Revenue Sharing update – Big 5

För lite drygt en månad sedan skrev jag om förslaget till en kollektiv försäljning av de spanska sändningsrättigheterna. Mycket snabbt krossades dock mina något naiva förväntningar om en tiltad liga av Simon Kupers kolumn i Financial Times.

The Spanish league’s president, José Luis Astiazarán, explains that he hopes to increase total television revenues rather than distribute them differently. It’s the big teams that have big importance on TV.

Vilken fantastisk affärsidé. Att bilda en kartell med syfte att höja priset för att sedan använda sig av dagens aktuella proportioner när pengarna väl ska distribueras. Helt plötsligt blir det Barcelona och Real Madrid som friåker på de mindre klubbarnas bekostnad. Dessa ger ju upp sina rättigheter till kartellen för att sedan knappt få någon konkurrensfördel tillbaka.

Hittills har dessa karteller överlevt myndigheternas onda blickar hävdandes att ligan måste ses som en enhet och att en viss subvention av de svagare klubbarna är nödvändig för den produkt som levereras. Det spanska upplägget däremot är helt annorlunda. Man kan fråga sig om de spanska konkurrensmyndigheterna kommer att kunna blunda för det? Möjligtvis, med lite ”övertalning” så…

Alla som lyfter fram Barcelonas affärsmodell som ett föredöme måste komma ihåg att klubben tillsammans med Real Madrid i det närmaste saknar nationell konkurrens. Pep Guardiola hyllas, naturligtvis. Hans prestation är i själva verket varken mer eller mindre än vad vi kan förvänta oss. En djupare analys av konkurrensbalansen i Spanien finns här.

Hur väl Barcelona och Real Madrid ges möjligheten att kapitalisera sin historia samt framtida förväntningar visas mycket tydligt i figuren nedan. Förutom det nationella jättegapet pratar vi om åtminstonde €100 miljoner i årlig konkurrensfördel gentemot sina största internationella konkurrenter.

Jag kan tycka att det är fantastiskt att vi inte har hört Platini nämna detta en enda gång i sin ”equality” retorik. Å andra sidan kanske det sätter fingret på hela den falska agendan.

saxat från: Ernst&Young Football meets finance, Edition VI och kompletterat med egna observationer i fallet England.
Figuren visar hur jämnt(ojämnt) pengarna från sändningsrättigheter distribueras hos de 5 största ligorna i Europa. Premier League har de senaste säsongerna gått från sina ursprungliga 42-45% till mer subventionerande nivåer kring 55-60%.
Franska Ligue 1 hade fram till 2005 en fördelningsnyckel där 83% av pengarna distribuerades ut lika till klubbarna. Sedan dess har man anammat 50% modellen. Samma nivå gäller i Bundesliga men där fördelningen av den andra halvan och på meriter baserade 50% skiljer sig något åt.
Italien byter i höst regim till en kollektiv försäljning och en distributionsnyckel där 40% av intäkterna fördelas lika bland klubbarna. Något som kommer att få en effekt vad gäller den nationella konkurrensbalansen men även på kort sikt kan förväntas att försämra toppklubbarnas konkurrenskraft i europaspelet. Vi kan dessutom förvänta oss fler överinvesteringar i Serie A de närmast kommande åren.

Värt att notera är Premier League som de senaste åren har ökat sin subvention från tv pengarna till ligans svagare klubbar.

Fortfarande är distributionsnyckeln 50-25-25 men den gäller numera enbart för de inhemska sändningsrättigheterna. I takt med ligans globala tv expansion har fördelningen av intäkterna från utlandet fördelats lika mellan ligans samtliga klubbar.

Med tanke på topp4 klubbarnas framgångar och växande tv bidrag från Champions League är det egentligen en rimlig utveckling. 1992-2004 var fördelningen av tv pengar från topp till botten 2.2-2.4 ggr (42-45%). Något som mycket sannolikt bidrog till den polarisering som ligan har upplevt. Därefter har detta nyckeltal minskat till nivåer på 1.7 – 2 ggr (50-59%).

Denna omdistribution av centrala intäkter skulle kunna finna sin förklaring i bilden nedanför. Efter att ha nått upp till en viss nivå vad gäller ojämnhet så förefaller det kanske ha funnits en önskan att sakta ner den processen.

Å andra sidan skapar en sådan manöver ett större gap ner till divisionen under. Degradering från Premier League blir också mycket mer kännbar. Något som skapar incitament till överinvesteringar med syfte att rädda kontraktet samt överinvesteringar hos klubbar i the Championship i jakten på en uppflyttning till Premier League.

Dessa är några av de utmaningar som de italienska klubbarna i Serie A samt Serie B nu kommer att ställas inför.

