Dagens silly

Expressens hävdar idag att Paulinho Guará är ”klar för en klubb i Quatar”. Ingen transfersumma uppges men tabloiden påstår att Hammarby Fotboll i januari 2007 nobbade ett bud på 14.7 msek från Al Hilals då man krävde 16.5.

Urban kommenterade sent igår kväll Expressens uppgifter med ”Om budet är tillräckligt högt säljer vi Paulinho”

Tidigare i år gick AIK:s Wilton till FC Rayyan och då var transfersumman 2o-25 msek.

Stämmer Expressens uppgifter skulle det innebära att Hammarby får loss kapital till och kunna finansiera förvärvet av supermålvakten Rami Shaaban. Rami är för övrigt inte uttagen i FFK:s trupp till en turnering i Tyskland som klubben ska delta i under januari.

Önskelistan är kort och konkret

Enade supportrar, kapitaltillskott samt en viss målvakt, det är min önskelista denna jul.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång hävdar många.

De har en poäng, man kommer med största säkerhet hitta en kapitalförstörare i varje liga. I allsvenskan har Malmö FF efter guldet 2004 bäst symboliserat citatet.

En god finansiell ställning tillsammans med höga intäkter ger dock oerhört bättre förutsättningar än och behöva vända på varenda krona och hoppas på att den sportsliga organisationen ska lyckas skapa en oslagbar lagmaskin.

En statistisk undersökning i England baserad på data från 40 klubbar under 40 år visade på att en klubbs sportsliga resultat i tabellen till 92% kan förklaras av spelarnas löner. I allsvenskan har flertalet av guldtrupperna under 2000 talet varit produkter av större kapitalinjektioner.

Så visst spelar pengar en mycket central roll.

Många blev chockade under infomötet då VD flaggade för en ”kraftig förlust”. En projekterad vinst på 5 msek 2007 kan nu resultera i en kraftig förlust och man kommunicerar att nästa års budget anpassas efter de rådande omständigheterna.

Är det då så enkelt och bara skruva ner kostnadsbudgeten? Hur hade det sportsliga sett ut 2007 om man gått in i säsongen med ännu mindre resurser till truppen och var hade intäktssidan landat då?

Parallellt ökar några av de värsta konkurrenterna sina intäkter och på så sätt sina respektive lönebudgetar vilket dels förbättrar deras position i den positiva spiralen men även upptaxerar lönenivåerna i allsvenskan.

Ni förstår säkert den onda spiral Hammaby Fotboll på så sätt hamnat i och det blir en nästintill omöjlig ekvation och få ihop med en jämvikt mellan intäkter vs kostnader utan att göra avkall på den sportsliga ambitionen.

Angående årets resultat är kredit och debet nu enbart kosmetika när bokslutet presenteras i mars-08. Problemen är djupare än så. Det största att intäktssidan inte genererar tillräckligt mycket, jag har motiverat resonemanget tidigare.

Kombinerat med att hela tiden vara underkapitaliserade i balansräkningen samtidigt som konkurrenterna kommer med den ena externa finansieringslösningen efter den andra.

Hammarby Fotboll har under 2000 talet tillhört den skara klubbar som varit framgångsrika på att kapitalisera varumärket i marknadsintäkter. Sportsligt ojämna resultat har balanserats med goodwill. Goodwill som efter de två senaste säsongers avbrutna matcher inte finns där länge.

Därför står man nu med största säkerhet med en exponering betydligt mer korellerad med de sportsliga resultaten än vad man gjorde förr om åren. Man står dock med mycket begränsade resurser för att kunna skapa förväntningar samt förutsättningar till och generera dessa resultat.

Kapitaltillskott behövs därför. Vad vet jag, men det kanske krävs ett driftunderskott även nästa år för att återigen få fart på tillväxten.

Henrik pratade på informationsmötet om en finansiell produkt i syfte att skapa en kapitalinjektion, någonting där risken inte enbart är kopplat till ett enda prospect. Det börjar brinna i knutarna nu. Man pratade om RK och ”charlie modellen” för ett år sedan, sedan dess har man paketerat den och nu börjar man prata i nya termer. Ledtiden för ”produkten” måste bli betydligt kortare denna gång.

