Kategori: Kalmar FF

Kalmar FF – ännu inga guldägg värpta

Ett av de mer intressanta boksluten som jag har väntat på är Kalmars. Första året på en ny arena brukar ge en indikation på hur landet ligger och hur stora risker som en klubb har exponerat sig mot. Samt naturligtvis, vilka möjligheter till tillväxt man har skapat sig. Väldigt ofta pratas det om fantastiska intjäningsmöjligheter och fokus ligger på de nya intäkter som klubbarna skaffar sig tack vare en flytt till en modern stadion. Men alldeles för sällan pratar man om de kostnader som en ny arena för med sig. Det kostar att bygga vilket måste finansierar på ett eller annat sätt.

Ett flertal spelaraffärer under Kalmars sportsliga storhetstid fick inte klubben att sväva iväg och kasta pengar efter spektakulära namn på spelarförvärv. Istället har man använt en betydande del av sitt egna kapital till att finansiera Guldfågeln Arena. Resterande del lånades hos kreditinstitut. Den första figuren visar arenans anskaffningskostnad och därmed bokförda värde samt vilka kostnader samt utgifter som man har skaffat sig i samband med finansieringen.

Här finns det två direkt kassaflödespåverkande poster. KFF betalar lite drygt åtta miljoner om året för att serva skulderna och man kommer att amortera 2.1 miljoner om året men där amorteringen inte är någon kostnad på resultaträkningen utan enbart en förändring på balansräkningen.

Tvärtemot amorteringen är avskrivningen en kostnad men ingen utbetalning. Avskrivningarna på arenan är linjära och det är den bokföringsmässiga värdeminskningen på fastigheten. I realiteten så kan man anta att den faktiska värdeminskningen är lägre i början för att öka längre fram. Klubben kommer under årens lopp att vara tvungna och investera i underhåll av fastigheten och eventuellt modifiera om eller bygga till faciliteter för att anpassa sig till kundernas behov för att hela tiden utnyttja ytorna maximalt.

Vi kan också se att Kalmar FF har fått ställa 26 miljoner som säkerhet hos sin kreditgivare vilket motsvarar lite drygt 10% av fastighetens värde och tre års räntebetalningar. Dessa pengar finns på koncernens balansräkning men kan inte spenderas utan är pantsatta.

Om vi tar en titt på intäkterna så ser vi att klubben har mer än fördubblat sina intäkter från matchdagen. Dels så ökade den totala publiken från 64 tusen åskådare till 111 tusen men även snittintäkten har per åskådare har ökat, från 159kr till 216kr. Bättre faciliteter har förbättrat klubbens förmåga att ta betalt.

Något som inte riktigt har hängt med i tillväxten är sponsor och reklamintäkterna som ligger på mycket blygsamma 15mkr. Här borde det rimligtvis finnas en hel del potentiella intäkter att kunna hämta framgent. Klubben skriver att man inom kategorin marknad omsatte 21 miljoner men då räknar man med andra intäkter som man har redovisat under ”övrigt”. Där finns troligtvis även intäkter från avtalet med Rasta som driver kiosk och restaurangverksamheten, de konserter som man haft på arenan samt de konferenser och event som dotterbolaget Kalmar FF Event AB säljer. Allt som allt har rörelseintäkterna ökat med 28mkr.

Nästa steg blir att bryta ner resultaträkningen. Som vanligt har jag gjort om den för att försöka få en bättre överblick, samt i bästa mån försöka bryta ut engångsposter som inte kan förväntas återkomma i framtiden.

Förutom de ovan nämnda kapitalkostnaderna så har även kostnader för sålda varor samt materialkostnader ökat med 8.7mkr. Det är naturligtvis så att det kostar mer att driva en modern arena än IP.

Bruttovinsten har förbättrats kraftigt och den ökade med 20mkr till 42.4mkr. Den stora förväntade nyttan för en fotbollsklubb från en ny stadion är att kunna öka budgeten till spelartruppen. Kalmar FF menar att man har hållit igen här då man var osäker på hur arenaekonomin skulle utvecklas.

