Den moderna klubben – Lessons learned from banana industry

Bananer är en av världens äldsta kulturplantor och 1909 importerades de första bananerna till Sverige av The Banana Company AB. Till skillnad från de flesta andra frukter är transporten och lagringen av bananer en konst och vetenskap. Bananerna skördas omogna och det tar ungefär 30 dagar från att frukterna skördas till att de når konsumenten. Mogningsprocessen kan inte heller stoppas utan den kan bara fördröjas och under tiden ska bananerna fraktas över Atlanten och sedan vidare till olika centrallager innan de till slut transporteras till butik och butikshyllan.
Lite drygt en mil sydväst om Gdynia finns Quiza PUH beläget. Familjeföretaget som bildades 1990 är ett av Polens första privata företag inom transport och logistik. Redan från start specialiserade man sig på att importera bananer och distribuera dessa till butikerna runtom i landet. Till en början handlade det i första hand om att lokalisera bananer till det bästa priset i Sydamerika, skeppa över det till ett spartanskt kyllager i Polen för att sedan köra ut bananerna till butik. Kundernas kunskap om bananers kvalitet var begränsad eftersom majoriteten av polackerna fram till att kapitalismen satte sina klor om landet aldrig hade ätit bananer.
Men i och med att konsumenterna blev mer och mer kunniga och kräsna höjdes kravet på produkten. Den största omvärldsförändringen var dock det faktum att globala detaljhandelsjättar bland andra brittiska Tesco köpte upp de polska butikskedjorna. Det var stora globala aktörer som hade muskler nog att kunna bedriva vertikal integration och själva ta hand om hela distributionskedjan för sina varor genom att antingen starta egen grossistverksamhet eller köpa upp befintliga. Till potentiella övertagare finns även bolag som till exempel Dole Food Company som 2005 köpte upp den svenska företagskollegan AB Banankompaniet.


Dessa förutsättningar ställde oerhört höga krav på Quiza som för att överleva tvingades att ständigt prestera väl och hela tiden uppgradera sin verksamhet. Idag har Quiza gått från att vara ett distributionsföretag till att vara ett kunskapsföretag inom bananmogning. Man fokuserar på sin kärnverksamhet och har lagt ut bokföringen på entreprenad. Flottan av egna lastbilar har minskat och egentligen önskar man att enbart kunna anlita speditionsföretag för transport. Den något ojämna tillgången på lediga bilar på marknaden tvingar dock Quiza till att ha ett fåtal egna lastbilar för att distribution inte ska bli en trång sektor. 
För att säkerställa kvaliteten på bananerna har man identifierat en producent i Ecuador som man har ett samarbete med och Quiza har tack vare etablerat sitt egna varumärke Banava. Mogningscentralen har ständigt moderniserats och idag finns avancerad teknologi som gör det möjligt för ägarna att kontrollera temperaturer och status dygnet runt, var man än befinner sig. Den tuffa miljön har gjort att familjeföretaget hela tiden har utvecklats och blivit bättre på sina processer. Man använder bolagets tillgångar på ett effektivt sätt och levererar en bra produkt vilket innebär att företagets större motparter, istället för att köpa upp Quiza, väljer att göra affärer med dem.
Varför är det intressant? Quiza har överlevt i snart 22 år på en mycket hårt konkurrensutsatt marknad tack vare att man kommit till insikt om vad man kan bli bäst på. Genom att kanalisera all energi och kunskap på bananmogning har man positionerat sig så att man kan tjäna pengar i den delen av bananens distributionskedja. 
Jag är nyfiken över hur moderna fotbollsklubbar kan komma till insikt vad de kan bli bäst på men framför allt vad de inte behärskar och inte kan nå operationell excellens inom. Genom att fokusera på kärnverksamheten och överlåta det andra till andra specialiserade aktörer skulle klubbarna kunna maximera utnyttjandet av sina resurser. En fotbollsklubb borde till exempel kunna vara en mycket effektiv leverantör av en högklassig produkt till en arenas värdekedja. Det gäller att ändra perspektivet där man inte ser sig själv som en hyresgäst utan som den leverantör som man de facto är. För att operatören av arenan ska kunna fylla arenans alla platser och tjäna pengar krävs det en attraktiv produkt som man köper från en klubb.
Jag upplever det som att de tillgångar och resurser inom fotbollsindustrin inte använts effektivt. Alldeles för mycket energi läggs ner på processer som producenterna inte behärskar till 100%. Det finns dock ett grundproblem och det är att dagens etablerade klubbar är tjänstemannastyrda vilket innebär att tjänstemännen i första hand inte ger upp processerna. Det skulle ju urholka deras egna arbete. 
Den moderna klubben kommer därför mest sannolikt att växa fram från en idag oetablerad aktör eller en klubb som genomgått en finansiell kris och har fått skala ner stora delar av sin verksamhet.
Malmö Redhawks är produktleverantör till Malmö Arena. Klubben är en del av arenans värdekedja.
En annan lärdom vi borde kunna ta med oss från Quiza är att familjeföretaget inte har skyddats av någon 51% reglering. I en mycket tuff omgivning har man undvikit att bli uppköpt genom att prestera väl. Och så länge familjen som styr bolaget känner samma passion för sitt livs verk så kommer företaget att förbli i egen ägo. Under det senaste året har vi sett tendenser till en debatt kring 51% regleringens vara eller icke-vara. Tyvärr tycker jag inte att man har lyckats att lyfta fram den största nyttan med en avreglering. Inte heller är motståndarnas argument övertygande. Det är ganska uppenbart att medlemmarna i de största klubbarna som har ett starkt medlemsstöd mest sannolikt inte kommer att ge upp sitt ägande om rätten till deltagande i seriesystemet. 
När Bosse Johansson säger att han inte ser vad man skulle tjäna på en avreglering så har han ju helt rätt, däremot är resonemanget enbart från ett kortsiktigt Elfsborg-perspektiv. För SEF:s ordförande ser naturligtvis sin egen klubb som det stora bidraget till svensk fotboll vilket i sig är helt naturligt. Men bidraget kommer inte nödvändigtvis från Borås. De klubbar vars licenser i första hand lär bli föremål för uppköp är de idag mindre eller oetablerade klubbarna som hör till i städer med potentiell supporter- och lokalsponsormarknad. 
Man kan naturligtvis diskutera om att en avreglering kommer att skapa negativa externa effekter åt de klubbar som förblir medlemsägda. Men sådana externa effekter kommer i sådant fall enbart från en ökad konkurrens vilket inte kan vara annat än bra för svensk elitfotboll. Istället för att banta ligan skapas betydligt bättre förutsättningar att fylla på den med fler konkurrenskraftiga lag. Det skulle också tvinga de etablerade klubbarna att utveckla sina verksamheter. För nog har medlemsklubbarna Rosenborg och Ajax* överlevt på sina respektive marknader trots att äganderätten är mindre reglerad.
* Det börsnoterade bolaget AFC Ajax NV som driver verksamheten ägs till 75% av klubben. 

