SHL:s beteende – normalt givet rådande regim

Kapitalisten slåss för och försvarar alltid fria marknader fram till den stund då denne nått en viss marknadsandel. Då börjar strävan efter monopol. Privata monopol är generellt inte särskillt farliga för konsumenten. Ofta uppstår de tack vare företagens egna meriter som genererat nöjda kunder. Privata monopol blir inte heller särskilt långvariga. Teknologisk utveckling bryter oftast sönder dessa. Ett exempel på det är SKY:s monopolställning på den brittiska betal-tv marknaden som nu håller på att brytas. Ny teknologi har gjort det möjligt för British Telecom att distribuera det lönsamma betal-TV via deras fibernät. Den nya konkurrensen från British Telecom pressar Sky:s lönsamhet och därmed aktiekurs.

Det är en anledning till att kapitalisten istället försöker skaffa sig legala monopol. De är mer beståliga. Vi kan kalla det för rent-seeking och med hjälp av myndigheterna försöker man påverka de juridiska förutsättningarna som reglerar de ekonomiska aktiviteterna på marknaden. Ett exempel på det är bil-återförsäljar-lobbyn som nyligen försökte driva igenom en ny lag i New York och North Carolina som skulle förbjuda innovationsföretaget Tesla Motors att sälja bilar direkt till konsumenterna*.

Inom fotbollen känner vi igen sådant beteende i samband med Uefa Financial Fair Play. Michael Platini hade en vision om att skapa ett regelverk vars syfte var att stoppa de skenande skulderna bland fotbollsklubbarna. Men projektet kapades av de största klubbarna i Europa och resultatet blev ett regelverk som ger fördelar åt dem som under decennier har byggt upp starka varumärken. I flera fall genom metoder som man nu förbjuder genom regelverket.

Idag slog nyheten om Svenska Hockeyligans försök att reformera den högsta ligan ner som en blixt från klar himmel. Men det borde egentligen inte ha kommit som någon större överraskning. Efter många år med en relativt liten omsättning av lag i elitserien har nya namn som Växjö Lakers och Örebro slagit ut ett par etablerade namn från den högsta ligan. Djurgårdens intäkter minskade med närmare 50 procent, från 99 miljoner kronor till 55 miljoner efter degraderingen till allsvenskan. Kvalserien må vara en av landets mest spännande ligor men spänningen har ett pris. Ingen klubb i SHL vill hamna där. Kampen om att undvika kvalserien och risken för degradering är därmed förödande för klubbarnas ekonomier som med till buds alla stående medel försöker att undvika den.

Den ekonomiska rationalen för hockey-reformen är följande:

För sex år sedan formulerade ekonomerna Helmut Dietl, Egon Franck och Markus Lang vid universitetet i Zürich en teoretisk modell som förklarade överinvesteringar i fotboll**. Denna modell utgick från att klubbarna är profit-maximerande, det vill säga att de handlar rationellt utifrån ett lönsamhetsperspektiv. Författarna identifierade ett antal faktorer som ger stora incitament till att klubbarna ska överinvestera i talang: Ett ligasystem med upp- och nedflyttning. En starkare korrelation mellan investeringar i talang och sportslig prestation i ligan. En mer ojämlik distribution av ligans intäkter. Exogena finansiella belöningar till framgångsrika lag, i första hand från deltagande i internationella turneringar. Ökade finansiella klyftor mellan den högsta divisionen och den näst-högsta.

Hockeyklubbarna påverkas av flera ovanstående faktorer vilket leder till svaga finanser. Därav en stark intern drivkraft för att göra om regelverket och förutsättningarna som påverkar de ekonomiska aktiviteterna i ligan.

Det som kanske är mer intressant i förslaget är wild-card till stora klubbar som tack vare stor publik genererar mycket intäkter. Genom att stänga ute dessa klubbar från SHL skulle man utsätta sig för en risk. För ganska exakt ett år sedan skrev jag om just detta fenomen***. Erfarenheten från Nordamerika säger att de etablerade och stängda ligorna har utmanats av nya ligor. Konsekvensen har varit att utmanarligorna har slagits i spillror. Antingen genom en ihopslagning eller med att de mest attraktiva lagen i utmanarligorna har lockats över till Major Leagues.