Samtidigt behöver vi på läktarna rannsaka oss själva och återigen börja sälja varumärket Hammarby till de potentiella sponsorer och marginalpublik som väljer Söderstadion som forum för sina respektive syften. Slut samman och se till att inga fler matcher avbryts! Att bygga upp goodwill kommer ta tid och vi måste börja med det här och nu.

Vad gäller kapital så är alternativet till och låta spelare hamna på någon annans balansräkning, – en nyemission.

Det senare är tidskrävande och kostsamt, och framför allt tid är något som vi enligt mig inte har särskillt mycket av idag.

Men är det inte läge och sakta men säkert börja ta höjd för det man en gång kommunicerade?

det nu föreslagna avtalet möjliggör därför för medlemmar att teckna aktier i en framtid. Med anledning härav har 9,9 procent av rösterna i Hammarby Fotboll AB förbehållits medlemmarna, men den närmare tidpunkten eller villkoren för ett medlemsägande är inte beslutade”.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång, däremot går det och köpa till sig en plats i den positiva spiralen.

Ta kommandot, kommunicera en tydlig handlingsplan. Ge oss Rami! En värvning som skapar förhoppningar och förväntningar.

Det behövs leverege för och kunna hoppa över till rulltrappan som är på väg uppåt. Den som är på väg ner leder sakta men säkert till en nedskrivning av sportslig ambition alternativt en framtida nyemission med syfte att rädda elitlicensen.

Arenaeffekter

Det är inte bara Hammarby Fotboll som välkomnar ett arenabygge. Det finns flera andra aktörer som lär känna av positiva effekter och som kan utveckla sina respektive affärer.

Ett av dem är Carlyle Group som tidigare i år genom sitt fastighetsbolag Carlyle Europe Real Estate Partners köpte upp fastighetsstocken i Globen Cityområdet. Totalt rörde det sig om elva byggnader, totalt 114 000 kvadratmeter. Bolaget genomförde affären under en period där den svenska hyresmarknaden är glödhet med höga lokalhyror samt pressade marginaler.

Carlyles mål är att utveckla fastigheterna genom utveckling av handeln samt utökning av butiksytan i Globen Shopping.

Att kassaflödena finns där kan man konstatera genom att titta på hyresnivåerna. Butikshyrorna i attraktiva centrumlägen i Stockholm har under 2007 nått nivåer på 14 000/kvadratmeter och intäkterna för uthyrning av kontorsyta ligger på ca 4 000/kvadraten

En kraftig exploatering av området med ökade folkströmmar och nya intäktsdrivande butiksytor, och dessutom globenområdets ökade attraktionskraft som skulle kunna motivera en hyreshöjning på den befintliga fastighetsstocken måste vara kittlande. Detta i en bransch där direktavkastningskravet är pressat till nivåer på 4-5%.

Do the math….

Carlyle Group är ett av USAs större riskkapitalbolag med en global och bred portfölj där bl.a. Com Hem ingår.

2002 köpte Carlyle loss ”yellow pages divisionen” från det då krisdrabbade och Ansczhutz-ägda Qwest Communications för $7 miljarder. På den tiden, det största uppköpet i staterna sedan 1989.

******

Nya nationalarenan får en hel del kritik.

Man behöver nog inte vara arenaexpert för att reagera över det stora antalet eveneng som krävs för att räkna hem en arenakalkyl. Nu visar det sig att det inte handlar om 4o evenemang som först kommunicerades, utan 80 stycken.

Det är nästan orimligt högt mål i en marknad med två nya arenaprojekt i pipen, där det andra projekteras i ett redan etablerat sport & entertainment område i samarbete med en etablerad global aktör vad gäller arenadrift.

Vissa ställer sig frågande till om AIK kommer spela på den nya arenan. Det många verkar glömma bort är att arenabolaget genom Fabege redan positionerat sig som AIK Fotboll AB:s näst störste enskilde ägare. Frågan borde kanske snarare lyda, kommer AIK vara den enda klubb som spelar på nationalarenan?

Bajen gör en Ericsson

Den 15:e november chockade Ericsson marknaden med en vinstvarning heter duga. Idag hakade Hammarby Fotboll AB på trenden och flaggade om en ”rejäl förlust” för verksamhetsåret 2007.

Budgeten som kommunierades under årsmötet pekade på +5 miljoner. Siganlerna har under året varit de samma som tidigare år, ”knappa resurser.”

