Ett av de mer intressanta boksluten som jag har väntat på är Kalmars. Första året på en ny arena brukar ge en indikation på hur landet ligger och hur stora risker som en klubb har exponerat sig mot. Samt naturligtvis, vilka möjligheter till tillväxt man har skapat sig. Väldigt ofta pratas det om fantastiska intjäningsmöjligheter och fokus ligger på de nya intäkter som klubbarna skaffar sig tack vare en flytt till en modern stadion. Men alldeles för sällan pratar man om de kostnader som en ny arena för med sig. Det kostar att bygga vilket måste finansierar på ett eller annat sätt.

Ett flertal spelaraffärer under Kalmars sportsliga storhetstid fick inte klubben att sväva iväg och kasta pengar efter spektakulära namn på spelarförvärv. Istället har man använt en betydande del av sitt egna kapital till att finansiera Guldfågeln Arena. Resterande del lånades hos kreditinstitut. Den första figuren visar arenans anskaffningskostnad och därmed bokförda värde samt vilka kostnader samt utgifter som man har skaffat sig i samband med finansieringen.

Här finns det två direkt kassaflödespåverkande poster. KFF betalar lite drygt åtta miljoner om året för att serva skulderna och man kommer att amortera 2.1 miljoner om året men där amorteringen inte är någon kostnad på resultaträkningen utan enbart en förändring på balansräkningen.

Tvärtemot amorteringen är avskrivningen en kostnad men ingen utbetalning. Avskrivningarna på arenan är linjära och det är den bokföringsmässiga värdeminskningen på fastigheten. I realiteten så kan man anta att den faktiska värdeminskningen är lägre i början för att öka längre fram. Klubben kommer under årens lopp att vara tvungna och investera i underhåll av fastigheten och eventuellt modifiera om eller bygga till faciliteter för att anpassa sig till kundernas behov för att hela tiden utnyttja ytorna maximalt.

Vi kan också se att Kalmar FF har fått ställa 26 miljoner som säkerhet hos sin kreditgivare vilket motsvarar lite drygt 10% av fastighetens värde och tre års räntebetalningar. Dessa pengar finns på koncernens balansräkning men kan inte spenderas utan är pantsatta.

Om vi tar en titt på intäkterna så ser vi att klubben har mer än fördubblat sina intäkter från matchdagen. Dels så ökade den totala publiken från 64 tusen åskådare till 111 tusen men även snittintäkten har per åskådare har ökat, från 159kr till 216kr. Bättre faciliteter har förbättrat klubbens förmåga att ta betalt.

Något som inte riktigt har hängt med i tillväxten är sponsor och reklamintäkterna som ligger på mycket blygsamma 15mkr. Här borde det rimligtvis finnas en hel del potentiella intäkter att kunna hämta framgent. Klubben skriver att man inom kategorin marknad omsatte 21 miljoner men då räknar man med andra intäkter som man har redovisat under ”övrigt”. Där finns troligtvis även intäkter från avtalet med Rasta som driver kiosk och restaurangverksamheten, de konserter som man haft på arenan samt de konferenser och event som dotterbolaget Kalmar FF Event AB säljer. Allt som allt har rörelseintäkterna ökat med 28mkr.

Nästa steg blir att bryta ner resultaträkningen. Som vanligt har jag gjort om den för att försöka få en bättre överblick, samt i bästa mån försöka bryta ut engångsposter som inte kan förväntas återkomma i framtiden.

Förutom de ovan nämnda kapitalkostnaderna så har även kostnader för sålda varor samt materialkostnader ökat med 8.7mkr. Det är naturligtvis så att det kostar mer att driva en modern arena än IP.

Bruttovinsten har förbättrats kraftigt och den ökade med 20mkr till 42.4mkr. Den stora förväntade nyttan för en fotbollsklubb från en ny stadion är att kunna öka budgeten till spelartruppen. Kalmar FF menar att man har hållit igen här då man var osäker på hur arenaekonomin skulle utvecklas.

Klubbens personalkostnader har förvisso ökat fyra miljoner men en del härstammar sannolikt från att det krävs fler personer som jobbar med förvaltningen av fastigheten. Vi ser troligtvis ingen större ökning i lönekostnader för spelartruppen under 2011. Däremot ser vi en kraftig förbättring i Ebitda som visar en vinst på nästan åtta miljoner vilket är en förbättring med 16mkr. Å andra sidan så måste Kalmar FF leverera en Ebitda kring denna nivå, minst. Längre ner i resultaträkningen ser vi varför, finansieringskostnaderna måste finansieras genom resultatet i den egna rörelsen.

Det vi också ser är ett förskott på 10(?) års föreningsbidrag från kommunen som uppgår till 28mkr. Bokföringsmässigt väger man upp denna post med en avsättning på 23mkr som man sedan återställer under de kommande 10 åren. Resultaträkningen visar också att rörelsen (Ebitda) räcker till att täcka finansieringskostnaderna för stadion, men den räcker inte hela vägen till att även täcka avskrivningar. Nu är ju inte avskrivningar någon utbetalning men för att klubben ska kunna växa genom investeringar så måste intäkterna upp.

Under 2011 hade Kalmar FF ett investeringsbehov på 16mkr, som till största del berodde på färdigställande av stadion. De 28mkr i föreningsbidrag täckte det behovet och bidrog till förra årets positiva kassaflöde på 12mkr.

Vad finns det då att säga om Kalmar FF:s nya profil? Klubben har gjort ett gediget förarbete och har lyckats att hålla nere kostnaderna för arenan. Man har också under det första året på stadion nått en förhållandevis välbalanserad ekonomi och riskerna måste ändå betraktas som relativt små, i dagsläget. Men vi ser också mycket tydligt att det med 2011 års intäktsnivåer inte finns utrymme för extravaganser samt lyxiga nyförvärv. Även om det finns en del pengar i kassan för investeringar i spelarkontrakt, så får inte ökade lönekostnader orsaka någon nominell försämring av Ebitda. Och mätt i personalkostnader är klubben en bra bit ifrån det översta skiktet i ligan.

Helt klart är att KFF har skapat sig goda förutsättningar att växa som klubb. Det gamla infrastrukturen var mycket begränsande och klubben hade sedan ett par år tillbaka slagit i taket. Men samtidigt ser vi att det krävs ett målinriktat arbete på säljsidan samtidigt som sportverksamheten måste hushålla väl med sina resurser. Även om man kan sälja en del konferenser, event och locka en och annan spelning så är det inga större summor vi pratar om här. De största pengarna kommer behöva hämtas inom kärnverksamheten, troligtvis främst från marknadsaktiviteter under matchdagen. Ungefär på samma sätt som Elfsborg har vuxit under årens lopp.

Att Kalmar FF har tagit ett steg fram och vuxit är också ett viktigt bidrag till svensk elitfotboll. Utvecklingen sker nämligen alltid från klubbarna själva och inte centralt. Figuren nedan visar koncernen Kalmar FF:s balansräkning där vi ser en stabil grund att stå på.