(klicka på bilden för bättre upplösning)
Saxat från: ”The European Club Footballing Landscape, Benchmarking report 2009 Club licensing”

17 reaktioner till “Revenue Sharing update – Big 5

  1. Ser faktiskt lite tungt ut för AIK, ekonomin är inte helt solid måste jag tyvärr säga efter att snabbt kollat igenom rörelseresultat. Jag tippar på en förlust över året med runda slängar 6-7 miljoner. Svårtippat dock då man inte riktigt vet värdet av guldet.

    Framförallt känns det som AIK inte kompenseras rätt i förhållande till att det de facto är Sveriges största klubb. Dags för STHLM:s klubbarna att slå ihop sig och ändra fördelningsnyckeln…

    Har inte riktigt koll vad benchmark för en sådan investering är i Sverige, vet OH säkert mycket bättre. Stämmer Yderbergs benchmark på 10%?

    Harry

    Gilla

  2. Stibor fixing 12 mån löptid ligger på 0.96%, så 9% riskpremie om vi räknar med den som referensränta.

    Plus den x-tra bonus premien.

    ManU säkrade sina pengar på 5.7% i r-premie. Benchmark för junk-bonds, drygt 7%.

    Nu är inte junkbonds vanliga i sverige. Konvertibla skuldebrev har vi sett i ett antal mindre bolag det senaste året. Årlig ränta runt 6-10% plus en köp-option på aktien.

    När man i oktober lånade 8m trodde jag på nyemission. Nu rullas skulden vidare i ett nytt lån istället.

    Man kan tolka det olika, spontant känner jag att man har hyfsad koll på 2010 års budget och inte anser en nyemission vara nödvändig nu, samtidigt/alt som priset på kapital i denna lösning förväntas vara lägre än vid en nyemssion.

    Gilla

  3. tack OH, frågan är vad hyfsad kontroll är, och om denna kontroll bara löper över kort sikt! Som alla vet Sverige med risk-kapital lösningarn (Agent 08) att det mer värde spelartruppen har inte riktigt ägs av klubbarna. Lägg till det faktum att AIK inte har råd att handla själv, eller snarare det skulle vara en ganska stor risk för klubben om man ville investera i en ordinär talang utifrån som förhöjer startelvan (skulle kosta runda slängar kanske 8-12 milj inkl. signing fee, ex lön och eventuell vidaresäljningsklausul)
    Svensk fotboll är trots allt inte högst upp i näringskedjan, det vet både klubbarna och spelarna om (spelarna är inte alltid sena att utnyttja detta faktum), därför måste nästan trading av spelare på någon nivå ingå i en ”finansiell kalkylering” om än som en räddningsaktion. Sedan var det länge sedan AIK gick med plus, bortsett från nyemissionen, där icke profitmaximerande finansiärer gick in. det grundar jag väl lite min analys på, att när de tröttnar ser det tufft ut. (Allsvenskan kan väl inte riktigt jämföra sitt varumärke med PL och räkna med irrationella investerare :-).

    Sedan kanske det inte måste gå så illa som i bajen fallet där de nästan räknade med att sälja en startelva per säsong (skämt åsido, har lite smådålig koll på bajen)

    Harry.

    Gilla

  4. Ang Bajen, så lyckades man med konststycket att tappa 25% av sina rörelseintäkter. Det var innan degraderingen.

    Här ligger naturligtvis risken, å andra sidan har jag en gnagande känsla av att konkurrensen i toppen minskat något. Samtidigt som klubben har ett bra momentum i sitt sportsliga management.

    Det finns egentligen bara en mening av värde i pressmeddelandet som inte någon tidning har lyckats snappa upp …
    ”AIK Fotboll AB kommer efter refinansieringen ha en oförändrad skuldsättningsgrad”

    Vilket ju de facto betyder att det egna kapitalet har ökat lika mycket som skulden har gjort.

    Gilla

  5. Ställ ett lån på x miljoner i proportion till en spelarfinansiering av en spelare till samma x miljoner. Vad var t.ex. ”räntan” som man de facto betalade för finansiering av Hooiveld, vad kommer ”räntan” bli när/om man säljer Flavio?

    Som OH nämner är ett sportsligt momentum en väldigt viktig faktor när det gäller att ”casha” in på spelare. Personligen hade jag hellre sett en nyemission än ett lån, men ett lån signalerar åtminstone en förändrad strategi där man investerar i klubben och inte i sidoverksamheter som trading av spelare.