Därför kom dagens besked som en blixt från klar himmel där man nu avviker från budget med en siffra i intervallet 6-10 miljoner. Det förefaller vara marknadsintäkterna som fått ta mycket stryk och jag ränar med att Hammarby Fotboll tyvärr går från att vara marknadsledare i Stockholm till en blygsam tredjeplats vad gäller marknadsintäkter. Även de låga derbysiffrorna uppges ligga bakom intäktsraset. Vi kan älta bakomliggande orsaker i all oändlighet men faktum kvarstår och vi måste se framåt!

Men först och främst, jag är ingen anhängare av och få en signifikant ekonomisk vinst levererad av ”dagens” Hammarby på ett årsmöte i mars efter en tredje-, fjärde-, femte- eller sjätteplats i serien. Det vi hörde idag får dock vissa relevanta konsekvenser.

Givetvis kommer det leda till att budgeten för 2008 revideras efter de intäktsnivåer som för tillfället gäller, vilket även kommunicerades. Rent konkret innebär det att klubbens konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter minskar. En ond spiral, då intäkter drivna av goodwill tar betydligt längre tid och bygga än intäkter drivna av sportslig framgång. Sannolikheten för det senare minskar ju i och med en lägre budget.

Som jag ser det finns det en enda lösning, tillföra kapital externt. Det vill Hammarby Fotboll nu göra med en ny typ av produkt, ännu okänd.

– Produkten kommer kunna användas till flera typer av investeringer även om det främst kommer handla om spelarförvärv.

Det är dock oklart om kapitalet finns tillgängligt under vinterfönstret, vilket är illa.

Det är en ond spiral som måste vändas. Ett första steg är att försöka inge hopp och leverera en konkret plan för framtiden. Den känslan fick jag inte riktigt när jag lämnade klacksparksrummet ikväll.

Avslutningsvis, den intressanta tanken är, hur hade det i år sett ut sportsligt och ekonomiskt, om man gjort en mer korrekt marknadbedömning, anpassat lönebudgeten efter utfallet av intäkterma? Men det går ju inte räkna riktigt så, det gäller i slutändan hitta en jämnviktsformel.

Freakonomics

Silly Season, perioden då förmågan att tänka rationellt övertas av drömmar och förväntningar, allt ackompanierat av tabloiderna som hela tiden hetsar med den ena scoopen efter den andra. När den löjliga säsongen till slut summeras står klubbarna med de förvärv man på förhand gissade att man hade utrymme och finansiera, både vad gäller kapitalinsats och utrymme i lönebudgeten. Ibland blir man dock överaskad.

Hammarbys målvaktsfråga börjar snart bli ett föremål för en nyupsättning av Samuel Becketts ”I väntan på Godot”.

Den stora frågan är vad som finansiellt har förändrats sedan i somras?

Det förefaller som att det fanns intressenter som var beredda och vara med att finansiera Gefles Johan Oremo. Frågan är om det finns andra prospects kring vilka man kan bygga upp ett nytt case?

Jag har svårt och se Rami Shaaban som ett föremål för extern finansiering med avkastningssyfte.

Det är svårt att räkna hem Rami som en enskild investering. Det bör dock finnas värden om man ser till hur truppen som helhet skulle påverkas av hans ankomst, även om man förmodligen inte kan räkna hem dessa det närmaste året på grund av de intäktsbegränsingar Söderstadion för med sig.

Frågorna är givetvis
1. Hur mycket kapital och löneutrymme man kan mobilisera.
2. Vilken är gränsen för ett den enskilda investeringen ska vara försvarbar med tanke på att pengar är en trång sektor.
3. Andra intressenters diton.
4. Ramis vilja och individuella nyttofunktion.

Finns det en spelarförsäljning i pipen lagom till januarifönstret? Har den segdragna skattetvisten till slut fått ett lyckligt slut? Kommer man överens med Sanderfjord om Nhleko vilket skulle generera ett positivt kassaflöde?

This shit is freaking me out.

******

Att driva en fotbollsklubb kan inte vara världens mest tacksamma uppgift. Uppmärksamheten, analyserna och ifrågasättandet från media, en uppsjö av bloggar, olika internetforum är ofattbart mycket större än hos ett random noterat bolag med jämförbar omsättning alternativt marknadvärde.