Klubbens personalkostnader har förvisso ökat fyra miljoner men en del härstammar sannolikt från att det krävs fler personer som jobbar med förvaltningen av fastigheten. Vi ser troligtvis ingen större ökning i lönekostnader för spelartruppen under 2011. Däremot ser vi en kraftig förbättring i Ebitda som visar en vinst på nästan åtta miljoner vilket är en förbättring med 16mkr. Å andra sidan så måste Kalmar FF leverera en Ebitda kring denna nivå, minst. Längre ner i resultaträkningen ser vi varför, finansieringskostnaderna måste finansieras genom resultatet i den egna rörelsen.

Det vi också ser är ett förskott på 10(?) års föreningsbidrag från kommunen som uppgår till 28mkr. Bokföringsmässigt väger man upp denna post med en avsättning på 23mkr som man sedan återställer under de kommande 10 åren. Resultaträkningen visar också att rörelsen (Ebitda) räcker till att täcka finansieringskostnaderna för stadion, men den räcker inte hela vägen till att även täcka avskrivningar. Nu är ju inte avskrivningar någon utbetalning men för att klubben ska kunna växa genom investeringar så måste intäkterna upp.

Under 2011 hade Kalmar FF ett investeringsbehov på 16mkr, som till största del berodde på färdigställande av stadion. De 28mkr i föreningsbidrag täckte det behovet och bidrog till förra årets positiva kassaflöde på 12mkr.

Vad finns det då att säga om Kalmar FF:s nya profil? Klubben har gjort ett gediget förarbete och har lyckats att hålla nere kostnaderna för arenan. Man har också under det första året på stadion nått en förhållandevis välbalanserad ekonomi och riskerna måste ändå betraktas som relativt små, i dagsläget. Men vi ser också mycket tydligt att det med 2011 års intäktsnivåer inte finns utrymme för extravaganser samt lyxiga nyförvärv. Även om det finns en del pengar i kassan för investeringar i spelarkontrakt, så får inte ökade lönekostnader orsaka någon nominell försämring av Ebitda. Och mätt i personalkostnader är klubben en bra bit ifrån det översta skiktet i ligan.

Helt klart är att KFF har skapat sig goda förutsättningar att växa som klubb. Det gamla infrastrukturen var mycket begränsande och klubben hade sedan ett par år tillbaka slagit i taket. Men samtidigt ser vi att det krävs ett målinriktat arbete på säljsidan samtidigt som sportverksamheten måste hushålla väl med sina resurser. Även om man kan sälja en del konferenser, event och locka en och annan spelning så är det inga större summor vi pratar om här. De största pengarna kommer behöva hämtas inom kärnverksamheten, troligtvis främst från marknadsaktiviteter under matchdagen. Ungefär på samma sätt som Elfsborg har vuxit under årens lopp.

Att Kalmar FF har tagit ett steg fram och vuxit är också ett viktigt bidrag till svensk elitfotboll. Utvecklingen sker nämligen alltid från klubbarna själva och inte centralt. Figuren nedan visar koncernen Kalmar FF:s balansräkning där vi ser en stabil grund att stå på.

Kalmar FF – vad är värdet på guld(fågeln)?

Kalmar FF har spelar första året på en ny arena. Klubben har tack vare den ökat sin publik och vid ett antal tillfällen i det närmaste sålt slut på biljetter, senast i toppmötet med Helsingborg. Årets publiksnitt hittills är 8400 åskådare vilket kan jämföras med förra årets 4200 och guldårets 6100. Rent sportsligt presterar klubben bättre än föregående säsong även om det naturligtvis inte nödvändigtvis behöver hänga ihop med Guldfågeln. Vi undrar naturligtvis om klubben tack vare flytten in i nya faciliteter kan kapitalisera de sportsliga framgångarna på ett mer effektivt sätt? Och kommer den nya arenan att förbättra klubbens konkurrenskraft? Låt oss börja med att titta på tre års historik i Kalmar FF:s resultaträkning.

