det måste i grunden vara syfte – att Allsvenskan ska utvecklas.

    Vidare är jag för fallande skalor då det minimerar risken för ”läggmatcher”. Att en klubb inte anstränger sig för att nå plats fem då plats tio ger lika mycket klirr i kassan.

    Jag anser att fördelningsnyckel ska motivera klubbarna att utveckla sig själva. Dvs stärka sitt varumärke, putsa till sitt erbjudande, börja arbete med marknadsföring och försäljningen och lämna föreningslivet och jantelagen träningsväskan.

    // Tompa

    Gilla

  13. Publiklag ska gynnas i förhållande till sin marknad i.s.f. Det är ju aldrig realistiskt att KFF skulle kunna ha publiksiffror av MFFs storlek (f.ö. rymmer arenan bara 12000). Snittar KFF över tid 7000 är ju det en oerhört hög siffra, medan 15000 egentligen kanske är en låg siffra för MFF. Det är här publikbonus ändå kan vara ett intressant incitament eftersom marknadsvillkoren är så olika. Det är klart att en rad lag i AS har verkliga bekymmer med sin fan-base. Syrianskas publiksiffror, t.ex., överraskade iaf mig, liksom BPs när de låg i allsvenskan.

    Man kan också konstatera utifrån publiksiffrorna efter 8 omgångar, att AS hittills varit en publik framgång. Med en 1/4 spelad, har AS 2011 1/3 av förra årets totalpublik. Hoppas diskussionen om färre lag i allsvenskan därmed är slut.

    /KFF

    Gilla

  14. //KFFF

    Ha!

    ”ska gynnas i förhållande till sin marknad i.s.f.”

    Är Kalmar missnöjda med storleken på sin marknad får de väl flytta!

    Varför inte flytta till västerort i Stockholm där du tycker att BP underpresterar?

    Eller är det så att det finns ytterliggare en variabel att ta hänsyn till?

    Måste man kanske ha ett varumärke och en historia?

    Din prognos är för övrigt rätt skakig om den bygger på att publiksiffrorna kommer att utvecklas linjärt framöver. Flera publikmatcher, inkl. premiärerna(duuh!), räknas in i de 8 första matcherna och rimligtvis ser det väl inte så ut varenda omgång från 9-30.

    AIK har t.ex. haft rätt dåliga publiksiffror trots inte helt urusla resultat så jag skulle vänta med att friskförklara allsvenskan.

    Gilla

  15. Det bästa incitamentet att utveckla publikintäkterna borde rimligtvis vara att öka dess betydelse i den totala produktmixen. Vilket man ju de facto gör i och med en mindre solidarisk distributionsmodell.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s