Betraktarens privilegier är många, den största är att man inte behöver ta konsekvenserna för sina egna ”beslut” man fattar åt klubbledningarna. Den näst största att man kostnadsfritt kan revidera sina åsikter längs resans gång.

Framför allt är tillgång på perfekt information samt egna antaganden som gagnar ens syfte om var klubbarna befinner sig i sina respektive utvecklingsstadier, en faktor som skapar oreda och blir föremål för debatt.

Otacksamt? Som fan, men i det får för klubbledningarna aldrig bli ett alibi för dåliga slutresultat.

Samtidigt blir det en utmaning för klubbarna att kommunicera sin position, vision, mål, affärsplan, handlingsplan mm. Här är vissa klubbar bättre än andra på att utnyttja de olika kanalerna som dagens informationssamhälle erbjuder. Här borde man kunna plocka enkla poäng.

Det finns säkert ett behov av fler informationsmöten, men de blir svåra och motivera om det endast dyker upp ett tiotal tappra själar de två tillfällen som vi ändå har i Hammarbyland.

Nästa är den 10/12.

Fotbollspelare, snart på en marknadsplats nära dig?

Väntan gör en galen och vi fortsätter med allsvensk affärsutveckling.

Vinstandelsbevis i fotbollspelare har blivit ett begrepp i fotbollssverige. Agent 03 har vinstandelsbevis i flertalet AIK-spelare. Djurgården Fotboll AB har sådana i stort sett hela truppen. En eller fler investorer har andelar i Charlie Davies och det finns ytterligare fler klubbar som emitterat den typen av finansiella instrument.

Vad blir nästa steg, en andrahandsmarknad för den typen av instrument? Tanken känns intressant och det finns incitamenten både för klubbar och investerare. Framför allt skapar en andrahandsmarknad förutsättmingar till en mer effektiv allokering av kapital mellan de som sitter på överskott av kapital och de som har finansieringsbehov.

Dessutom…

– Den spekulative investeraren får möjligheten att stänga sina spelarpositioner i förtid innan spelaren säljs av klubben och använda likviden till och öppna positioner i nya, mer intressanta prospects som dyker upp på marknaden. Man kan även på så sätt variera risken i sin spelarportfölj genom att kliva ur en investering i förtid och när man önskar ta hem vinsten.

– Större flexibilitet, klubbarna kan emittera vinstandelsbevis på befintliga spelare direkt till marknaden och på så sätt finansiera nya förvärv som råkar vara tillgängliga alternativt finansiera kortsiktiga likviditetsbekymmer.

– De rikare klubbarna kan i cashmanagement- och profitsyfte, dra nytta av sina konkurrenter ifall det finns tillgängliga vinstandelsbevis i deras välscoutade spelare ute på marknaden och försöka förvärva dessa innan de rusat i pris.

Konceptet borde vara rätt enkelt, även om klubbarna förmodligen måste komma överens om en typ av ramavtal där ett kontrakt innebär 1% av reavinsten på spelaren, två kontrakt 2% av reavinsten osv.

Möjligheterna och utveckla det hela vidare är enorma och det skulle nog inte dröja länge innan det öppnas en vinstandels-lånedesk som möjliggör aktörerna att ta korta positioner, dvs låna ett vinstandelsbevis för vad man anser vara en hausad spelare som man tror kommer floppa, sälja det i marknaden och efter ett tag köpa tillbaka andelsbeviset när marknadspriset sjunkit och lämna tillbaka lånet.

Hur länge skulle det dröja innan den första hedgefonden med strategier i spelarmarknaden dyker upp?

Så är det bara tuta och köra, starta en marknadsplats och börja specka?
Det finns till och börja med ett par större eller mindre frågetecken.

Den första frågan är om det finns tillräckligt stort intresse för att skapa tillräcklig likviditet i marknaden, vilket är en grundförutsättning för effektiv prissättning och handel.

Den andra större issuen är tillgången på information. Det finns många personer som sitter på information som inte är officiell och därmed skapas stora arbitragemöjligheter för dessa. Den största utmaningen skulle utan tvekan vara och reglera och övervaka en sådan marknadsplats.

Det finns ju även vissa moraliska dilemman, t.ex. kan klubbarna sälja andelsbevis i egna spelare, peta spelaren i fråga för och sänka marknadsvärdet innan de köper tillbaka andelsbeviset.