Kalmar FF; Resultaträkning 2008-2010

Vi ser att guldåret 2008 och till viss del 2009 var ungefär de intäkter som den gamla infrastrukturen mäktade med att generera. Vi ser även att bruttomarginalen har varit förvånansvärt låg. Klubben har fått betala mycket pengar i relation till förhållandevis låga rörelseintäkter. Personalkostnaderna tillhör mittenskiktet i ett allsvenskt perspektiv och de låga avskrivningarna på spelarkontrakt avslöjar att klubben, trots flera spelarförsäljningar de senaste åren, inte har förvärvat dyra spelarkontrakt. Reavinsterna har till stor del istället investerats i den nya arenan.

Samtidigt ser vi att klubben under de tre senaste åren upplev en ganska stor variation i Ebitda vilken utgör affärsrisken. Det främsta syftet med att flytta in på Guldfågeln arena borde rimligtvis vara att stärka Ebitda och därifrån skapa en plattform för att kunna öka sina kostnader för spelartruppen vilket skulle göra klubben mer konkurrenskraftig och skapa förutsättningar till en positiv ekonomisk spiral. Hittills är det i stort sett bara Elfsborg och IFK Göteborg som har upplevt en sådan effekt i samband med en flytt in i nya faciliteter.

Nya faciliteter betyder ju inte enbart nya intjäningsmöjligheter, även kostnaderna ökar kraftigt. På utgiftssidan har vi först och främst finansieringskostnaden. Arenan kostade ungefär 250 miljoner att bygga och klubben har lånat 220 miljoner på banken vilket borde indikera en årlig finansieringskostnad på ca 10 miljoner för skulderna plus alternativkostnaden för det egna kapitalet. Avskrivningar/amortering är en annan kostnad/utgift. Till det tillkommer kostnader för fastighetsskötsel samt drift av arenan. Förutom nya intäktskällor i och med nya exklusiva produkter som klubben kan erbjuda i form av premium-platser och fler samt mer kvalitativa serveringsställen, finns bland annat arenanamnet vilket klubben har sålt till Gudlfågeln. Rimligtvis borde en ökad publik även ha en positiv inverkan på sponsorintäkterna. Klubben menar att årets sponsorbudget uppgår till 22 miljoner.

Restaurang- och kioskdriften är outsourcad till Rasta Groups dotterbolag Ullevi Konferens och Kiosker AB samt till Max restauranger som för bara en månad sedan tecknade avtal med Kalmar FF om en nyetablering på arenan. Man kan naturligtvis argumentera att dessa operatörer kommer att tjäna pengar på Kalmar FF. Det är naturligtvis mycket riktigt, men rimligtvis tjänar även Kalmar FF extra pengar tack vare operatörernas stordriftsfördelar. Om vi till exempel tittar på HV71 som driver sin låda själv noterar vi att restaurang/kioskverksamhetens bruttomarginal är sämre än 55% (sid 24). Större operatörer som t.ex. Ullevi Konferens och Kiosker AB (78%) och Scandinavian Service Partner (73%) har i första hand betydligt högre bruttomarginaler. Man kan även anta att dessa operatörer har större erfarenhet och är mer effektiva vad gäller schemaläggning och managering av personal vilket gör att ”löneprocenten” är lägre än om Kalmar FF hade drivit restaurangerna i egen regi. När HV71 har betalat för de enskilt största kostnaderna, råvaror (45%) och personal som jobbar med verksamheten (min uppskattning 35%) så återstår uppskattningsvis 20% av restaurangernas omsättning innan de övriga kostnaderna ska läggas på. På Guldfågeln Arena är inte något orimligt antagande att motsvarande siffra landar närmare 35-40%. Denna skillnad är rimligtvis reglerad i avtalet där Kalmar FF får en del av stordriftsfördelarna.

