Kategori: ekstraklasa

Silly Season på ägarsidan i Polska Ekstraklasa

Det har under hösten cirkulerat rykten om att Polonia Warszawas ägare Józef Wojciechowski ska vara intresserad att köpa Lechia Gdansk från klubbens nuvarande ägare Andrzej Kuchar. Ryktena har flera gånger dementerats av båda parterna men i helgen eskalerade de igen. Wojciechowski kopplas även ihop med Jagiellonia Białystok som är belägen i nordöstra Polen. Som vanligt är frågan vilka motiv som kan tänkas finnas bakom en sådan rokad. En möjlig orsak skulle kunna vara den hårda konkurrensen på marknaden i Warszawa där stadens storlag Legia Warszawa är mycket väl positionerade och som i och med den nybyggda Pepsi Arena har skaffat sig ytterligare konkurrensfördelar. Polonia Warszawa spelar på en gammal arena som till viss del moderniserades under 2004. Det är känns idag ganska avlägset med ett nytt arenaprojekt och därmed bättre förutsättningar att kunna konkurrera i Ekstraklasa.
Karta över klubbarna i Ekstraklasa säsongen 2011-12
Däremot är fotbollsmarknaden i norra och nordöstra Polen relativt oexploaterad. Majoriteten av klubbarna i Ekstraklasa är belägna söder om Warszawa. Anledningen till det borde kunna förklaras genom historiskt demografiska faktorer. De stora tunga polska industrierna har varit belägna i de södra delarna av landet. Samtidigt finns det trots allt ett potentiellt underlag även i de norra delarna av landet och Lechia Gdansk har idag hyfsade förutsättningar att positionera sig som norra Polens storlag, framför allt efter att man har fått en möjlighet att flytta in på en modern arena i Europeisk toppklass. Liknande förutsättningar gäller rimligtvis även Jagiellonia Białystok som om ett år inviger en ny arena med kapacitet för 22 tusen åskådare. Båda två klubbarna är idag mer eller mindre ensamma inom sina respektive upptagningsområden vilket ger de en fördel både vad gäller rekrytering av talang, samarbetspartners samt marginalpublik.

Befolkningen i Polen år 2002
För att en transaktion ska kunna genomföras måste det naturligtvis finnas en säljare. Man kan naturligtvis fråga sig varför Andrzej Kuchar skulle vilja sälja Lechia Gdansk efter bara två års ägande. Lechia Gdansk har hittills inte motsvarat förväntningarna efter flytten in på PGE Arena. Trots att man vann kvällens match mot topplaget Ruch Chorzów med 1-0 så ligger man förankrad på den nedre halvan av tabellen och efter att ha nått upp till höga publiksiffror under säsongens inledande matcher har publikrusningen börjat avta i takt med de sportsliga resultaten. Lechia har också upplevt svårigheter att sälja de intäktsdrivande premium platserna på matchbasis. Kuchar säger sig själv ha investerat en hel del pengar i spelartruppen för att säkerställa platsen i högsta ligan fram till flytten in på nya arenan och kanske är det så att han inte är villig att investera än mer. Det har dock hänt en hel del sedan 2009 och klubben har fått en immateriell tillgång i form av arenadriftbolaget Lechia Operator som är ett konsortium med SportFive och HSG Zander. Vill man göra en exit och hitta en köpare som ser ett framtida värde i denna immateriella tillgång kan det idag vara ett hyfsat läge att göra det.
Hur troligt är det då att en klubbs ägare gör en exit för att köpa en annan klubb i samma liga? Inom den polska fotbollen är det inte helt ovanligt att marknaden konsoliderar sig och att klubbar går ihop. 2008 köpte till exempel Józef Wojciechowski och hans Polonia Warszawa det då konkursfärdiga fotbollsaktiebolaget Groclin-Dyskobolia SSA för 20 miljoner zloty och tog över Groclins plats i den högsta ligan. Även Lechia Gdansk har en historia där man 1995 efter flera år av sportslig misär fusionerades med Olimpia Poznan och därmed ta steget upp i högsta divisionen. Efter två år var man åter igen nere i den tredje divisionen för att 1997 gå ihop med Polonia Gdansk som då spelade i den andra divisionen. Med andra ord skulle en transaktion mellan Kuchar och Wojciechowski inte vare någon större sensation på den polska fotbollsmarknaden. 

Lechia Gdansk – den moderna fotbollsklubben?