Fejkande av skada, vårdslöst spel med syfte att skada klubbkamrater under träning eller motspelare under match. Det skulle kunna bli ett jävla safari.

FI och EBM skulle förmodligen få staffa upp med ett par nyrekryteringar och det finns en del forumskribenter, murvlar och personer med agentkontakter som skulle kunna få sina fiskar varma vad gäller otillbörlig kurspåverkan.

Därför är sannolikheten stor att det kommer stanna vid och vara en bloggprodukt.

Kort om…

Arenan
Inga kioskvältare på presskonferensen i fredags förutom det faktum att kostnaden för arenan har uppgraderats för oss dödliga som följer projektet från sidan. Den tidigare kommunicerade 1.1 miljarden är nu uppe i ca 1.9. De extra 800 miljonerna innebär att den årliga kapitalkostnaden ökar med 35 msek upp till 80 msek (mellan tummen och pekfingret) beroende på finansieringsstruktur. Vi ska dock komma ihåg att det förmodligen inte var en siffra som är ny för de som arbetar med projektet på daglig basis.

Den stora frågan är givetvis hur långt man kommit i processen, både vad gäller utformning och finansiering. En finansiering med riskallokering mm av ett sådant projekt är väldigt komplex, inte som att belåna sin aktiedepå eller bostadsrätt direkt.

Vi ska inte spekulera utan håller oss till fakta, – Vi har efter fredagens officiella statement, aldrig varit så nära en arenalösning som vi är nu och nu väntar vi med spänning på nästa livstecken.

Ett kort konstaterande bara
Parken i Köpenhamn är en etablerad arena, dess ickefotbollsrelaterade intäkter per år är i storleksordningen:

Uthyrning av arena till övriga evenemang: ca 40 msek
Uthyrning av kontorsfaciliteter: ca 30 msek

En intäktssida i den storleksorningen täcker inte kapitalkostnaden för en arena med en prislapp på 1.9 miljarder. Det är nog ett av utmaningarna man brottas med.

Vad skulle en ny arena innäbära intäktsmässigt för Hammarby som fotbollsklubb?

Vi lämnar epoken där taket för driftintäkterna exkl TV-premier ligger på ca 65 miljoner och går in i en ny där uppsidan förmodligen ligger på det dubbla, minst, även som hyresgäst.

Det ger en helt annan uppsida i kalkylen för investeringar i spelartruppen.

******

Djurgården
Man kan inte låta bli och förundras över klubbens genomslag vad gäller positiva nyheter.

Tre år senare planterar man åter igen en storsatsning, denna gång på ungdomssidan, vältajmat dagen innan chockbeskedet i arenafrågan. Jag lyfter på hatten, här håller man högsta allsvenska klass.

Att kvantifiera en satsning i antal miljoner ger allt som oftast störst genomslag. Och man vill gärna ställa sig frågan om det i det här fallet handlar om…

65 miljoner
eller
65 ”adidasmiljoner”

Samtidigt blev jag lite nyfiken hur mycket pengar Hammarbys knatte-ungdomssatsnng kostar.

Vi har föreningsens årsomsättning om ca 5 msek, vi har A-junior och HTFF i bolaget som drar låt oss säga 3(?) msek per år. Vi borde ha lite kommunala stöd samt allmäna arvsfondens bidrag i de flertalet Hammarby Akademi projekten som förmodligen inte synts till i Hammarbys böcker. Ge mig en värdering.

******
Helgens Milton
Den rosa tabloidens stjärnskott avseende ekonomifrågor har gjort en ny värdering. Denna gång handlar det om storleken på klubbens fyraårsavtal med sin storsponsor som i blaskan uppges ligga på ”många miljoner kronor”.

– No shit Sherlock

******

Till sist, vad är oddsen för att detta citat från Ulf H. Petersson, en av Djurgårdens frontmän i arenafrågan, ska bli en årlig vårtradition?

– Förhoppningen är att svaret kommer redan innan sommaren i markfrågan.

Broken promises

Hade lovat och inte skriva om klubben norr om stan på ett bra tag men kunde inte hålla det löftet. En after-work diskussion satte punkt på en nästan två veckor lång idétorka.

Det hela mynnar sig ur när Milton till slut, mycket väntat flaggade sitt innehav. Det visade sig till slut handla om lite drygt 8% av kapitalet (ca 5% av rösterna) vilkt gör honom till den fjärde enskilt störste aktieägaren i bolaget som köpt rättigheterna att representera AIK Fotboll, dvs AIK Fotboll AB.