Men knäckfrågan är naturligtvis hur stor nytta Kalmar FF får från sitt arenabygge. Det är alldeles för tidigt att svara på den frågan. Klubben har kommunicerat att det krävs ett publiksnitt på 7000 – 8400 åskådare för att ekonomin ska gå runt. Det är dessvärre för lite information. Det vi skulle behöva veta är om det gäller givet historiska nivåer på personalkostnaderna eller handlar det handlar om en uppgradering även här. För är det så att ekonomin går runt vid 7k åskådare samtidigt som kostnaderna för spelartruppen måste hållas kvar på historiska nivåer så blir det naturligtvis svårare för Kalmar FF att över tid hålla en jämn och hög sportslig nivå vilket rimligtvis krävs för att nå förväntat publiksnitt för att det större lyftet ska komma. Framför allt den dagen då ”nyhetens-behag-effekten” är borta.

Däremot ger nya och moderna faciliteter betydligt bättre förutsättningar att arbeta med publikservice och totalupplevelse än vad klubben hade på gamla Fredriksskans IP. Något som naturligtvis har ett stort värde i sig.

Kalmar FF – talent/equity swap och högre kostnader

Utan att grotta ner sig alltför mycket i Kalmar FF:s redovisning är det värt att notera att de löpande kostnaderna numera ser ut att överstiga de löpande intäkterna. Dessa främst avseende peronal (32m), försäljnig och material (18.8m) är större än de löpande intäkterna främst drivna från matchdag (11.8m), reklam&sponsring (14.4m) samt centrala avtal (12.3m).
Svante Samuelsson förklarar de ökade personalkostnaderna: – Det är en post som ökat och där måste vi vara vaksamma framöver. Vi måste också få en ökad förståelse bland spelarna.
Men fotbollspelare är affärsmän, och deras lojaliteter förklaras därefter. Önskar Kalmar FF att kontinuerligt bita sig fast i den absoluta toppen måste personalkostnaderna rimligtvis upp ytterligare ett snäpp. För när vi pratar om ekonomsika muskler i en fotbollsklubb så betyder det förmågan att löpande avlöna spelartruppen.
Nettointäkterna från försäljningarna av Rasmus och David Elm samt Ingelsten landade på 30 miljoner och bar upp resultatet. Intäkterna från spelarförsäljningarna kan tyckas låga i relation till de förväntade och haussade ”marknadsvärdena” men klubben har, genom sina kontraktsstrategier, redan kapitaliserat ersättningen i sina tidigare bokslut i form av mindre kostnader och därmed lägre risker. Något jag skrivit om tidigare här. Man kan inte få både en låg risk och hög avkastning när vi pratar handel med spelarkontrakt.
Klubben hoppas nu att en ny arena ska öka intjäningen. 220 miljoner kronor har aktiverats på koncernens skuldsida. Ska vi jämföra caset med Elfsborg så är bygget mer än dubbelt så dyrt. Inom vilka områden förväntas man hämta hem den motsvarande ökade kostnadsmassan som den högre investeringen medför? Jag har dålig inblick. På tillgångssidan matchas skulden av arenans bokförda värde, det vill säga anskaffningskostnaden. Arenans marnadsvärde, det vill säga nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena, är okänt och osäkert.

Rasmus Elm och marknadsvärden

Rasmus Elms flytt från Kalmar FF till holländska AZ Alkmaar är och förblir veckans stora samtalsämne. Mycket subjektivt uppskattas marknadsvärdet runtom till 60-80 miljoner.

Innan vi fortsätter resonemanget rekommenderar jag mitt tidigare inlägg som behandlar Mattias Bjärsmyrs marknadsvärde på uppskattningsvis 27 miljoner och hur parterna delade på det beloppet. I denna specifika affär ser IFK Göteborg ut att ha erhållit strax under 20% av spelarens marknadsvärde.

Läs gärna även om hur Ragnar Sigurdsson filosoferar kring sin egna kontraktsituation.

Bakgrunden till affären Rasmus Elm är hans före detta kontrakt som löpte ut i slutet av 2009. Efter många om och men lyckades parterna komma överens om att signera ett nytt avtal som sträckte sig över säsongen 2010. Frågar ni mig så var det en ganska generös gest av Rasmus, trots att han på kort sikt sannolikt belönades med, i allsvenska ögon sätt, mycket goda villkor.