Igår överlämnade byggherren den färdigställda PGE Arena i Gdansk till dess intressenter, Gdansk Stad, Lechia Operator, SportFive samt HSG Zander. PGE Arena är en av faciliteterna som det kommer att spelas matcher på under EURO2012.
PGE Arena i Gdansk med plats för 42k åskådare

Gdansk Stad

Det är staden som har finansierat bygget av arenan och äger själva fastigheten. Anledningen är att kapitalkostnaden är lägst för staden. Det kostar mer att resa kapital för privata företag. Vad gäller byggkostnaden så har jag sett allt från PLN 645 miljoner till PLN 840 miljoner. Men låt oss räkna på att arenan kostade 750 miljoner och att stadens finansieringskostnad är lika med vad det kostar den polska staten att finansiera sig på obligationsmarknaden, ca 5.2%. Den årliga finansieringskostnaden för arenan blir således PLN 39 miljoner. Staden har sedan sålt namnet på arenan till PGE för PLN 7 miljoner per år. Man hade även en upphandling om driften av arenan. Den enda motparten som anmälde sitt intresse för att drifta PGE Arena var ett konsortium bestående av Lechia Operator, HSG Zander samt SportFive. Hyran som förhandlades fram var PLN 2 miljoner per år samt 5% av arenans intäkter.
Det ger således staden intäkter på 7+2 + den rörliga delen. Lyckas arenan omsätta lika mycket som Parken i Köpenhamn så blir stadens rörliga intäkt ca 5 miljoner. Totalt PLN 14 miljoner i intäkter ska ställas i relation till finansieringskostnaden vilket ger ett årligt underskott på PLN 25 miljoner, exklusive avskrivningar. Det ger oss ett nuvärde av subventionen på ungefär PLN 500 miljoner vilket motsvarar nästan 1.2 miljard kronor. Staden subventionerar med andra ord närmare 2/3 av arenans anskaffningskostnad. Subventionen är också högre i förhållande till stadens BNP än med vilken Stockholms Stad subventionerar Globen fastigheterna med. PLN 25 miljoner per år motsvarar ungefär 0.22% av Gdansk:s BNP. Motsvarande nyckeltal i Stockholm Stad skulle ge en årlig subvention på ungefär 70 miljoner kronor per år och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB gick under 2010 med en förlust på 46 miljoner.

Subventionen är med andra ord ett ganska rejält bidrag från skattebetalarna. Man kan naturligtvis argumentera att EURO2012 kommer att skapa tillväxt till regionen från vilken framtida skatteintäkter kommer att överstiga kostnaden. Erfarenheten säger dessvärre att så oftast INTE är fallet.

Lechia Operator
Lechia Operator Sp.z o.o. som är ett dotterbolag till Lechia Gdansk har tecknat ett 10 årigt avtal med staden att drifta arenan. Förutom hyreskostnaden med en fast avgift på PLN 2 miljoner och den rörliga delen på 5% av omsättningen tillkommer en förväntad underhålls- och driftskostnad på PLN 10 miljoner per år. Kostnaden att bruka arenan blir med andra ord, 2+5(parken scenario)+10 = PLN 17 miljoner vilket motsvarar ungefär 40 miljoner kronor. Här skulle vi kunna jämföra med Malmö FF som under 2010 betalade 44 miljoner i hyra plus 13 miljoner i driftkostnader.
I syfte att exploatera fastigheterna på det mest effektiva sättet har Lechia Operator bildat ett konsortium tillsammans med HSG Zander samt SportFive för att kunna utnyttja faciliteterna mest effektivt. Alldeles nyligen tecknade dessutom konsortiet ett avtal där man överlåter uthyrningen av 9000 kvadratmeter i handels- och tjänsteyta på nedre plan till den polska specialisten inom området, Emmerson SA.
En av PGE ArenasVIP boxar, paketeras och säljs av SportFive
HSG Zander är ett dotterbolag till Bilfinger Berger och bolaget specialiserar sig på förvaltning av kommersiella kontors men även arenafastigheter. HSG Zanders roll på PGE Arena kommer att vara fastighetsskötsel, organisera mässor och konferenser på 17 000 kvadratmeter kommersiella ytor samt konserter.

Vad gäller evenemang så konkurrerar man i regionen i första hand med nybyggda inomhusarenan ErgoArena som erbjuder 15 000 platser. Mest sannolikt kommer det inte att byggas några andra arenor i motsvarande storlek. Regionen har en storlek motsvarande 1 miljon invånare i de tre närliggande städerna, Gdansk, Gdynia och Sopot.