    Fast som borgenärer har de ju större rättigheter än aktieägare. 51%-regeln, vilket skämt. Vilken tur att de flesta klubbar i Sverige är helt oberoende av externa finansiärer och att all makt ligger hos medlemmarna…

    Gilla

  6. Adam, ang nyemission kan det vara så att…

    …en nyemission idag är inte helt optimal ur ett aktieägarperspektiv. Mycket beroende på att en CL plats mycket kraftigt slår på det egna kapitalet. De aktieägare som inte kan/vill vara med i emissionen skulle därmed spädas ut och inte .

    Missar man CL och når endast marginella positiva kassaflöden för 2010 ska lånet omfinansieras igen nästa år. Och då kan förutsättningarna för val av finansieringsstruktur vara annorlunda.

    Gilla

  7. //OH
    Angående oförändrad skuldsättningsgrad så jag att AIK använt begreppet vårdslöst. I Q&A:n på aikfotboll.se frågar de just om vad som menas med skuldsättningsgrad. Som jag förstår menar de att att nettoskulden inte ökar eftersom överskottet jämfört med tidigare lån läggs i kassan.

    Gilla

  8. Adam klart att sidospåret trading existerar inom allsvenskan, möjligtvis eller snarare något som inte bör räknas för överlevnad,men som de facto existerar, vi är trots all inte högst upp i kedjan, utan snarare en eventuell förädlar liga om knappt det.

    Finns ingen spelare som vars marknadsvärde är så kraftigt att klubben skulle förlora attraktion om den såldes. likt t.ex. om barca skulle sälja messi, då man kan tänka sig att messi håller ett viss PR mässigt värde.

    Sedan gäller denna hypotes helt klart en till två spelare sålda men attraktion av allsvenskan förändras inte kraftigt om en stjärnspelare säljs, tråkigt kanske men attraktionen påverkas inte nämnvärt. Allsvenskan är en alldeles för dålig liga helt enkelt.

    Kan inte jämföra räntan för en spelare då risken för spelare är klart mycket större, hur många säljer en klubb med vins? För att ta AIK, Dulee var väl senaste försäljning där de gjorde vinst och om jag inte har helt fel har inte Agent 08 eller liknande upplägg i andra klubbar gjort några större vinster, IFK kanske med sin försäljningspott påse eller vad det var för påhitt, men då var de främst egna talanger som det investerades i.

    Harry

    Gilla

  9. Felix, det sjuka är att man ju definerar skuldsättningsgrad längs ned.

    Och det som läggs i kassan måste ju mathas på högra sidan i balansräkningen.

    Alltså måste ju det egna kapitalet följa med upp. Jag håller med att det är luddigt beskrivet i Q&A dock.

    Gilla

  10. // Harry

    Det finns inget ”vi” i allsvenskan, för det som gäller för AIK behöver inte gälla för Gefle. Att tappa spelare är den av landsskapet för alla klubbar, även för MUFC som ”tappade” Ronaldo. Helt kort så vill jag bara säga att det inte finns någon naturlag som gör att allsvenska toppklubbar måste rätta sig in på exakt den plata i producentledet där man är nu. Dvs under Norge och Danmark…

    // OH

    Klokt, kan stämma.

    // Felix & OH

    Jag måste hålla med om att det är tokigt oklart hur man menar här. Alltså, en del av lånet är bara en omfinansiering och påverkar inte skuldsättningsgraden. Men det som menas med att ”det som blir över lägger vi i kassan”, det kan jag tolka som att man att den del som inte utnyttjas fungerar som en sorts checkkredit, som bara räknas som en skuld upp till den som utnyttjas. Vilket dock iofs inte bör räknas till kassan ändå…

    Gilla

  11. Adam…
    Möjligtvis PENGAR! Money Talks, fråga bara Swedbank Markets! Manchester United hade aldrig sålt CR9 om det ekonomiskt hade förlorat på det… dvs ansett att klubbens nyttomarginal eller värde ändras till det negativa.(OH, var inne på det spåret i någon kommentar)

    Skulle nog påstå att det gäller hela allsvenskan, hypotesen att klubbarna är väsentligt mycket större än spelarna. Ta bort bästa spelaren i varje klubb och inkomsten skulle inte ändras nämnvärt.

    Gör samma sak i PL, och tittarna byter liga!

    Håller du med Adam?

    Sedan kan absolut balansen förändras till det positiva, vilket vore otroligt roligt för den svenska fotbollspubliken men då gäller det kort och gott att pengarna måste öka! På något sätt.

    Gilla

  12. En enkel lek med siffror (tog från luften för att det skulle vara enklare)

    Före.
    Tillgångar exkl kassa: 20
    Kassa: 0
    ———–
    Totala tillgångar: 20

    Eget kapital: 12
    Skulder: 8
    ———–
    Skulder&eget kapital

    Skuldsättningsgrad = 8/12=0.66

    Efter 15 miljoner i lån; amortera 8 miljoner skulder lägga 7 miljoner i kassan (allt annat lika)
    Ny skuld: 15miljoner.

