Competitive Balance I – Premier League

Forskare är eniga när tävlingsbalansen i sportligor kommer på tal. En jämn tävlingsbalans gör ligan mer spännande och det optimala är att varje matchs utgång är helt oviss där båda lagen har lika stora odds på seger. Ovissheten kring mästerskapet är en annan faktor som anses mycket viktig för efterfrågan.

Ovissheten kring resultatet är varje sportevenemangs blodådra”

En sådan stark tävlingsbalans borde resultera i optimalt intresse med maximerade publik och TV intäkter.

Ur ett profitperspektiv finns det en baksida. Det innebär att klubbarnas kapprustning drivs till sin yttersta spets och hela intäktsökningen äts upp av löneinflation som drivkraften efter sportslig framgång och mästerskapet resulterar i.

Vi vet att Premier League är en mycket segmenterad liga och vi vet även att allsvenskan är en mycket jämn och oviss liga.

Det finns olika modeller för att kunna kvantifiera sportslig konkurrenskraft och tävlingsbalans och jag ska göra ett försök att se om det kan finnas olika samband och om tävlingsbalansen verkligen ger utslag på publiktillströmningen och profit.

Det finns som sagt ett antal olika modeller för ändamålet och jag fastnade för följande.

Jag kommer mäta marknadsdominans och se huruvida topplagen skaffar sig en dominerande ställning.

C5 = [summan av de fem första lagens poäng]/[summan av totalt utdelade poäng i ligan]

Detta nyckeltal är känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator.

C5-index = ([C5]/(5/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan

Eftersom detta nyckeltal enbart visar toppklubbars sportsliga marknadsdominans relativt ligan använder jag även denna modell som visar tävlingsbalansen i ligan som helhet. Den är baserad på Herfindahl Index mäter marknadskoncentration.

Där S = klubb i:s marknadsandel [poäng/ligans totala poäng] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att normalisera förändringar i antalet klubbar över tiden.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle få lika många poäng.

Det finns svagheter i modellerna, ett är att nyckeltalen baseras på slutresultaten och inte på det som händer under säsongens gång vilket ju de facto har stor inverkan på publiksiffror. Sedan kan ett H-index på 100 nås genom att samtliga matcher i ligan slutar 0-0, inte särskilt publikdrivande om man frågan mig.

De tre ligorna som jag tittat närmare på är Premier League där jag använder redan färdigt material, tippeligan som jag finner intressant då tävlingsbalansen signifikant förändrats post 2002 bl.a. tack vare Rosenborgs ”fall” samt allsvenskan som ju är intressant ur vårt perspektiv.

Premier League

Det hänt en hel del avseende tävlingsbalans de senaste 15 åren. Det vi ser är ett resultat av ett fåtal klubbar som lyckats dra nytta av Champions Leagues format och fått utrymme till en signifikant högre lönebudget som givetvis påverkat det sportsliga resultaten. Samtidigt visar inte nyckeltalen det faktum att ligan blivit något av ”tre ligor i en fenomen” där topp fyra under 2000 talet representerats av sju olika klubbar men där de fyra första platserna de senaste tre säsongerna konstant bestått av de ”fyra stora” klubbarna.

En försämrad tävlingsbalans med större marknadskoncentration borde enligt ekonomerna innebära en lägre efterfrågan för sporten. I Premier Leagues fall har det inte påverkats negativt, än. Tillväxten både vad gäller publikintäkter och TV avtal har varit galaktisk och följande graf visar beläggningen på Premier League klubbarnas arenor.

Varför är det så kan man fråga sig, jag skulle tro följande faktorer inverkar.

  • Ett mycket stort och brett fotbollsintresse i England.

  • Trots segmenteringen, ovisshet i respektive segment. Ovisshet kring mästerskapet, ovisshet kring nedflyttningssträcket och ett visst hopp för ett fåtal lag att kanske kanske nå en topp 4 placering en enstaka säsong.

  • En fotbollsprodukt i världsklass.

  • Starka klubbvarumärken och starka spelarvarumärken, det senare tack vare Premier Leagues stora intäktsförsprång till de övriga ligorna i Europa vilket driver det nationella och globala intresset för respektive varumärke.

Är det kanske så att den ökade marknadskoncentrationen istället gynnat Premier Laugue och dess mycket starka tillväxt? Ligan har exploaterats med de starkare varumärkena som den stora katalysatorn.

Profitperspektivet

Som jag skrev i ett tidigare inlägg (här) har PL klubbarna börjat visa profit de senaste åren. En marknadskoncentration med ett fåtal ”giganter” ger bra förutsättningar till goda marginaler. En större konkurrenssituation i hela ligan pressar marginalerna nedåt.

Frågan är givetvis var gränsen i tävlingsbalansen ligger för att ligan ska kunna behålla sin dragningskraft och vilka metoder kan användas för att balansera det.

I Nordamerika använder man sig av en struktur som jag tittat på lite närmare här.

Det finns möjligheter för ligaorganisationerna att reglera tävlingsbestämmelserna, serieformat, omallokering i fördelningen av TV pengar mm. I Premier Leagues är det möjligt att klubbarna automatiskt begränsar utvecklingen genom att ett par av topp fyra klubbarna istället tar ut en högre vinstmarginal än att förstärka truppen ytterligare och därmed försämra tävlingsbalansen.

Även ägarstrukturen kan ha en inverkan, där en blandning av ägare med olika motiv (profit-max vs nytto-max) och deras investeringsbeslut kan påverka tävlingsbalansen. Kort om ägande, profit vs nytta. (här)

Det borde finnas en jämvikt, förmodligen individuell för varje liga, där maximerad profit kan uppnås vid en viss nivå i tävlingsbalansen. Stefan Szymanski menar att så länge den dominerande klubben inte blir alltför dominant är det ett föga bekymmer för efterfrågan.

Frågan är givetvis var gränsen för ”alltför dominant” går och det intressanta är ju vad som händer om efterfrågan till slut sjunker på grund av en sämre tävlingsbalans. Incitamenten för en europeisk superliga skulle i så fall öka ur de engelska toppklubbars och dess ägares perspektiv.

Imorgon Tippeligan.


Competitive Balance in Football: Trends and Effects
Jonathan Michie Christine Oughton, 2004
Competitive Balance in Football: An update – Jonathan Michie Christine Oughton, 200, Jul 2005

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s