SportFive kommer att arbeta med marknadsföring och försäljning av Lechia Gdansks varumärke samt paketera och sälja arenans VIP boxar, premiumstolar och hospitality. PGE Arena har 40 VIP boxar och 1400 premium platser.
Lechia Gdansk kommer med andra ord att fokusera på sin kärnverksamhet, fotboll och relation till fans.
Priserna på Lechia Gdansks matcher i Ekstraklasa, 1PLN~SEK2.3
Samtliga inblandade parter har naturligtvis ett avkastningskrav för projektet. För Lechia Gdansk mäts kanske avkastningskravet bäst i form av sportslig framgång. För de övriga i form av avkastning på kapital. I och med att man har skapat ett nätverk av specialister inom respektive område så förväntar man sig att nyttan blir högre än om arenan skulle exploateras av enbart en aktör som inte nödvändigtvis behärskar alla processer i en arenas värdekedja.

För Lechia Gdansk är det lite upp till bevis, laget snittade lite drygt 7 tusen åskådare under den förra säsongen. Nu flyttar man in i en arena som tar 42 tusen åskådare.

Polsk fotbollsekonomi blomstrar – men till vilket pris?

Den polska ligafotbollen upplever något av en renässans. Under den första delen av pågående säsong har publiksnittet i Ekstraklasa ökat med 63% jämfört med föregående säsong. Det polska fotbollsförbundets lyckosamma kandidatur till att få arrangera EURO2012 har skapat en arenaboom i landet utav sällan skådat slag.
Lech Poznan drog tre fulla hus i gruppspelet i UEFA Europa League. I ligan hade man under hösten ett snitt på 18.8k.
När domaren blåste i visselpipan och avslutade matchen mellan Lech Poznan och Juventus säkrade Polackerna avancemang till sextondelsfinal i UEFA Europa League. Totalt 125 tusen åskådare hade sett lagets tre hemmamatcher mot Red Bull Saltzburg , Manchester City och Juventus på den nya Stadion Miejski, en av arenorna som ska stå värd för mästerskapet. Det är ungefär lika mycket som Elfsborg drog till Borås Arena under hela den allsvenska säsongen 2010.
Slutförandet av den sista långsidan på Legia Warszawas nya arena ska vara klart vår/sommar 2011. Arenan har varit i bruk sedan augusti 2010.Legia hade under hösten ett publiksnitt på 19.2k
Totalt har de polska städerna investerat dryga PLN  6 miljarder (~14mdr SEK) i uppemot 20 nya arenor runt om i landet. I Warszawa har man dels finansierat den nya nationalstadion men även Legia Warszawas nya hemmaarena. Legias president menar att klubbens matchdag-intäkter kommer att explodera från 2009/10 säsongens PLN 4 miljoner till PLN 40 miljoner 2011/12 och där dryga hälften av pengarna förväntas att genereras från corporate boxes och matchday hospitality.
1 PLN ~ 2.3 SEK. Ernst & Young har nyligen gjort en enlare analys på några av arenaprojekten i landet. Den totala investeringskostnaden för dessa sex arenor uppgår till så mycket som PLN 4.5miljarder vilket motsvarar drygt SEK 10 miljarder. Samtliga arenor utom möjligtvis Legia Warszawas har en förväntad överkapacitet. Jag har sammanfattat siffrorna i tabellen ovan och adderat den approximerade finansieringskostnaden som motsvarar räntan på den 10 åriga polska statsobligationen vilket ger oss en benchmark för den polska statens kostnad att finansiera sig. Samtliga arenor är finansierade av sina respektive städer. Värt att notera är de olika modeller som man har anammat vad gäller driften där den internationella arenaoperatören SMG,Sportfive samt fastghetsförvaltaren HSG Zander finns med. Erfarenheten säger att klubbarna återinvesterar allt i spelartruppen och de eventuella vinster som skapas går i och med de internationella aktörerna till utlandet.
Förutom arenorna tillkommer investeringar i infrastruktur och i sin helhet förväntas priset för mästerskapen landa på PLN 78 miljarder inkluderat arenor, hotellfastigheter samt övrig infrastruktur. Den stora frågan är naturligtvis om det är värt det?
Det har gjorts en hel del studier som behandlar de samhällsekonomiska effekterna av mega-events. Humphreys & Plummer (1995) menar att den kortsiktiga effekten för OS i Atalanta 1996 skulle bli $5.1 miljarder. Och $5.3 miljarder i positiv ekonomisk effekt förväntade sig Fuller & Clinch (2000) att ett OS i Washington-Baltimore 2012 skulle generera till regionen.
Andra studier är inte lika optimistiska, Matheson (2002) har räknat ut att de städer som var värdar för fotbolls VM 1994 upplevde en tillväxt som blev $4 miljarder lägre jämfört med städernas prognos ifall mästerskapen inte hade ägt rum.
Inför europamästerskapen i Polen har det gjorts två studier som försökt att mäta nyttan av arrangemanget. Redan 2004 gjordes en studie av Humphreys & Propokowicz.