    Tillgångar exkl kassa: 20
    Kassa: 7
    ————
    Totala tillgångar: 27

    Eget kapital: 12
    Skulder: 15
    —————
    Skulder&eget kapital: 27

    Skuldsättningsgrad = 15/12= 1.25

    Det egna kapitalet måste därmed ha ökat för att skuldsättningsgraden ska vara oförändrad.
    Hur den har ökat? Troligtvis realisationsvinst på Jos H, en liten dito på Obolo.

    Samtidigt som hela transfersumman nödvändigtvis inte behöver vara betalad i sin helhet.

    På vänstra sidan i balansräkningen matchas det genom ökarde tillgångar (kassa och kortfristiska fordringar)

    Gilla

  13. hmmm, genom att simulera förväntad utspädning borde man kunna skatta styrelsens bedömning av sannolikheten för avancemang till CL. Skulle tro att resultatet landar kring 6%. Återkommer!

    Gilla

  14. ok så här, (har räknat snabbt och kan ha missat något fundamentalt längs vägen)

    Lånet från i oktober löper ut i mars och man skulle presentera en långsiktig lösning under vintern.
    Att rörelsen inte skulle klara av att finansiera kreditlinan var känt bla pga off-season plus att det tidigare har kommunicerats att sparpaketet når sin fulla effekt under 2010.

    Mao skulle ett nytt kapitaltillskott krävas.

    Vi vet följande:
    8 miljoner måste amorteras och man önskar 7 miljoner i rörelsekapital för att bibehålla/öka sin marknadsandel.

    Finansierinsgalternativ:
    -Skuldfinansiering: kostnad – 1.5 miljoner
    -Nyemission: kostnad – utspädning för aktieägarna.

    I november dök det upp en option som möjliggör en stor premie från Champions League. 10 års allsvensk erfarenhet säger att sannolikheten är relativt liten men större under har ju skett.

    Vi gör det enkelt för oss och antar att 2010 års kassaflöden exkl EU spel (grupp) är +-0.
    Inget EU spel och lånet måste omfinansieras februari 2011.

    Ytterligare ett enkelt antagande och räknar på de 90% av kapitalet (B aktierna) som är börsnoterat.

    Det finns idag 7.5 miljoner B aktier.
    Att tillföra 15 miljoner till ett bolag med ett marknadsvärde på 50m bör kunna motivera nyemission med villkoren 2:5, det vill säga att man får köpa två nya aktier för varje 5 man redan äger.
    Ett teckningspris á 5 kr ger vid en fullteckad emission 3 miljoner nya aktier och 15 miljoner i kapital.

    Champions League ger ca 75 miljoner i TV premier bara vid avancemang.
    Låt oss skatta kassaflödet från de övriga intäktskällorna till 10 miljoner (matchdag o reklam).
    ————————
    Totalt 85 potentiella miljoner.

    Vinst per aktie utan nyemission: 85miljoner x 90% (b-aktiernas andel) = 10.20kr/aktie
    Vinst per aktie med nyemission: 85miljoner x 90% (b-aktiernas andel) = 7.29kr/aktie
    Skillnad: 2.91kr/aktie

    Det man i själva verket har gjort i och med att välja skuldfinansiering idag är att man köpt en försäkring till aktieägarna för 1.5miljoner/7.5 miljoner aktier = 0.20 kr per aktie.

    För att kalkylen ska gå ihop bör sannolikheten man bedömer sig ha för avancemang till gruppspel vara 0.20kr/2.91kr = 6.9%

    Nu har jag för enkelhetens skull skitigt i att diskontera alla siffror och det finns även en uppsida vid Europa League som jag inte räknat med.

    Misslyckats man med UEFA och om ett år ska skulden omfinansieras. Väljer man nyemission på 15 miljoner om ett år har aktieägarna förlorat 0.20 kr per aktie på sin försäkring. (allt annat lika)

    Hade man inte vunnit guld, hade vi kanske istället sett en nyemission istället för lån.

    Gilla

  15. Tänk på att existerande aktieägare inte förlorar något ekonomiskt värde vid emissionen eftersom de får teckningsrätter de kan sälja. Finns det kapital hos ägaren kan han/hon dessutom köpa sin del av aktierna och därmed slippa utspädning…

    Gilla

  16. I am impressed! Blog information posted here is really my friend. I neutral want to guess hide up with comments and prominence work. IE browser bookmarks to your blog at best now, I l light on pursuing to fathom my friends more in the future! The color of the layout is not bad, it is elementary on the eyes.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s