En kort kommentar angående detta har jag redan levererat tidigare och det tog inte många timmar efter att FI släppte informationen som varumärkesexperten Johan Mjällby kom med den första kommentaren. Han har ju en poäng och Milton har fått oerhörd, nästan orimligt stor publicitetet för en relativt liten kapitalinsats. Den bilden som ältas runt i media är inte optimal för varumärket AIK. Och vi vet ju att media alltid har rätt i gemene mans ögon…

Det finns ju alltid en lösning på allt och om man bara tänker lite utanför boxen och drar nytta av the dark side of the force kan man utveckla konceptet.

– Att profilera sig som världens första och mäktigaste oetiska fotbollsklubb.

”Oetiska bolag” är ofta lönsamma, att investera i oetiska bolag har generellt varit mycket lönsamt.

Jag hittade en virtuell, oetisk fond på en amerikansk portal, med investeringsstrategier i bolag inom tobaks-, alkohol-, vapenindustrin mfl. Fonden invetsterar virtuellt i bolag med tveksamma personalförhållanden, bolag som utför djurförsök etc. Förvaltarens placeringsstrategi sammanfattas av honom själv som, ”investera så länge objektet är oetiskt, omoraliskt och lönsamt”

Aktiefonders performance kan mätas genom olika modeller. En ganska enkel metod är där man med hjälp av regressionsanalys sätter fondens avkastning över tiden i relation till ett jämförelseindex:s dito. I detta fall har man använt sig av S&P 500 som benchmark. Den oetiska fondens alpha gav ett värde på 15 och ett beta på 1. Man hade med andra ord levererat en överavkastning på 15 procentenheter jämfört med indexet givet lika marknadsrisk på den amerikanska aktiemarknaden.

Med bakgrund av ovanstående och med tanke på att fotbollsklubbar historiskt varit en taskig investering, borde en fotbollsklubb kunna profilera sig som oetisk och därmed i slutändan kanske klara av och leverera överavkastning till sina aktieägare.

Man bör dock löpa vägen ut, sparka ut sina nuvarande sponsorer och enbart rikta sig till aktörer inom den ”oetiska sektorn”. Bara fantasin sätter stopp för events och profilreklam och det finns säkert en hel drös marknadsförare där ute som relativt snabbt kan paketera ihop ”oetiska sponsorpaket”, reklam mm.

Publiksifforna då? Jag skulle tro att en hel del nya marginalsupportrar skulle ansluta och följa klubben i ren protest mot den dubbelmoral som ändå finns där ute och därmed driva publikintäkterna.

Så vad väntar ni på, just do it!

AEG växer i Europa

AEG förvärvar sport- och nöjesmarknadsagenturen The Bonham Group Europe som nu kommer och införlivas i ett ny division inom koncernen, AEG Sponsorship.

AEG uppger att den nya divisionen kommer fortsätta utveckla den tidigare kärnverksamheten, marknadsbevakning, utveckling av sponsorskap, försäljning samt förhandling men även arbete med AEGs nya verksamheter runt om i Europa samt sponsring samt maknadsföring kring olika AEG Live arrangemang.

The Bonham Group är bland annat ledande på försäljning av namnrättigheter vilket kommer vara en betydande del av AEG Sponsorships portfölj.

Paul Samuels, VD för The Bonham Group Europe kommer vara direktör för den nya divisionen. Paul har tidigare jobbat med projektutveckling för bla O2 UK, O2 Ireland, Manchester City FC, Arsenal FC, Blackburn FC mm.

AEG växer med andra ord kraftigt på den europeiska marknaden. Kommer Hammarby Fotboll kunna dra nytta av denna utökning av AEG nätverket? Spetskompetensen är relevant inom både affärsutvecklingen samt arenafrågan. Finns det mervärden som går och hitta och där IMG vs IFK Göteborg samt Malmö FF inte riktigt lyckades med?