Although the event will attract a large number of spectators and television viewers, a simple cost benefit analysis indicates that the costs of hosting the event will exceed the direct economic impact related to increased tourist spending by a wide margin and the presence of positive benefits depends on benefits from factors, like improvements in the transportation infrastructure.

Att konsumtionen som utländska turister genererar inte på långa vägar är tillräcklig i samband med mega-events bevisades om inte annat med största tydlighet under världsmästerskapen i Sydafrika sommaren 2010. Den estimerade konsumtionen som utländska turister genererade uppgick till €390 miljoner vilket med ett skattetryck på 35% blir lite drygt €135 miljoner i skatteintäkter. Vi bör även lägga på minnet att det hade kommit utländska turister till Sydafrika även om VM inte hade ägt rum. Hur som helst ska intäkten ställas i relation till kostnaden för mästerskapen på €3.1 miljarder som de sydafrikanska skattebetalarna nu måste arbeta ihop de kommande åren för att lappa ihop det ekonomiska hålet. 
Det finns naturligtvis de som menar om att nyttan av infrastrukturella investeringar genererar tillväxt till landet. Det är en fråga som Barbara Despiney & Waldemar Kapra har försökt att besvara. I sin studie Estimating Economic Regional Effects of Euro 2012, (Aug2010) resonerar författarna om att de regioner som står som värdar för mästerskapet kommer att uppleva små positiva ekonomiska effekter. Trots det blev en av slutsatserna enligt följande.

Our study also reviews the existent body of work on mega-sporting events and our results are in line with those researches who argue that the true economic impact of these competitions is overestimated by a large margin.

Frågan är dock om den förväntade positiva effekt som Despiney och Kapra uppmätt överhuvudtaget kommer att existera? Finns det ingen risk att det rentav skapas alternativkostnader? Studien är baserad på John Maynard Keynes teorier som bygger på statliga stimulanser vid lågkonjunkturer. Keynes som noga studerade den stora depressionen utvecklade finans- och penningpolitiska modeller som förväntades göra lågkonjunkturen mindre djup. Detta skulle uppnås genom att staterna lånar pengar och stoppar in dessa i ekonomin vilket förväntas att öka den aggregerade efterfrågan och därmed produktionen. Den ökade produktionen förväntas att generera en nytta som överstiger kostnaden för lånet för att trigga igång ekonomin.
Keynes multiplikator där ”c” är marginalbenägenheten till konsumtion (när c=53 betyder det att 53% av nya inkomster går till konsumtion), ”t” är marginalskatten och ”m” är den konsumtion som går åt på importerade varor.
Även om tanken låter fin så finns det en hel del grundläggande problem. För det första så är det politiker som måste avgöra var någonstans i ekonomin pengarna ska skjutas till. Under 70 och 80 talens ekonomiska kriser pumpades stora summor pengar in för att stimulera efterfrågan men ingenting hände. Det visade sig nämligen att det i första hand inte var efterfrågan det var fel på utan utbudet där bland annat handelshinder, ineffektiva skatter och regleringar runt om i världen ledde till att produktionskapaciteten kraftigt begränsades. För det andra så ser vi ständigt en mängd intresseorganisationer som lobbar för att lägga vantarna på de statliga medlen. Klarar verkligen politiker av att allokera statliga medel till det som ger bäst effekt och dessutom i rätt tid? Och för det tredje så minskar man effekterna av den nytta som lågkonjunkturer trots allt för med sig, kreativ förstörelse. Att stimulera efterfrågan på de produkter och ineffektiva processer som marknaden egentligen inte vill ha skapar obalanser i ekonomin. Det logiska antagandet borde vara att ju fler obalanser som skapas över tid, desto svårare får ekonomin att till slut återhämta sig och nå sin jämnvikt.

Den av Despiney och Kapras estimerade positiva ekonomiska effekt är också en produkt av antagandet att EURO2012 är det projekt av alla möjliga potentiella investeringar som ger den bästa tillväxten. Om så inte är fallet skapas det istället en alternativkostnad för skattebetalarna.

