"Football Asset Pricing Model" – FAPM

Inom den finansiella teorin finns prisättningsmodellen CAPM. Vi ska inte gå in på den här utan den som är intresserad kan läsa basics på Wiki.

Finns det ett liknande samband i fotbollen? Kanske det…
Låt oss kalla det för FAPM (Football Asset Pricing Model).

FAPM och framför allt ”fotbollsmarknadslinjen” visar sambandet mellan lönekostnader (risk) och sportslig framgång (avkastning).

Så här har sambandet i engelsk ligafotboll sett ut historiskt.

sambandet mellan löner och sportslig framgång säsongen 1996/97 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Bilden visar sambandet mellan engelska klubbars personalkostnader (spelare plus tjänstemän) och sportsligt resultat.

Sambandet säsongen 96/97 var tydligt och 78% förklaringsgrad är i sammanhanget ett mycket starkt samband. Vi ser även klubbar som överpresterar och vi ser klubbar som underpresterar.

Tittar man över en längre tidsperiod ser man att förklaringsgraden ökar till 92%.

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1978-1997 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Det finns fortfarande klubbar som över/underpresterar men oftast korrigeras prestationen till respektive klubbs norm för på så sätt närma sig regressionslinjen.

Låt oss kalla det ”felprisättningar”. Och dessa har jag skrivit lite om här.

Graferna ovan kan även ge en hint om att…
– Engelska klubbar har generellt, (åren 78-97) varit mycket duktiga på att bedömma och prissätta talang (genom löner)
– Spelarmarknaden under åren 78-97 var mycket effektiv
– Pengar spelar roll

Sambandet åren 1997 till 2002 var fortsatt starkt. Här är en graf från en annan rapport, gjord enligt liknande metodik som Szymanski & Kuypers. Förklaringsgrad 88%

saxat från: Earnings, Performance, and Nationality Discrimination in a Highly Competitive LaborMarket: An Analysis of the English Professional Soccer League, Roberto Pedace

*******************

Vill man nå framgång på planen, är det bara att öppna plånboken och vänta in intäkterna?

Well… följande graf säger att det kan finnas stora risker i att bygga sin strategi enligt denna modell.


Leeds – Klubben lånade för att finansiera kostnaden för spelartruppen i jakt på topp 4, Champions League, titlar, ära och stora framtida intäkter. Man siktade på att investera sig till att bli marknadsledare. Hur det gick?

Leeds ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman – 2007

Utslagning! Alla klubbar har inte en Roman Abramovich som täcker upp driftunderskotten och räddar balansräkningarna.

Så checklistan borde nog kunna skrivas:
– Vilken marknadsandel har klubben idag?
– Hur stor är potentialen att öka intäkterna och marknadsandelen (demografiskt och logistiskt)?
– Hur stort underskott, dvs hur stor risk klarar balansräkningen av att bära? Hur länge?
– Finns det en fallskärm som bromsar fallet ifall det sportsligt går åt pipskägget?
– Satsa i nivå med nuvarande intäkter – inte med förväntade framtida intäkter.

**************

Har sambandet alltid varit starkt?
Under 50-talet var den engelska fotbollsmarknaden inte lika effektiv – en förklaringsgrad på 50%

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1950-1960
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s