Economics of shortage

I början av veckan ställde NBA in de första veckorna av säsongen på grund av en arbetsmarknadskonflikt mellan spelfacket och klubbägarna. Forbes skriver att de inställda matcherna skapar möjligheter åt NHL som därmed förväntas att öka sina publiksiffror och intäkter. Det scenariot är mycket troligt eftersom en motsvarande effekt kunde observeras under säsongen 2004-05 då NHL hade sin lock-out. Daniel Rascher, Matt Brown, Mark Nagel & Chad McEvoy* estimerar att NBA lag under konflikten i NHL ökade sin publik med 546 åskådare per match vilket motsvarar ungefär $1 miljon i biljettintäkter plus $300 tusen i merchandiseförsäljning. I sina slutsatser skrev de bland annat:

Professional sports franchises at all levels must interact with local, regional and national politicians to successfully operate their franchises. The results of this study should encourage owners of any professional sports team to actively work with political power brokers to insure that, when possible, other sports franchises are not permitted to enter the marketplace or established ones are encouraged to vacate – possibly creating artificial monopoly rents. Professional sports franchises at the major league level have already noted the value of having few or no other major professional sports teams in the area. This study shows that owners at all levels should potentially work within the system to limit competition from other professional leagues. 

Istället för att ägna sig år värdeskapande processer som att till exempel investera i talang med syfte att prestera bättre och mer underhållande på planen, förbättra sin publikservice samt konkurrera med pris och därmed skapa välfärd åt konsumenterna, så kan klubbarna försöka att skapa vinster genom att påverka de ekonomiska och juridiska förutsättningarna på marknaden och därmed minska konkurrensen. I den amerikanska Major League världen är det klubbägarna i respektive liga som själva reglerar konkurrensen eftersom klubbarna inte kan degraderas på grund av dåliga prestationer samt att de själva godkänner alla eventuella nyetableringar alternativt flytt av lag mellan städerna. Man ser naturligtvis till att klubbarna har ett regionalt monopol inom sin liga. Utöver det brukar klubbägarna utöva utpressning mot myndigheterna och genom att hota om flytt från stan till en annan lyckas de ofta förhandla till sig offentliga överinvesteringar i nya arenor som skattebetalarna och inte marknaden får betala. Genomsnittsåldern på arenorna i NFL och MLB är 23 år vilket kan jämföras med 78 år för en genomsnittsarena i Premier League**. 

Sedan delar ägarna de monetära vinsterna som blir över mellan varandra med hjälp av den inbyggda revenue sharing mekanismen.

Att försöka få exklusivitet som den enda Major League verksamheten i sin region vore att ta ytterligare ett steg. När väl myndigheterna börjar lyssna på de etablerade aktörerna och gå dem till viljes minskar välfärden åt den enskilda människan då utbudet av aktörer begränsas till ett färre antal. Det i en direkt motsats från en fri marknad där nya klubbar försöker att etablera sig så länge det går att identifiera potentiella vinster. Är det så att marknaden skulle komma att bli överetablerad på sportverksamheter så skulle de sämst presterande slås ut. Kvar skulle de effektiva verksamheterna finnas.

Nu är det kanske ingen större fara då marknaden för sport är relativt liten och obetydlig i det stora hela. Men vad händer om ett sådant beteende börjar sprida sig i ekonomin där företag istället för att tjäna pengar genom att leverera bra produkter och ägna sig åt innovationer och värdeskapande börjar manipulera marknadens spelregler? Idag finns uppemot 20 000 registrerade lobbyister som springer runt i korridorerna i Washington och driver olika frågor på uppdrag av stora företag och andra organisationer. Mellan 1998 och 2010 har dryga $30 miljarder lagts ner på lobbyarbete. I flera fall är syftet att påverka olika juridiska och ekonomiska förutsättningar, allt från handelshinder, inträdesbarriärer och skattesubventionerade produkter och tjänster till statlig hjälp och räddningsaktioner åt dåligt presterande och misskötta företag.


Sakta men säkert sker här ett skifte från en fri marknad till korporatism och för varje år som går försämras effektiviteten på marknaden och med det landets produktivitet och konkurrenskraft. Till slut en vacker morgon, vaknar landet upp med en statsskuld som överstiger 100% av bruttonationalprodukten.

———————
*Where did National Hockey League Fans go During the 2004-2005 Lockout?: An Analysis of Economic Competition Between LeaguesDaniel Rascher, Matt Brown, Mark Nagel & Chad McEvoy

** O Wad Some Power the Giftie Gie Us, League Structure & Stadium Rent Seeking: the Antitrust Role Reconsidered – David Haddock, Tonja Jacobi & Matthew Sag

5 reaktioner till “Economics of shortage

  1. USA vill alltid ha frihandel uti världen om det passar landet självt men inom det egna landet breder protektionismen ut sig. Allt ska skyddas för att maximera vinsterna. Det finns tendenser även i Sverige.

    Lommen

    Gilla

  2. Ja, kapitalisten strävar alltid efter monopol och om ingen stoppar henne så når hon det till slut. Det är en sak att bli ensam på marknaden tack vare att ha konkurrerat ut alla andra genom överlägsna processer. Men att göra det med hjälp av politiker och myndigheter så ser man början till slutet.

    Gilla

  3. wonderful issues altogether, you simply received a new
    reader. What would you recommend about your publish that you made some days ago?
    Any positive?
    Feel free to surf my blog : perfumes

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s