Tabellen visar den estimerade multiplikator för respektive region som står värd för EURO2012. 1.25 för regionen ”Pomorskie” betyder att för varje 100 miljoner som staten investerar förväntas att generera en regional inkomst på 125 miljoner osv.
Faktum är att de flesta av de infrastrukturella investeringarna som görs i Polen inför europamästerskapen hade gjorts även om inte mästerskapen hade ägt rum. Ett av arven från den planekonomiska tiden är det underutvecklade motorvägsnätet där Polen som hör till ett av europaunionens till befolkningsmängd större länder har så lite som 90 mil motorväg. Att landet för närvarande har 75 mil motorväg och 50 mil enklare motorväg med mittbarriärer under konstruktion är knappast en produkt av EURO2012. Denna produktion sker helt enkelt på grund av fler bilar på vägarna, den ökade handeln samt det faktum att det under 2009 dog drygt 4500 människor i trafikolyckor i Polen.
Men hur många av de statligt finansierade infrastrukturella projekten är alldeles för påkostade för att visa upp än bättre visuell bild av landet för omvärlden? Och frågan är hur all producerad överkapacitet ska beläggas efter att turneringen är över? Erfarenheten från EURO2004 är inte särskilt upplyftande. Till exempel får städerna Aveiro och Leiria varje månad skjuta till €1.2 miljoner för att underhålla sina respektive arenor som var med och stod som värd för mästerskapet. Det är även troligt att man bygger en överkapacitet vad gäller hotellfastigheter och sovplatser.
Öppet hus på den nya, av staden finansierade arenan i Gdynia, på vilken stadens lag, det privatägda Arka Gdynia för första gången kliver in på i slutet av februari 2011. Kapacitet 15k platser, investeringskostnad PLN 80miljoner.
De polska skattebetalarna har tagit en stor ekonomisk risk när landet åtog sig värdskapet för europamästerskapen. Dessutom skapas det rimligtvis vissa obalanser i ekonomin. Tack vare det faktum att Polen fortfarande befinner sig på ett relativt tidigt stadium av sin tillväxtresa så borde dessa obalanser trots allt inte orsaka allt för mycket skada. Däremot har landets makthavare, i och med EURO2012, dragit ett kort ur den begränsade kortleken med de möjliga obalanser som ekonomin i slutändan klarar av att svälja. 
Däremot hade pengarna som investeras i den överkapacitet som trots allt skapas, istället kunnat investeras i andra delar av ekonomin. I enighet med Mathesons (2002) slutsatser borde det rimligtvis ge större ekonomisk avkastning för landet än att placera pengarna i apparaten kring EURO2012.
 Nya Nationalstadion i Warszawa under konstruktion. Arenan som ska stå värd för en av semifinalerna är ett klubblöst skrytbygge med 55k platser och som kommer att kräva stora årliga tillskott från den polska staten.

Samtidigt som de polska skattebetalarna löper en överhängande risk att deras medel inte används effektivt borde det vara rimligt och anta att den polska fotbollen kommer att dra nytta av mästerskapen. Arenaprojekt (även om de inte hade varit lika påkostade) som sannolikt hade genomförts någon gång längre fram i tiden flyttades till nutid. Men även den polska ligans kommande TV avtal borde förväntas uppleva en kraftig uppgradering från det nuvarande som genererar PLN 120 miljoner per säsong.
Penetrationen på den polska betal TV marknaden växer snabbast i världen.  Det nuvarande TV avtalet vars rättigheter ägs av det franska tv konglomeratet Vivendi (genom polska Canal+) löper ut efter nuvarande säsong. Det polska kanalbolaget TVN säger sig vilja buda på rättigheterna för kommande period och förväntar sig att priset kommer att stiga. Tillväxten på den polska tv marknaden hade naturligtvis genererat ökade intäkter för ligan men europamästerskapen kan få en effekt där förväntad framtida tillväxt prisas in på ett mer kraftfullt sätt redan i detta avtal.

Den blivande PGE arena i Gdansk, en av EURO2012 faciliteterna. Lechia Gdansk kommer att nyttja denna stadion som rymmer 44k åskådare. Lechias publiksnitt hösten 2010 var 7.1k. Sålda namnrättigheter genererar PLN 7 miljoner per år.

Den polska ligan ges därmed goda möjligheter att utveckla sin produkt vilket borde belönas med en högre ranking. Det blir i så fall ett resultat av ett lyckat lobbyarbete som genererat en omallokering av publika medel.

De största vinnarna är naturligtvis UEFA som låter skattebetalarna i respektive land finansiera moderna arenor och klubbarna finansiera utbildningen av spelare. Organisationen konfiskerar klubbarnas tillgångar och paketerar dessa i en produkt för vilken de säljer dyra tv- och sponsoravtal. För varje mästerskap höjs kraven och insatserna. Kommer vi någonsin att nå en brytpunkt där pendeln vänder och där utbudet av sökande länder, på grund av kostnadsskäl, inte längre blir lika stort och ribban måste sänkas?

Emerging markets update – Ekstraklasa

I skuggan av de stora ligorna avslutades i lördags så även den polska Ekstraklasa. Lech Poznan blev polska mästare när man på hemmaplan säkrade guldet efter en 2-0 seger mot Zaglębie Lubin. Lech som de senaste åren varit den kommersiellt starkast lysande stjärnan på den polska fotbollshimlen har därmed lyckas att förvalta sin ökade marknadsandel även ute på planen.