10 reaktioner till “Den moderna klubben – Lessons learned from banana industry

  1. Intressant jämförelse. Om man ska applicera den tanken på befintliga klubbar i allsvenskan så måste man ju lyfta på hatten åt Trelleborg. Där har de helt enkelt skrotat allt vad talangutveckling, publikutveckling och marknadsutveckling heter och enbart satsat på kärnverksamheten:

    Ett bra fotbollslag.

    /hasseman

    Gilla

  2. Givet marknadsförutsättningarna så har TFF gjort ett fantastiskt jobb, faktiskt.

    Att det sedan inte utvecklar ligan är ju inte TFF:s fel utan det sätt som marknadens förutsättningar är satta.

    Gilla

  3. ”Det finns dock ett grundproblem och det är att dagens etablerade klubbar är tjänstemannastyrda vilket innebär att tjänstemännen i första hand inte ger upp processerna.”

    Så att tjänstemän arbetat heltid, som ett alternativ till ideella krafter, är då ett problem? Rimmar illa med resten av inlägget som vurmar för specialisering.

    Gilla

  4. Olle, de lågt presterade tjäsntemännens arbetsuppgifter ersätts med andra aktörers specialister. Inga ideellt arbetande krafter behövs.

    Gilla

  5. Det är lite otydligt vad du menar. Det behövs trots allt tjänstemän eller någon som koordinerar och administrerar inköpande av tjänster på ett sätt som passar klubbens behov. Jag skulle kalla en sådan person en tjänsteman. En fotbollsklubb är näppeligen nödvändigtvis mer eller mindre kontrollerad av tjänstemän än någon annan organisation.

    Sedan det där med ideellt arbetande människor: svenska klubbar tycks rätt sällan ha råd med att anställa personal/företag med kompetens nog att konkurrera med kompetensen hos (en del av) de ideellt arbetande.

    Gilla

  6. Du sätter fingret på ett viktigt problem, att klubbarna inte har råd att bli helt professionella (dvs inte bara på spelarsidan). Och det skulle oxå kunna vara lite hönan och ägget issue.

    Om fem tjänstemän ska bli tre tack vare effektivitetsvinster genon affärer med andra leverantörer så borde sådana förändringar rimligtvis mötas av motstånd inom den egna organisationen.

    Naturligtvis är många ”vanliga” företag oxå tjänstemannastyrda. Och jag orkar inte ens tänka på hur mkt värde som i flertalet fall förs över från aktieägarna till tjänstemännen.

    Gilla

  7. När kartan inte passar med terrängen så är det alltså kartan som gäller. Nåja, det är nog så att i många fall så skulle aktieägare inte ha några vinster överhuvudtaget utan tjänstemännen. I idealfallet tillsätter en bra ägare bra tjänstemän, vilket måhända kostar pengar (iaf om om man får tro direktörerna själva).

    Gilla

  8. Naturligtvis, å andra finns det bolag som är effektiva respektive mindre effektiva. Det handlar om att minimera agency costs

    I slutändan ligger ju frågan hos aktieägarna som är olika aktiva i respektive bolag. Precis som cheferna förväntas managera företagets resurser effektivt måste någon managera cheferna, oxå effektivt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s