Acta fabula est, plaudite!

Mars lider mot sitt slut och månaden har inte enbart präglats av träningsmatcher och sistaminutenvärvningar inför den allsvenska starten. Mars är en period där de allsvenska klubbarna släpper sina verksamhetsberättelser för föregående säsong, inkluderat det ekonomiska utfallet.

De allsvenska klubbars intäkter har ökat lavinartat under 2000 talet. Ligan har gått från en omsättning på 318 miljoner 1999 exklusive transfers och Champions League, till att förmodligen ha spräckt 800 miljonersvallen 2007.

Läser man SvFFs årliga sammanställning av de allsvenska klubbarnas ekonomi finner man samtidigt att resultatet exklusive nettot från spelartransfers generellt visat ett underskott samtliga år undantaget 2006 där det nya TV avtalet verkar haft en kortsiktig effekt.

Tillväxten har till stor del balanserats av en löneinflation. De allsvenska klubbarnas utgifter för spelarlöner har enligt SvFFs siffror ökat med nästan 70% under perioden 1999 till 2006. 2007 verkar inte ha varit något undantag. ”The arms race” gäller i allra högsta grad även i allsvenskan.

Många tycker om att jämföra klubbarnas intäkter och lönsamhet med varandra. Det finns dock en viss inkonsekvens i klubbarnas sätt att redovisa på. De största skillnaden hittar vi vid redovisningen av spelartransfers.

En del klubbar redovisar bruttosummor vid spelarförsäljningar. Djurgårdens IF brukar redovisa försäljningen av vinstandelsbevis för spelare som finansieras av spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB. På AIK och Malmös intäktsida redovisas reavinsten och inte bruttosumman vid sålda spelarkontrakt. Helsingborg IF väljer att inte räkna med spelartransfers i sina intäkter utan lägger transfernettot som en separat resultatpost.

Vi brottas även med faktumet att redovisningen för kostnaden vid spelarförvärv inte alltid ger en helt rättvis bild av verksamheten. Från andra klubbar köpta spelarkontrakt aktiveras på balansräkningen och skrivs av över kontraktstiden medan förvärv av bosmanfall där sign-on bonusen ofta är den stora utgiften resultatförs direkt. De klubbar som värvar en dyr bosmanspelare får därför en initialt hög kostnad år ett.

Efter ett antal stickprov bland några av de klubbar som hittills lämnat sina ekonomiska rapporter kan vi konstatera att klubbarna generellt gick med vinst under 2007. I de flesta fall har plusresultatet genererats genom ett positivt transfernetto.

Klubbarna hävdar ofta att spelarförsäljningar är en del av deras affärsidé men det finns en fara med att göra sig beroende av detta för att få ekonomin att gå ihop. Att sätta sig i en sits där klubben inte har råd att tacka nej till anbud från utlandet är inte en optimal strategi i jakten på kontinuerlig sportslig framgång.

För IFK Göteborg som redovisade en vinst på 21.4 miljoner, har ett mycket stort transfernetto dessutom stärkts tack vare att klubben kapitaliserat framtida spelarförsäljningar á 11.9 miljoner på 2007 års resultat. Externa finansieringsmodeller bör tas i beaktande när man jämför klubbarnas intäkter och resultat med varandra.

På förhand favorittippade Elfsborg och AIK redovisade båda starka resultat, i båda fallen stärkta av positiva transfernetton. Elfsborgs europcupaspel bidrog dessutom med ett nettovinst på 14.5 miljoner. AIK:s kassaflöde var negativt och försäljningen av Wilton Figureido säkrade likviditeten under vintermånaderna.

Hammarby redovisade ett underskott på minus 4.5 miljoner före skatt men det som borde oroa än mer är de vikande intäkterna, främst på marknadssidan. Även Malmö FF brottas med lägre intäkter. Rensat från spelarförsäljningar redovisade pågarna lägsta omsättningen sedan 2004. Föreningen klarade sig dock undan med ett mindre underskott på knappa miljonen.

Vinnare av priset för årets kosmetiska ingrepp är Helsingborg. I jakten på att kunna redovisa ett positivt driftresultat, har klubben klassat kostnaden för att avsluta två kontrakt med felrekryterade spelare som extraordinära. Samtidigt har klubben räknat intäkterna från dess första europacupdeltagande på väldigt många år som ordinära. Kreativt men inte helt rättvisande.

Vilken klubb har då ligans bästa ekonomi? Det är svårt att i detta sammanhang inte nämna Kalmar FF. Klubben har sedan återkomsten till allsvenskan 2004 haft en mycket välbalanserad ekonomi och varje år levererat ett mindre överskott utan att för den delen göra sig beroende av spelarförsäljningar. 2007 var inget undantag och de pengarna klubben realiserade på Ari da Silva Ferreira rasslade rakt igenom på nedersta raden. Bravo!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s