Lech Poznan, utveckling av intäkter i PLN.
1PLN~SEK 2.4
saxat från deloitte.pl
finansowa ekstraklasa 2009

Klubben har under den i helgen avslutade säsongen dels spelat sina matcher på reservarenan, dels fått avsluta säsongen på den ännu ej färdigställda egna stadion som efter ombyggnaden kommer att rymma lite drygt 40k åskådare. Osynliga Handens korrespondent i Polen rapporterar att biljetterna till lördagens match var den överlägset mest efterfrågade varan i regionen.

2010-04-14 Stadion Miejski w Poznani. Arenan förväntas vara färdigställt i höst. I och med klubbens titel kunde tajmingen knappast vara bättre. Arenan har under våren, på grund av ombyggnaden, rymt 13500 åskådare och klubben har i det närmaste haft slutsålt under vårens matcher.

Ekstraklasa är en relativt segmenterad liga som dock är långt ifrån extremfallen i Europa. Enligt den senaste upplagan av UEFA:s The European Club Footballing Landscape, var ration som mäter förhållandet mellan de fyra största klubbarnas intäkter i relation till hela ligan, 2.9 (allsvenskan 1.8). Under 2000 talet har ligan dominerats av Legia Warzawa samt Wisla Krakow som bortsett från årets mästerskap samt säsongen 2006/07 vunnit rubbet. Trots denna dominans har ligan utvecklats och konkurrensen i toppen har ökat. Tillväxten är stark och det finns fler potentiella utmanare med demografiskt gynnsamma förutsättningar.

Intäkter hos 21 av de polska klubbarna säs 2008/09. Observera gärna de gröna staplarna som 2008/09 var klubbar i den andra divisionen.
saxat från deloitte.pl
finansowa ekstraklasa 2009

En av potentiella toppklubbar är Lechia Gdansk som gjort en beundransvärd resa de senaste åren. Efter en längre periods harvande i avgrunden där man så sent som 2002 spelade i den sjätte divisionen tog man sig upp till Ekstraklasa efter säsongen 2007/08. En resa som hade varit mindre trolig om ligan hade monopoliserat marknaden än mer än dagens modell med 16 lag. Gdansk som är Polens fjärde största stad bygger för närvarande Baltic Arena. Lechia Gdansk kan därmed ges hyfsat goda förutsättningar att växa och ytterligare spetsa till konkurrensen och på så sätt utveckla produkten polsk ligafotboll.

Ekstraklasa har makroekonomiska faktorer som arbetar för att kunna stärka ligans position på den europeiska scenen. 2009 var Polen det enda landet i EU som hade en positiv ekonomisk tillväxt. 2010 förväntas tillväxten bli 2.5-3% för att öka ytterligare under 2011. Medelklassen växer sig stadigt större och med den växer även den potentiella marknaden för produkten fotboll och dess tre huvudsakliga intäktskällor, matchdag, reklam&sponsring samt sändningsrättigheter.

Klarar den polska ligafotbollen att behålla sin marknadsandel på den nationella premium-sport-rättighetsmarknaden så kan tv intäkterna växa på själva tillväxten. Värdskapet av EURO2012 kan dessutom tänkas ge en hävstång på denna marknad i och med ett ökat intresse för fotboll som kan generera en högre efterfrågan och därmed ökad marknadsandel. De nuvarande sändningsrättigheterna för Ekstraklasa, som polska Canal+ äger större delar av, löper ut efter säsongen 2010/2011.

Distributionen av kanalbolagen inom landet kommer att förbättras kraftigt de närmaste åren. Det finns ungefär 13 miljoner hushåll i Polen och idag har ungefär en tredjedel tillgång till kabel tv. 40% hade tillgång till marksänd digital TV år 2008 (jmf 93% i Sverige) och endast 0.2% av hushållen hade en DTT box. 2011 förväntas hela Polen vara täckt av det digitala marknätet.

Prognos för den globala marknaden satelit/kabel television. Under 90 talet exploderade fotbollens intäkter från sändningsrättigheter. Denna utveckling bidrog till den omallokering av talang som vi har sett med ökade gap mellan och onom ligorna. Är progosen någorlunda korrekt så kan vi förvänta oss en viss omdistribution av talang från väst- till östeuropa.
Saxat från economist.com

Se upp för polska scouter

Har du någonsin sett en polsk talangscout? Om inte, så lär du snart få göra det på en arena nära dig. För snart är de allsvenska lönecheckarna lika slagkraftiga som de svenska kanonerna var vid Częstochowa. Året var 1655.