Det vore dock naivt och tro att Rasmus Elm, genom att skriva under det värdepapperet (kontraktet), skulle initiera en värdeöverföring på låt oss säga 30-40 miljoner från sig själv till Kalmar FF. Oavsett hur långt avtal Elm än har med Kalmar så förväntas han att generera exakt lika mycket nytta för den klubb som till slut rekryterar honom.

Som jag var inne på tidigare fanns det, tack vare Kalmars mycket starka balansräkning, ändå rätt så hyfsade möjligheter att investera i ett nytt kontrakt med Rasmus. Klubbens ordförande kommenterade också avtalet som den enskilt största spelarinvesteringen i klubbens historia.

Rent konkret innebär det att parterna justerade riskerna med varandra och med det även distributionen av det framtida marknadsvärdet.

Från Rasmus perspektiv kan vi se det som en försäkring mot risken att hans karriär hade valt en annan väg. Om uppgifterna om 40% av transfersumman till Rasmus nu stämmer är det bara en variabel som reducerar de för spelaren negativa effekterna av en hög transfersumma.

För Elm är en låg transfersumma nämligen fortfarande det bästa utfallet eftersom det ger honom ett bättre förhandlingsutrymme i syfte att maximera sitt personliga kontrakt med AZ Alkmaar.

Trots den ”låga” förväntade transfersumman kan man inte säga annat än att Kalmar efter omständigheterna gjort en mycket bra affär. Alternativen när man gick in i 2009 var att Rasmus i samband med sommarens flytt hade erhållit än mer utav sitt marknadsvärde. Denna sommarens allsvenska ”semi-bosmans” ser ut att ha genererat ca 5 miljoner. Och skulle Elms flyttlass gå först efter säsongen, hade han ju själv lagt vantarna på hela sitt marknadsvärde.

Följdfrågan blir naturligtvis om huruvida Kalmar skulle ha tecknat ett mycket längre kontrakt långt tidigare. Tittar man på klubbens låga intäkter (i förhållande till andra klubbar högt upp i tabellen) och det fina driftresultat man varje år redovisat, blir mitt antagande att klubbens kontraktspolicy och strategi inneburit kortare kontrakt med sina spelare som rimligtvis är billigare i drift.

För Kalmar FF handlar det om en lägre risk som naturligtvis prisas in i form av en lägre uppsida i samband med framtida spelaraffärer. Alternativet hade varit sämre driftresultat och en högre potentiell vinst i samband med spelartransfers. Frågan man måste ställa sig om det ens fanns utrymme i budgeten att överhuvudtaget kunna bedriva en sådan strategi tidigare.

7.9 miljoner till Kalmar FF när Cesar Santin gick till FCK

Enligt SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbarnas ekonomier säsongen 2008 var KFF:s intäkter från spelarförsäljningar 7.9 miljoner och nettovinsten för dessa 6.5m.

Detta betyder, givet att KFF skickat in rätt uppgifter och SvFF tolkat dessa rätt, att Kalmar FF:s del i försäljningen av Santin varit 7.9m och inte de 19-20 miljoner som tabloiderna rapporterade om i somras.

Kalmar lyckades förlänga kontraktet med Santin i början av 2008. Ett kontrakt som nog gav Cesar Santin själv en stor del av hans marknadsvärde vid en försäljning. Det visar med eftertryck att de riktigt stora pengarna att tjäna vid spelarförsäljningar finns ifall spelaren får sitt genombrott samt säljs inom ramen för en och samma kontraktsperiod.

Fotbollens osynliga hand har än en gång gjort sitt

Det pratas om kris hos mästarna Kalmar FF.

Jag håller inte med utan det vi idag ser är något som för ett år sedan var ett troligt scenario.

Marknadskrafterna har så till slut kommit ikapp även Kalmar FF.

Kalmar FF är idag en överkapitaliserad klubb där de likvida medlen arbetar ineffektivt.
Den talang klubben de senaste tre kvartalen sålt och förlorat är för en allsvensk klubb omöjlig att förvärva.

Man kan analysera sönder lagdel för lagdel, spelare för spelare, självförtroende hit, självförtroende dit osv.

Sanningen är mycket enklare än så.

