ManUtd IPO – motiven och riskerna

Manchester United som tidigare har siktat på en börsnotering i Singapore byter strategi och gör det på börsen i New York istället. Ni kan läsa mer om nyheten under länken här. Den bakomliggande anledningen är att man anser sig ha större chanser att få bättre betalt för klubbens aktier. Syftet med börsintroduktionen är att sälja klubbens aktier (eget kapital) och att använda pengarna till att köpa tillbaka klubbens obligationer (skulder). Hur mycket pengar som klubben lyckas resa beror på den efterfrågan som finns från investerare att teckna aktier i ManUtd och därmed vilket pris familjen Glazer kan sätta. När klubben sålde för två och ett halvt år sedan sålde obligationer så var intresset stort och emissionen blev övertecknad två gånger.

ManUtd som tidigare har varit noterade på börsen i London bryter därmed en trend. Börsintroduktioner bland fotbollsklubbar var populära under den andra halvan av 90 talet. Som mest var nästan 40 klubbar noterade på de olika börserna i Europa. Ganska snabbt märkte dock investerarna att klubbarnas ledning ville vinna titlar istället för att tjäna pengar. Man tog investerarnas pengar och investerade i spelare, och mer därtill för att sedan komma tillbaka och be om mer. Intresset för börsen som finansieringskälla åt fotbollsklubbar blev därför mindre och mindre och idag är bara 21 fotbollsklubbar i Europa börsnoterade.

Röstsvaga aktier och ingen utdelning – inte nödvändigtvis någon nackdel
De aktier som kommer att säljas kommer att vara röstsvaga och enligt prospektet avser man inte att dela ut pengar till de investerare som köper aktierna. Därmed ska nya aktieägare förvänta sig avkastning på investerat kapital i form av kursökning som kan kapitaliseras genom försäljning av aktierna. Här finns det de som menar att avsaknad av makt och kontroll kan skrämma bort investerarna. Jag håller inte med och tror att det istället kan vara en fördel för aktieägarna. De som har gjort sin läxa om Glazers vet att deras mål inte är något annat än att öka värdet på bolaget. Och göra det till vilket pris som helst.

Ett lysande exempel på det är Glazers verksamhet i NFL, Tampa Bay Buccaneers. 4 vinster, 12 förlusterblev resultatraden senaste säsongen och missat slutspel, återigen. Och kanske är det inte så konstigt. Tampa Bay har ligans lägsta lönekostnader och trots att publiken har börjat svika så fortsätter intäkterna att öka. De gör det tack vare att 85% av NFL:s totala intäkter delas lika mellan alla lag. På så sätt delas de vinster som NFL skapar mellan klubbägarna och familjen Glazer utnyttjar systemet maximalt.
Figuren visar en tidserie med Tampa Bays intäkter, publiksnitt och personalkostnader. Klicka på bilden för högre upplösning.
I fotbollseuropa däremot – är förutsättningarna helt annorlunda. Av ManUtd:s totala £330 miljoner i intäkter säsongen 2010-11 var nästan £300 miljoner intjänade på egna meriter och bara lite drygt £30 miljoner garanterade genom revenue sharing. Det betyder att klubben – till skillnad från Tampa Bay Bucks –  måste bibehålla en hög kvalitet på sin sportsliga prestation för att kunna växa. Samtidigt säger erfarenheten att klubben inte spenderar mer än vad den behöver för att bibehålla sin sportsliga status. Man värderar befintliga och potentiella spelare mycket noggrant och förvärvar generellt inte övervärderad talang i en inflaterad transfermarknad för världsstjärnor.
Om Glazer skulle lämnat ifrån sig en större del av makten så skulle osäkerheten om klubbens framtida strategi växa. Och osäkerhet är något som investerare avskyr mer över allt annat.

Inte heller behöver uteblivna utdelningar vara någon större nackdel. Till exempel avstod Apple fram till iår från att dela ut pengar till sina aktieägare och inte har det hindrat att locka tillräckligt många investerare för att aktiekursen skulle rusa flera hundra procent under de senaste fem åren. Det handlar i första hand om förtroende om att management kan fortsätta förvalta pengarna lika effektivt som man har gjort historiskt. Vilken också ManUtd de facto har gjort under en längre tid. 