I slutet av juli 2012 springer Daniel Nordmark in på Baltic Arena iklädd Lechia Gdansks matchtröja i premiären av Ekstraklasa. På bänken i motståndarlaget Korona Kielce återfinns Anders Svensson som i bästa Piotr Skrobowski anda, halvskadad, mjölkar ur pengapåsen från sitt sista proffskontrakt.

Ernst & Young har nyligen sammanställt de polska ligaklubbarnas finanser. Under säsongen 2008/09 ökade Ekstraklasas totala intäkter med fantastiska 30% och ligan omsätter nu nästan lika mycket som den svenska. Eftersom intäkterna inte är lika jämnt fördelade som i Sverige omsätter de fyra största klubbarna i Polen helt plötsligt nästan 20% mer än dito i allsvenskan.

Det är främst det nya TV-avtalet som ligger bakom tillväxten. Ca 340 miljoner kronor per säsong under tre år betalar polska Canal+ tillsammans med TVP för sändningsrättigheterna till den polska högstaligan. Samtidigt finns det en jättepotential vad gäller ”match-day-revenues” som idag är klart underdimensionerade.

Men allsvenskan har redan under sommarens transferfönster fått känna på de nya polska finansiella musklerna. Fulham var länge intresserade av Wisla Krakows och Ekstraklasas tvåfaldiga skyttekung Paweł Brożek.

Premier League klubben sades vara beredda att slanta upp €2.5 miljoner. Wisla värderade dock sin striker och hans bidrag till klubbens fotbollsprodukt till ett värde av €3.5 miljoner. Det blev därför ingen affär och bara två dygn senare hade Fulham istället plockat sina blåbär i Kalmar. Brożek fortsätter att spela vidare i Polen åtminstone ett halvår till och Wisla Krakow har öppnat ligan starkt med fem raka segrar.

Ekstraklasa är på väg upp i värdekedjan. Allsvenskan sakta men säkert på väg ner mot Peer Group III.

De polska ligaklubbarnas omsättning i miljoner PLN enligt Ernst&Young. (PLN 1 ~ SEK 2.5). Notera att Legia Warszawas intäkter kraftigt minskat beroende av att man spelat på en byggarbetsplats mitt under pågående ombyggnad av arenan. Avser intäkter från matchdag, marknad samt TV rättigheter.

Rättigheter till liganamnet

För 9 månader sedan dök den fantastiska och verklighetsförankrade värderingen av de allsvenska namnrättigheterna upp.

För att förstå att den inte var särskilt realistisk behövde man bara titta på det avtal Barclays som tecknade med det dyraste liga-varumärket i Europa. Att allsvenskan skulle kunna få ut så mycket som 50% av det Premier League krämar ur, det är science-fiction.

Kanske finns det ett bättre riktmärke. Polska Ekstraklasa har i snart ett års tid försökt att förlänga sitt avtal med telekombolaget Orange. Ekstraklasa S.A anser att rätten till liganamnet bör ligga kring PLN 40-45 miljoner över tre år vilket motsvarar ca 35-40 miljoner kronor om året.

Om jag förstått allt rätt var man också väldigt nära ett nytt avtal förra hösten. I skuggan av lågkonjunkturen har dock Orange sänkt budet till PLN 20 miljoner. Ekstraklasa S.A vill dock inte signa på dessa nivåer och står när säsongen nu börjar utan namnsponsor.

Hur ska man då värdera Ekstraklasa i relation till allsvenskan? Till omsättning är ligorna idag ungefär lika stora. Priset för TV rättigheter är betydligt högre i Polen. För ett år sedan tecknade Ekstraklasa ett nytt TV avtal för säsongerna 2008/09–2010/11 värt ca 340 miljoner kronor per år. Ungefär dubbelt så mycket som allsvenskan totalt erhöll från TV- samt centrala avtal under 2008.

Vad gäller marknadsintäkter så drog de Polska klubbarna under 2007 lika mycket i intäkter som de allsvenska gjorde samma år. Inom två månader kommer siffrorna för 2008.

Så låt oss då leka med tanken att allsvenskan skulle få 35 miljoner per år för att sälja namnet. Den allsvenska erfarenheten säger att dessa pengar skulle fördelas lika bland samtliga klubbar, ca 2.2 miljoner vardera. Det blir nog ganska enkelt att räkna ut vilka klubbar som främst är intresserade av en försäljning.

Följande graf visar förändringen i konkurrensbalansen där den svarta linjen simulerar hur ett påslag á 2.2 miljoner per klubb på förra årets omsättning slår.