Över tiden gäller ”Football-Asset-Pricing-Model”, alltid. Uppenbarligen gäller modellen till en hög grad även i allsvenskan.

”Felprissättningarna” korrigeras förr eller senare, alltid.

De stora vinnarna är givetvis spelbolagen som innan säsongen ställde ut odds på nivåer kring 6-7 ggr pengarna för KFF som svenska mästare. En felprissättning heter duga och fanns det köpare snackar vi ren och skär arbitrage.

Kalmar FF åker givetvis inte ut. Även om inledningen till en viss del kan vara en överreaktion är det vi idag ser, en anpassning till klubbens normala position i den allsvenska tabellen. En placering som motsvarar klubbens löpande intäkter och den lönebudget i relation till sina konkurrenter som intäkterna ger utrymme till.

14.8 miljoner i vinst för Kalmar

Kalmar FF har en mycket kort notis på sin hemsida om det ekonomiska utfallet för 2008. Klubben omsättning inklusive spelartransfers i det närmaste oförändrad 61.7 miljoner 2007 blev 61.2m 2008.

Vinsten minskar dock med hela 8.4 miljoner, från 23.2 miljoner 2007 till 14.8m.

På grund av den mycket knapphändiga informationen kan jag bara gissa på följande anledningar till lägre profit.

– Högre placeringsbonus för spelartruppen
– Kostnaden för förlängningen av Cesar Santins kontrakt föregående vinter
– Lägre transfernetto än 2007

Hur som helst blev kontraktsförlängningen med Santin bra business för Kalmar och jag misstänker att man har tänkt sig ett liknande upplägg vad gäller Rasmus Elm. Jag tror dock att kostnaden är högre i detta fall.

Dega för nytt med Elm – Kalmar

Sagan om Rasmus Elm fortsätter. Kontraktet med Kalmar går dock ut efter säsongen och smålänningarna riskerar att bli lottlösa när Elm klättrar uppåt i värdekedjan.
Klubben vill förlänga, vill Rasmus det?

Det som dock talar till Kalmars fördel är att klubben är kraftigt överkapitaliserad. Tack vare sin förmåga att identifiera och utveckla talang, givetvis kryddat med lite tur och tillfälligheter, har man byggt upp en kassa som vid det här laget bör ligga runt 50 miljoner. Det är mer än vad Kalmar FF omsätter i rörelsen under en hel säsong. Det är pengar man inte kan förvärva talang för. Det är dock pengar man kan investera i befintlig talang.

En riskavert spelare bör rimligtvis kunna tänka sig att säkra sin ersättning idag*. Framtida ersättning innebär alltid ett risktagande. Givetvis måste nivån på ersättningen vara tillräckligt stor för att spelaren ska kunne räkna hem den mot det faktum att det blir svårare för klubbar från utlandet att förvärva honom. Spelaren har givetvis även han ett eget beslutsträd.
Extraordinär talang finns det dock alltid en efterfrågan efter.

Kalmar har i sin balansräkning utrymme att både betala en hög ersättning till en redan ”scoutad” spelare och bära risken ifall Rasmus Elms karriär skulle ”dö” pga t.ex en skada. Man slipper även risken att gå miste om andra spelaraffärer på grund av att kapitalet blir bundet i kontrakt.

Likviditet är absolut ingen trång sektor i Kalmars fall och trots att man binder pengar i ett värdepapper signerat Elm, finns det resurser det räcker och blir över till verskamheten och eventullt förvärv av ny talang innan den potentiella pay-offen rasslar in.

En lyx endast två, kanske tre klubbar i allsvenskan kan unna sig. Pay-off blir i så fall en transfersumma i framtiden. Sedan finns det givetvis en gräns för hur mycket Kalmar ska vara berädda att betala. En helt riskfri investering är det ju inte.

I resultaträkningen kommer det i så fall synas genom ett sämre ”driftresultat” från perioden för kontraktskrivandet men med en eventuell ”kapitalvinst” längre fram.

För agenten öppnar detta givetvis möjlighter till dubbla commissions, först i samband med förlängningen och sen igen vid en potentiell framtida transfer.

