Allsvenskan – konkurrenslandskapet

Allsvenskan har under många år varit den mätt i resurser mest jämlika ligan i Europa. Under de senaste åren har dock trenden pekat på en skiktning av resurser. Jag analyserar det närmare i detta blogginlägg.

Men den jämlika allsvenskan betyder inte att resurser inte spelar någon roll. Det gör de i allra högsta grad. Det har de alltid gjort. Titta bara på Åtvidaberg som en gång i tiden var en maktfaktor i svensk fotboll. Man var det tack vare att Gunnar Ericsson, först VD och sedan styrelseordförande i Facit också var engagerad i klubben. Åtvidaberg FF fick tillgång till resurser som till exempel arbetstillfällen på Facit åt rekryterade spelare.

Jag har roat mig med att titta på hur stor relationen är mellan rörelseintäkter (exklusive spelartransfers) och sportslig framgång i allsvenskan under perioden 2000-2011. Finansiella data har hämtats från svenskfotboll.se. Anledningen till att intäkter är intressanta är att det är intäkterna som utgör basen för de resurser som klubbarna kan kontraktera duktiga spelare för. Duktiga spelare bidrar till fler poäng vilket i förlängningen leder till titlar. Titlar leder till större intresse för klubben vilket rimligen genererar högre intäkter. Duktiga klubbar kan utnyttja denna framgångscirkel till en bestående konkurrensfördel. Resultatet av det ser vi i flera av de europeiska ligorna som domineras av ett fåtal lag.

BK Häcken sticker här ut som en underpresterande klubb. Anledningen till det är att jag har inkluderat intäkterna från Gothia Cup. Häcken har inte heller använt sina resurser på spelarkontrakt. Istället har klubben lagt pengar på hög. 2000 hade BK Häcken ett eget kapital i storleksordningen 0.3 miljoner kronor. Idag är man uppe i närmare 60 miljoner kronor. I stort sätt helt bestående av likvida medel. Unikt.

Men saken är den att allsvenskan också domineras av en mindre grupp klubbar som alla kan anses ha relativt stora resurser. Under de senaste 20 åren så har den resursstarka och etablerade gruppen (inringat i rött) vunnit 16 mästerskap.

I tisdagens krönika i Magasinet Offside skrev jag hur allsvenskan ska fördubbla sina intäkter. Kontentan är att det är klubbarna själva som måste visa prov på stor idérikedom. Ju fler idéer desto högre tillväxt kommer konkurrensen mellan klubbarna att generera. En av de stora anledningarna till att allsvenskan är kommersiellt underutvecklad i ett internationellt perspektiv är att idéerna inte har varit tillräckligt många. De har kommit från för få klubbar. För sällan. Exempel på idéer tillbaka i tiden är skapandet av en marknad för säsongskort i Sverige (1998). Nätverk för företag (1999). Den svenska modellen för riskkapital (början av 2000 talet). Nya moderna arenor (2005). 

Följande figur visar hur Djurgården kunde kapitalisera den i Sverige innovativa riskkapitalmodellen i form av sportsliga framgångar. Riskkapitalmodellen gav klubben möjligheten att rekrytera bättre spelare. Man fick på så sätt in nya resurser som låg utanför rörelseintäkterna.

Men som alla andra idéer inom fotbollen var den inte särskilt svår att kopiera. Snart hade väldigt många klubbar tillgång till riskkapital. Djurgården misslyckades med att uppgradera sin verksamhet och förlorade sin status som ledande klubb.

Om ett par år, när Olympia står nyrenoverad, så har samtliga klubbar i den röda cirkeln fått sina matchdagsfaciliteter uppgraderade till moderna krav. Det ska bli intressant att se vad de kan göra. Men för att konkurrensen inom svensk elitfotboll ska bli ännu bättre skulle fler klubbar än de på den högra delen av figuren behöva utvecklas. Nu är risken överhängande att det finansiella gapet till de övriga klubbarna ökar snabbare.

Henrik Klouman och Djavid Beljulji vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har i sin magisteruppsats* analyserat just denna fråga. De har studerat vad ishockeyklubbar på Division 1 nivå gör (och inte gör) för att stärka sina varumärken. Bland utmaningarna har författarna identifierat brist på finansiella resurser, brist på kompetens och ledarskap samt ökade problem med att rekrytera frivilliga ideella krafter.

Jag har svårt och se att man kommer prata om andra saker i framtiden. Så länge det finns politiska och juridiska hinder som begränsar inflöde av kapital samt nya idéer och kompetens så finns det mycket få, om några lösningar på dessa problem. Det till de etablerade klubbarnas stora glädje. Förstås. 

Frågan är hur lång tid det tar innan den svenska toppen blir smalare än vad den är idag. De ökade premierna för deltagandet i Europa League kommer rimligen leda till en mindre förutsägbar allsvenska framgent. Mekanismen bakom denna process finns beskriven i detta blogginlägg.

——————
* Branding in the lower level sport club setting: The case of Swedish division 1 ice hockey teams – Henrik Klouman och Djavid Beljulji, 2012.

3 reaktioner till “Allsvenskan – konkurrenslandskapet

  1. OT vad tycker du om den pågående utrensningen i snowboard-landslaget p.g.a. ofeministisk blogg och allmänt naturligt beteende mot elaka journlister?

    Gilla

  2. Med tanke på att ett gäng journalister tippat häcken som vinnare av allsvenskan den här säsongen så funderade jag på hur häckens ekonomi påverkats av gothia cup. Hur skulle deras ekonomi se ut utan gothia cup?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s