Vi ser att de fyra klubbar som förra säsongen hade störst rörelseomsättning, Malmö, AIK, Helsingborg och Elfsborg, förlorar i konkurrenskraft. Vinnarna finns på den nedre halvan i intäktsligan.

fig1. Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
Modellen är konstruerad för att klara av förändringar i antalet klubbar. Den svarta linjen visar förskjutningen i konkurrensbalansen ifall samtliga klubbar under 2008 hade erhållit 2.2 miljoner kronor vardera. C4-index mäter de fyra till omsättning största klubbarna och deras marknadsstyrka i förhållande till resten av allsvenskan. H-Index mäter marknadskoncentrationen. För metodik läs längst ner i denna länk.
datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)

"Niewidzialna ręka rynku" #2

I ett tidigare inlägg uppmärksammade jag att det rör sig uppåt för polsk ligafotboll. (mer om det här)

Vad kan man då säga om klubbarna i Orange Ekstraklasa? Att klubbarnas intjäningsstruktur skiljer sig rätt så mycket från fall till fall. Vi kan även konstatera att Polska mästarna från säsongen 2006-7 är degraderade till näst högsta divisionen på grund av korruption.

En korruptionshärva vars utredning hållit på ett antal år nu och orsakar stor anarki där klubbar flyttats upp och ned i ligasystemen. Just korruption och det kaos hos förbund och ligaorganisation som tycks råda är kanske några de större hindren för polska klubbar att nå internationell framgång.

Vi kan notera att marknadsintäkter är förhållandevis stora. De största klubbarna piskar sina allsvenska kollegor inom detta område.

Jag saknade en massa relevanta nyckeltal i Deloittes rapporter såsom ek.resultat samt löner/omsättning-ratio som Deloitte brukar sammanställa i sin europeiska rapport. Dessutom fanns inga nyckeltal avseende spelartransfers – lite trist.

Monitorerar ett antal intressanta klubbar.
Samtliga ekonomiska grafer saxade från Deloitte.pl – ”Finansowa ekstraklasa”

Polska ligaklubbars intäkter 2007.
1 PLN ~ SEK 2.7


Vem sade att fotboll behöver vara en publiksport? Polska mästarna säsongen 2006-7, Zaglebie Lublin, har minimala matchintäkter. Snittpublik 5 800 pers. Kapacitet 7 300.
mörkblått är”matchdag”, ljusblått är ”TV premier” och svettgrönt är marknad & reklam”
1 PLN ~ SEK 2.7

Serieledarna i halvtid och den klubb som har högst publiksnitt, 18 533. En mer normal intjäningsstruktur. Lech Poznan kommer från Polens femte största stad med 600k invånare, hade sina mest framgångsrika år under 80 och 90 talet med fem ligatitlar och får anses som en av klubbarna med potential. Utbyggnad av arena från 26k till 40k platser i pipe-line.
mörkblått är”matchdag”, ljusblått är ”TV premier” och svettgrönt är marknad & reklam”
1 PLN ~ SEK 2.7

Storklubben och tiofaldiga mästarna Wisla Krakow var 2005 ytterst nära Champions League när man i den sista kvalomgången fick ge sig i förlängningen borta mot Panathinaikos. Hela 5 ligatitlar under 2000 talet, senast maj-2008. Bygger om arenan där kapaciteten ska ökas från 15 000 till 34 000. Snittpublik idag 14 900. En sovande björn?
mörkblått är”matchdag”, ljusblått är ”TV premier” och svettgrönt är marknad & reklam”
1 PLN ~ SEK 2.7

Legia Warszawa, den andra giganten modern tid med åtta liga- och 13 cup-titlar har även de tappat marknadsandelar de senaste åren. Snittpublik 8 300. Kapacitet 13 000. Legia kommer inte att flytta in på den nya nationalarenan som byggs inför EURO2012 utan planerar bygga om sin nuvarande stadio till 32 000 platser.
mörkblått är”matchdag”, ljusblått är ”TV premier” och svettgrönt är marknad & reklam”
1 PLN ~ SEK 2.7



Ruch Chorzow, första polska klubben att börsnoteras (mer om det här). Man räknar alltså med att omsätta PLN10m – 2008. Skapligar ökningar. Publiksnitt 9 500 kapacitet : 10 000

Vem sade att näst högsta divisionen behöver subventioneras med TV pengar? En av mina favoritgrafer. Seriefyran i andradivisionen – 7% publikintäkter, 93% marknad. Klubben siktar dock högt och planerar med att uppgradera sin logistik enligt nedan. *host* Snittpublik 2 800. Kapacitet 4 500. Förvisso, staden har 170 000 invånare vilket är typ Borås x 3.
mörkblått är”matchdag”, ljusblått är ”TV premier” och svettgrönt är marknad & reklam”
1 PLN ~ SEK 2.7

nuvarande arena


nya arenaprojektet