För ett år sedan lyckades Kalmar FF förlänga kontraktet med Cesar Santin. En lyckad investering.

***********************
För klubbar med knappa resurser samt en tajt likviditet är dessa möjligheter nästan obefintliga. Det är sannolikt då klausuler dyker upp i kontrakten. Spelare har givetvis även olika preferenser samt syn på sin egen talang som spelar in i beslutsmodellerna.

—————————————————–
*”Our model, which captures this important aspect of employment relations in football,has revealed that a risk-averse player benefits from the shadow of the transfersystem and therefore from a more restrictive transfer system. Under the pre-Bosman transfer system, clubs could partially insure their players against incomeuncertainty by transforming a part of the players risky future salary in risk-freecurrent income. A risk-averse player prefers a higher current salary combined witha lower (expected) future salary to a lower current salary combined with a higherbut uncertain future salary. The Bosman transfer system, which is equivalent to thepre-Bosman transfer system in terms of our model, did not change this situationsince clubs and players voluntary restored the pre-Bosman world by expandingcontract durations. However, by limiting the maximal contract duration to 5 yearsthe insurance deal does not work anymore in the new Monti transfer system. Asa consequence, the Monti transfer system can be considered as an impediment to Pareto efficient risk-allocation in the football industry. If risk can be considered asthe basic source of productivity variations in football, the failure of the insurancemarket imposed by the free movement philosophy of the European institutionsmight impose a high price to be paid by the labour force in this industry.”

saxat från: Why Football Players May Benefit from the ‘Shadow of the Transfer System’ http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=934547

Kontinuitet – en omöjlighet i Stockholm?

Många förundras över Kalmars framfart i allsvenskan. Klubben gick upp i allsvenskan inför säsongen 2004 och levererade en femteplats direkt. Året efter blev det lilla silvret för att 2006 åter ta steget ner till en femteplats. 2007 kom det stora genombrottet då Kalmar kom på en andra plats och 2008 tar man med största säkerhet klubbens första SM guld.

Hemligheten? Börja med att titta på nedastående trupp.

1. Petter Wastå
2. Niklas Kaldner
3. Joachim Lantz
4. Christofer Bengtsson
5. Tobias Carlsson
6. Mikael Eklund
7. Dennis Nilsson
8. Henrik Rydström
9. Dedé Anderson
10. Lucas Nilsson
11. Fabio Augusto
13. Daniel Mobaeck
14. Patrik Rosengren
16. Jon Björklund
17. Christer Persson
18. Svante Samuelsson
19. Diogo Correa de Oliveira
20. Johan Niklasson
20. Robert Stoltz
21. Lasse Johansson
22. Ambjörn Lennartsson
22. Sasá Sjanic
23. Fredrik Petersson
24. Jonas Fried
25. Cesar Santin
12. Stefan Rodevåg
19. Anton Holmberg

Säsongen 2004, här börjar Kalmars kontinuerliga lagbygge och resa mot toppen. I lugn och ro har klubben kunnat utveckla sin grundidè i stort sett utan någon som helst press från omgivningen.

Kalmar FF började med en, förutom DeDe Anderson, med Stockholmsögon, relativt profillös men framför allt, förhållandevis billig trupp i drift.

Fansen, media mfl skulle slakta vilken allsvensk Stockholmsklubb som helst ifall man skulle mönstra denna trupp inför en säsong. Det är en av de stora riskerna för klubbars managements fortlevnad vilka därmed indirekt kan drivas till att fatta mer kortsiktiga och brandsläckande beslut. Kortsiktig jakt på publiktoppar riskerar att i ett längre perspektiv driva fram mindre rationella beslut. Det är trots allt förväntningarna på ”produktens” framgång som kortsiktigt driver betydande delar av marginalpublik.

Nedanstående tabell visar Kalmars intäkter och resultat de senaste åren. Positiv drift rakt igenom vilket visar att spelarna inte varit speciellt dyra i drift. Har Kalmar någonsin förvärvat en spelare för ett större belopp?

