Premier League – Deleveraging Process

För knappt en vecka sedan släppte Deloitte årets Annual Review of Football Finance där man analyserar intäkts- och kostnadstrenderna i europeisk toppfotboll i allmänhet och engelsk i synnerhet. Årets rapport visar en ganska tydlig trend att balansen i böckerna bland klubbarna i Premier League håller på att förbättras. Säsongen 2009-10 redovisade enbart fyra klubbar svarta siffror. Säsongen 2010-11 hade det antalet fördubblats och åtta klubbar av tjugo redovisade vinst före skatt.

Figuren visar det samlade resultatet före skatt för Premier League klubbarna säsongen 2010-11. (£ miljoner)

När vi tittar på vinsten före skatt för hela Premier League så ser det i en första anblick ganska rött ut men om vi räknar bort Manchester City vars förlust förklaras av klubbens mål att nå toppen av den europeiska fotbollens näringskedja så ser vi en mycket tydlig resultatförbättring. Jämfört med säsongen 2009-10 så förbättrades klubbarnas samlade resultat med nästan 40 procent.

Det vi också kan se är att ligaklubbarnas samlade skulder har minskat ganska kraftigt under de senaste två säsongerna (säsongen 2010-11 är alltså den senaste som finansiell data finns tillgänglig för). Framför allt är det skulder till banker och kreditinstitut som har minskat mycket kraftigt. Klubbarnas samlade räntekostnader har också mer än halverats. Från £235 miljoner säsongen 2009-10 till £102 miljoner säsongen 2010-11.

Figuren visar de samlade skulderna för Premier League klubbarna (£ miljoner). Att den samlade nettot på bankslulderna är positivt beror på det för ett år sedan stora cash balanserna hos ManUtd och Arsenal. ”Other Loans” utgörs till största del av de obligationslån som Arsenal och ManUtd har. ”Soft loans” är de räntefria lån som klubbarnas ägare bokfört. Här står tre klubbar för nästan hela summan: Chelsea för £800 miljoner, Newcastle för £277m och Fulham för £200m.

Den enkla förklaringen till det är att bankerna själva håller på att konsolidera sina balansräkningar och inte längre är lika frikostiga med att låna ut pengar. Man vill helt enkelt inte längre låna till fotbollsklubbar. Men det är inte enbart bankerna som har dragit åt svångremmarna. Jag kan tänka mig att även klubbarnas ägare och deras ekonomi på ett eller annat sätt har påverkats av finanskrisen. De är därför inte längre lika villiga att finansiera sina klubbar som istället måste balansera upp sina böcker och närma sig självförsörjning så gott som det går.

Om vi tittar på klubbnivå så ser vi att de hårt sockerpappa-finansierade klubbarna Chelsea och Manchester City sticker ut ganska kraftigt på minussidan. Även om underskotten är mycket stora så lever dessa klubbar inte under något insolvens-hot så länge som deras ägare finansierar. Här finns även tungt ansvar på ägarna att om de väl bestämmer sig för att lämna klubbarna så bör de förbereda en exit genom att ändra klubbstyrningen med större fokus mot balans.

Figuren visar respektive klubbs profit/loss. (£ tusen)
(klicka på bilden för högre upplösning)

Det har som sagt skrivits väldigt mycket om Uefa Financial Fair Play. Det förefaller finnas en mycket romantiserad bild av att regelverket kommer att medföra en balans i mer eller mindre samtliga klubbars böcker. Men så kommer det naturligtvis inte att bli. Det finns två anledningar till att klubbar redovisar röda siffror. Det ena är att deras ägare finansierar klubbarna och de kan därför ha en större kostnadsmassa än de intäkter som matchdag, sponsorer och media genererar.

Den andra anledningen är att klubbarna verkar på en konkurrensmarknad som vilken annan som helst. Och på en sådan marknad finns det alltid vinnare och förlorare, oavsett vilken industri det än handlar om. De klubbar och företag som inte är tillräckligt duktiga straffas. I den stora världen utanför fotbollen går dåliga och innefektiva företag i konkurs eller köps upp. Inom fotbollen överlever däremot de allra flesta klubbarna. I vissa fall transformeras de till det bättre och i andra fall fortsätter de att drivas på ett dåligt sätt.

Det är också något som mycket tydligt syns i diagrammet. Både Liverpool och Aston Villa redovisar stora förluster av den enkla anledningen att de inte har presterat tillräckligt väl i förhållande till de resurser de förfogar över. Detsamma gäller också Blackburn, West Ham och Bolton som också har straffades genom degradering på grund av sportsliga meriter.

Samma mekanism gäller naturligtvis också i den så av många hyllade och hårt reglerade Bundesliga. För bara sex år sedan var Borussia Dortmund mycket nära att gå under och Enligt DFL Bundesliga Report 2012 så redovisade 6 av 18 klubbar i den högsta ligan en förlust under säsongen 2010-11. I Bundesliga 2 var situationen värre och hela 10 av 18 klubbar hade inte böckerna i balans och redovisade röda siffror.

Det är möjligt att Uefa eventuellt kan få bort Sugar Daddies från fotbollen. Mediokerhet däremot, den går inte att reglera bort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s