Wild-card systemt ger också Svenska Hockeyligan möjligheten att dränera hockeyallsvenskan på resurser. Dels så att ligan är något hot och så att hockeyligan får så stor marknadsandel av de kommersiella intäkterna som hockeyn i Sverige genererar.

Nyheten har väckt starka reaktioner runt om i landet. Det är förståeligt. Men det är konsekvensen av att det är klubbarna själva som driver sin liga. Det är som om bil-återförsäljarna skulle reglera sin egen marknad. Klubbarna strävar efter en modell som är mest gynnsam för dem själva. Ett klassiskt kartellbeteende.

Men SHL:s propå är också intressant från ett fotbollsperspektiv. Den allmänna uppfattningen är att det är Sef, det vill säga klubbarna själva ska få ta över den högsta fotbollsligan i Sverige. Som vanligt bör man vara försiktig med vad man önskar sig. Framtiden kommer troligen inte att tilltala alla.

—————————————–

* Tesla Motors Successfully Fights Off Auto Dealership Assault in North Carolina – DailyTech.dom – Juni 2013

** Overinvestment in Team Sports Leagues: A Contest Theory Model – Helmut Dietl, Egon Franck, Markus Lang – 2007

*** Förutsättningarna för ”fem fotbollsförbund – osynligahanden.blogspot.se – 26:e december 2012

5 reaktioner till “SHL:s beteende – normalt givet rådande regim

  1. Frågan är om man ska tala om monopol i detta sammanhang. Svensk elithockey kan ju Hockeyligan få monopol på men man kan ju också säga att SHL hör till underhållningsindustrin och där är väl konkurrensen stenhård numera (bortsett från de inbitna fans som kanske inte sviker i första taget).

    Det vore intressant att höra om det finns nån analys bakom hockeyligans idéer eller om det bara är tyckande/troende. Eftersom det råder publikkris inom hockeyn kan man fråga sig om man verkligen tror att en serie där inga matcher betyder något (bortsett från slutspelet) kommer att locka fler åskådare? Risken finns att kunderna väljer andra underhållningsprodukter.

    Gilla

  2. Ja, jag syftar på monopol på den kommersiella produkten hockey i det här landet.

    Det som kännetecknar ett monopol är inte heller att maximera produktionen. Det är att skapa vinst.

    Publiksiffrorna är således inte nödvändigen problemet för klubbarna. Har man högre vinstmarginaler så kan man hantera publiknedgångar (upp till en viss nivå förstås).

    Problemet är:

    1) Den ökade risken för degradering på senare år => överinvesteringar => förlust
    2) Potentiellt ökat intresse för andraligan i samband med en reform (TV avtal, sponsorer)

    Gilla

  3. Vi har ju inte heller fått reda på om systemet med ”Wild Card” skall vara en engångsgrej i samband med en utökning av SHL eller om det skall tillgripas lite då och då.

    Men öppnar man dörren en gång så öppnar man också dörren för det motsatta. Det vill säga enkelt och elegant flytta ned något lag som inte är ”fancy” nog och ersätta med ett valfritt lag i Allsvenskan.

    Gilla

  4. Hur har inkomstutvecklingen sett ut för klubbarna i de stängda amerikanska sporterna, jämfört med till exempel de stora europeiska fotbollsligorna?

    Jag vet att det inte är rakt av jämförbart, men det kanske kan ge en liten bild av potentialen i de två olika filosofierna.

    /Flugan på väggen

    Gilla

  5. Donkeyman, så är det naturligtvis. Och det måste vara så eftersom demografin och ekonomin förändras över tid.

    FpV, mellan 2006 o 2011 i genomsnitt per år, från 3.3% (NBA) till 6.4% (NHL). I denna rapport från sid 21 o fram för ekonomiska nyckeltal:
    http://bit.ly/19UQVuT

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s