Klubbens löpande intäkter är endast åttonde störts i landet, hälften så stora som de största klubbarnas. Klubbens löpande intäkter så sent som 2007 är mindre än vad Elfsborg, AIK, Malmö, Hammarby, IFK Göteborg samt Djurgården samma år betalade ut i lönekostnader.

Lägg därtill mycket lyckad scouting där ett antal fynd, där Cesar Santin, Ari da Silva Ferreira gett galaktisk avkatining på investerat kapital och där andra fått en fantastisk utveckling (Elmarna) eller en nytändning (Ingelsten) i sin fotbollskarriär.

Många frågar sig varför Stockholmsklubbarna säljer guldet medan Kalmar FF kan behålla samt släppa Victor Elm som Bosman efter säsongen.

Åter igen, ta en titt i tabellen nedan. Positiv drift, en kassa på ca 40 miljoner. Stockholmsklubbarna och för den delen, övriga allsvenska klubbar säljer och värvar spelare till höger och vänster och på så sätt finansierar sin verksamhet.

Genom att ta högre risker och investera i etablerad talang går det, om man värvar rätt, att ta sig snabbare till toppen. Men samtidigt, och uppenbarligen, det tar inte alltför många säsonger att bygga en konkurrenskraftig trupp i den jämna allsvenskan.

Kalmar FF – ekonomisk performance

Arenaboomen – Kalmar Arena uppdaterat 1/9-08

Det har nu tagits nya beslut i Kalmar kring finansieringen av arenan och det finns vissa förändringar från nedan skriven text.
Bakgrunden är att bankerna inte godkänt Sveafastigeters finansieringsförslag. För att tala klarspråk innebär det rent krasst att bankerna inte anser att arenans marknadsvärde motsvarar byggkostnaden och inte ville ta byggnaden som säkerhet för skulderna. Således krävs mer collateral.

Därför nya bud:
Ny projekterad kostnad 270 msek
Sveafastigheter finansierar och ett banklån på 220 miljoner tas där Kalmar kommun går i borgen för 100 av dessa miljoner.
Kalmars kommuns subvention till Kalmar FF på 5.8 miljoner/år under 25 år består men de sista fem årens bidrag betalas i en klumpsumma (29 msek) redan 2010 när arenan beräknas stå färdigbyggd.

Ett stort åtagande av Kalmar kommun där man går in som garant i ett junk-projekt.

—————————————

Kalmar Arena skulle från början vara färdigbyggd 2008. Detta mål sköts upp till 2009 men ännu är inte avtalen på plats.

Storlek: 11 000 platser

Investeringskostnad: drygt 250 miljoner

Finansiering:

Sveafastigheter AB finansierar fastigheten. Man kräver dock garantier för 170 miljoner. Jag misstänker att fastighetsbolaget vill säkra en upplåning på 170 miljoner genom långa avtal med Kalmar kommun och Kalmar FF.

Andra benet i finansieringen, dryga 80 miljoner räknar Svefastigheter hem genom kommersiella lokaler och ett mervärde samt affärsutveckling på den fastighetsstock bolaget äger in the neighbourhood.

Man nådde en preliminär uppgörelse där kapitalkostnaden för dessa 170 miljoner garanteras genom en årlig hyra på 9.5 miljoner under 25 år. Kalmar kommuns subvention blir 5.8 miljoner och Kalmar FF:s del att årligen betala i hyra, 3.7 miljoner.

Kommentar
Bygget har inte kommit igång då parterna inte lyckats komma överens om alla delar i avtalen. Sveafastigheter vill ha längre garantier. 25 år är inte good enough och man vill ha ytterligare 10 till 15 års löptid, något som kommunen inte riktigt verkar vilja ge.

Under tiden har makrosituationen förändrats radikalt där b.la priset på pengar ökat. Det är därför oklart om detta projekt överhuvudtaget blir av.

Finansieringsstrukturen skulle innebära likt Malmö och Borås, att kommunen går in med en kraftig subvention.

Frågan är vilken tillväxtpotential och efterfrågan på fotboll det finns i regionen för att klubbens nytta ska mäta sig med Elfsborg vad gäller intäkter.