Läs mer om förväret här…

Litteratur

Böcker
Winners & Losers, The Business Strategy of Football – Stefan Szymanski & Tim Kuypers, 2000
Soccernomics – Stefan Szymanski & Tim Kuypers, 2009
National Pastime: How Americans Play Baseball and the Rest of the World Plays Soccer – Stefan Szymanski & Andrew Zimbalist – 2007
Playbooks and Checkbooks: An Introduction to the Economics of Modern Sports – Stefan Szymanski 2009
The bottom line: observations and arguments on the sports business – Andrew Zimbalist – 2006
The Economics of Fotball – Stephen Dobson and John Goddard, 2001
Economics, Uncertainly and European Football, Trends in Competitive Balance – Loek Groot, 2008
Moneyball: The Art of Winning an Unfair Game – Michael Lewis
Tailgating, Sacks, and Salary Caps: How the NFL Became the Most Successful Sports League in History – Mark Yost 2006

Artiklar
Stock price reactions to short-lived public information: the case of betting odds, Frederic Palomino, Luc Renneboog and Chendi Zhang – 2005

Information Salience, Investor Sentiment, and Stock Returns: The Case of British Soccer Betting, F.A. Palomino, Luc Renneboog and C. Zhang, Tilburg University, Center for Economic Research – 2008

Social Welfare in Sports Leagues with Profit-Maximizing and/or Win-Maximizing Clubs, Helmut Dietl, Markus Lang, Stephan Werner – Aug 2008.

Competitive balance in sports leagues and the paradox of power – Stefan Szymanski, Oct 2006

Tilting the Playing Field: Why a sports league planner would choose less, not more, competitive balance, Stefan Szymanski, Oct 2006

Equal Strength or Dominant Teams: Policy Analysis of NFL, Burhan Biner, University of Minnesota. March 2009

PROFITABILITY OF THE GREEK FOOTBALL CLUBS: IMPLICATIONS FOR FINANCIAL DECISIONS MAKING, Dimitropoulos E. Panagiotis 2009

The consequences of an open labour market in a closed product market in the economic environment of European professional football, Trudo Dejonghe† and Wim Van Opstal – Dec 2008.

The Benefits of Financial Markets: A Case Study of European Football Clubs, Conor McKeating , Dirk G. Baur – Jan 2009

Freedom of entry, market size, and competitive outcome: evidence from English soccer. Buraimo, Babatunde,Forrest, David,Simmons, Robert

Market Size and Winning: How Large is the Big-City Advantage in Spanish Football? Pablo Castellanos, Jesus A. Dopico, Jose M. Sanchez

Contracts as Rent Seeking Devices: Evidence from German Soccer, Eberhard Feess, Michael Gerfin, Gerd Muehlheusser – November 2008

The Novelty Effect of the New Football Stadia: The Case of Germany, Arne Feddersen, Wolfgang Maennig, Malte Borcherding International Journal of Sport Finance 2006.

Novelty Effects of New Facilities on Attendance at Professional Sporting Events, Dennis Coates, Brad Humphreys

Arenas vs. Multifunctional Stadia – Which Do Spectators Prefer? Arne Feddersen and Wolfgang Maennig, 2008-08

Goal! Profit maximization and win maximization in football leagues, Garcia-del-Barrio, Pedro & Stefan Szymanski, okt 2006
Why is Manchester United so successful?, Stefan Szymanski, Business Strategy Review, 1998, Vol: 9, sid: 47 – 54

Market forces in European soccer, Marco Haan, Ruud Koning, Arjen van Witteloostuijn, jan 2002

Overinvestment in European Football Leagues. Helmut Dietl, Egon Franck and Markus Lang, sept 2005.

European Football: Back to the 1950s, Loek Groot, may 2005

How inefficient are football clubs? An evaluation of the Spanish arms race, Guido Ascari, Philippe Gagnepain, Feb 2003

Transfer Fee Regulations in European Football, Gerd Mühlheusser and Eberhard Feess, Feb 8, 2002
Why Football Players May Benefit from the Shadow of the Transfer System, Helmut M.Dietl, Egon P.Franck and Markus Lang, Oct 2006

Macro-Analysis of Transfer Fees and Investments in Sports, Alexander Dilger, Dec 2005

J. Borland and R. McDonald (2003), “Demand for Sport”, Oxford Review of Economic Policy 19(4), 478-502. D. Czarnitzki and G. Stadtmann (2002), ”Uncertainty of Outcome versus Reputation: Empirical Evidence for the First German Football Division”, Empirical Economics 27, 101-112.

THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman, Scottish Journal of Political Economy, Vol. 54, No. 3, July 2007