Överföring av risk
Det som däremot borde oroa investerarna en hel del är vad som händer efter att Alex Ferguson slutar. Ferguson har haft en mycket stor betydelse för den effektiva kapitalförvaltning som har präglat klubben. Skottens bidrag till aktieägarvärdet har varit och är mycket betydande och det finns en osäkerhet om hur effektiviteten blir framgent. 
Det är också troligtvis en betydande anledning till att Glazers vill genomföra emissionen. Den finansiella teorin säger oss att man ska sälja tillgångar när de är övervärderade och köpa när de är undervärderade. Det de amerikanska ägarna gör här är att man säljer en del av det egna kapitalet (på de nivåer man anser det vara övervärderat)  och köper skulder.

För klubbens räkning innebär det att den finansiella risken kraftigt reduceras. Men att tro att de pengar som idag betalas till obligationsägarna, istället kommer att användas till stora spelarförvärv är naivt. Klubbens fotbollsstrategi kommer knappast att bli annorlunda bara för att balansräkningen förändras. Man kommer att investera det som krävs för att hålla kvar klubben i toppen. Däremot kommer det finnas – om emissionen nu blir lyckosam – en större buffert som skyddar ManUtd från finansiell distress som skulle kunna uppstå i samband med misslyckad rekrytering av manager. Det är också den risken som de nya aktieägarna får betala för.

5 reaktioner till “ManUtd IPO – motiven och riskerna

  1. Är det ägarna som säljer aktier för att 'få ut' pengar eller är det klubben som ger ut nya aktier så de får pengarna?

    Artikeln verkar tyda på det senare men skulle gärna vilja ha det klargjort.

    Gör ju rätt stor skillnad.

    Gilla

  2. I grund och botten är det mer eller mindre samma sak (bortsett då från att den finansiella risken minskar när pengarna stannar i klubben).

    Glazer äger idag 100% av klubbens egna kapital. Detta kommer minska oavsett.

    Ponera att ManUtd värderas av marknaden till £2 miljarder genom att nya aktier emitteras och säljs för totalt £400 miljoner vilket gör klubben skuldfri. Det egna kapitalet är därmed värt £2 miljarder och Glazers andel av det egna kapitalet späds ut och minskar till 80%.

    De nya ägarna får rätt till 20% (men med mindre röster pga av A-shares strukturen)

    Glazer äger med andra ord 80% av klubbens framtida vinster och de övriga aktieägarna äger 20%.

    Glazer hade ju kunnat sälja sina egna aktier för att ta hem pengar till sig själva. Men då hade ju skulderna fortfarande funnits kvar med obligationsägarnas 8% på deras investerade kapital. Och det skulle ju minska värdet på det egna kapitalet som Glazer säljer.

    Varför? Av klubbens framtida vinster försvinner en betydande del till skuldägarna och aktieägarnas andel av vinsterna är mindre så länge ägarna av obligationerna ska ha sitt. Glazer hade därför varit tvungna att sälja en betydligt större del av klubben för att få ut £400 miljoner.

    Så ja, ”klubben får pengarna” men dessa pengar används till att förändra kapitalstrukturen, det vill säga köpa tillbaka obligationerna och därmed eliminera skulderna och skuldägarnas avkastning. Istället blir framtida vinster i sin helhet tillgängliga för ägarna av det egna kapitalet där Glazer äger 80% (i mitt räkneexempel).

    Och det är upp till ägarna att bestämma hur dessa vinster ska disponeras.

    Gilla

  3. Ja, blev ändrade planer. I teorin borde det innebära att det får ett lägre pris för aktierna än om pengarna hade varit kvar i bolaget. (lägre pris motsvarande det som tas ut).

    Men Glazers rådgivare kanske tror att skillnaden blir mindre och då gör de en bra affär.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s