Förutsättningarna för "fem fotbollsförbund"

Den förra veckans aktiviteter i marknadsdomstolen har orsakat stora rubriker och starka ord. RF:s ordförande Karin Mattsson Weijber kommenterar domstolens konkurrensperspektiv – De anser att det hade varit jättebra om det fanns fem fotbollsförbund, eftersom det blir billigare för konsumenten.

Ett förbund har förvisso flera uppgifter men om vi antar att Mattsson Weijber menar ett organ som organiserar ligor på elitnivå så kan det vara relevant att försöka analysera vilka förutsättningar det finns för flera förbund inom samma idrott. Det mest troliga utfallet är att även om det skapas möjligheter för att det ska finnas flera fotbollsförbund så befinner sig marknadsjämvikten mest sannolikt där att det i slutändan enbart finns ett förbund på marknaden. Det förbundet är däremot betydligt mer effektivt än det under den nuvarande regimen. Marknadens jämvikt låter för de flesta som något väldigt abstrakt och för en del som mumbo jumbo. Men det är inte alls komplicerat. Kort förklarat är det resultatet av alla de strategier samt beslut som de enskilda aktörerna på marknaden fattar och genomför.

En hyfsat bra jämförelse borde kunna finnas i Nordamerika som under en lång tid har varit världens största marknad för kommersiell sport. Därmed borde det finnas en mer eller mindre kaotisk marknad med många olika konkurrerande ligor inom samma sport. Men icke, där finns idag bara ett NHL, ett NFL, ett NBA och ett MLB. Det finns inga andra ligor som håller motsvarande kvalitetsnivå i respektive sport. Hur kommer det sig?

Att starta en liga kräver mycket resurser. I första hand handlar det om att locka till sig duktiga idrottsmän. En tennisturnering utan duktiga spelare är en ganska ointressant tillställning precis som en friidrottstävling med medelmåttiga idrottsmän är. Detsamma gäller i lagidrott. Publiken vill se bäst möjliga spelare i de lag som mäter sina krafter med varandra. Att locka talang till en ny liga kräver stora investeringar. Det räcker med andra ord inte bara med en idé. Det krävs förhållandevis mycket kapital också. Under årens lopp det inte saknats utmanare som har försökt vinna mark i USA och ta marknadsandelar från de etablerade ligorna. 

Brad Humphreys och XiaoGang Che har gjort en av ytterst fåtal akademiska studier som avhandlar just mekanismen kring konkurrensen mellan ligor*. Humphreys och Che har utvecklat en spelteoretisk modell som aktörerna förhåller sig till i teorin. Enligt modellen befinner sig jämvikten där de etablerade ligorna utökar antalet lag i förebyggande syfte alternativt att man låter en konkurrerande liga bildas för att sedan plocka över de nya lagen.

Figuren nedanför visar också att erfarenheten från den nordamerikanska marknaden överensstämmer väl med den teoretiska modellen. MLB är en sammanslagning mellan det ursprungliga NL och det utmanande AL där den senare ligans verksamhet inte fortgick längre tid än två säsonger. Ett halvt sekel senare utmanades baseballmarknaden på nytt. Det fanns mycket långt gångna planer för bildandet av en ny liga. Men Continental League hann inte starta sin verksamhet innan den lades ner. Tre av de fyra lag som skulle bilda ligan lockades över till MLB. Efter det har MLB med jämna mellanrum utökat ligan med nya lag med syfte att öka marknaden och på så sätt öka inträdesbarriärerna och minska möjligheten för nya konkurrerande idéer. NFL har under årens lopp utmanats betydligt fler gånger av nya aktörer. Alla fallen har lett till en utökning av ligan.

Humphreys och Che menar att det antal lag som idag finns i Major ligorna i Nordamerika är det optimala utfallet som konkurrensen har skapat. Resultatet av det är att sporterna har blivit tillgängliga för en mycket större publik och fler idrottsmän har kunnat försörja sig på sin sport. Det är mycket positiva effekter och mycket svårt att argumentera emot.

Det är inte helt enkelt att dra paralleller från Nordamerika till Europa. Ligastrukturerna är annorlunda här och vi har ett pyramidsystem med upp- och nedflyttning. Det finns med andra ord möjligheter för nya lag att utmana och slå sig in till de högsta divisionerna. Något som inte är möjligt i Nordamerika vilket därmed skapar större incitament att bilda nya konkurrerande ligor.

Däremot kan Uefas förändring av Europacupen och en utvidgning av turneringen så att fler storklubbar (inte enbart mästarlag) får chansen att delta definieras som en försvarsmekanism mot hotet från Europas storklubbar att bilda en egen liga. En sådan liga skulle utmana Uefa och dränera organisationen på makt och ekonomiska resurser. Marknadsjämvikten är att det är Uefa som organiserar turneringar för klubblag i Europa. Dessa turneringar har däremot utvecklats.

Vad betyder det för fotbollen i Sverige? Vi kommer inte få se någon större revolution. Det finns en stor barriär som hindrar klubbar i en utbrytarliga att kvalificera sig till Uefa:s turneringar. En konkurrerande liga skulle därmed behöva erbjuda en större nytta än vad Uefa gör och den svenska marknaden är inte tillräckligt stor för det.

Däremot är det inte omöjligt att andra idrotter får uppleva utveckling. Det handlar i första hand om idrotter som inte är knutna till starka internationella organisationer som Uefa och Fifa. Och det finns ligor i det här landet som skulle må bra av att uppleva ett hot mot sin marknadsandel. Ta den ineffektiva Hockeyligan till exempel. Sanningen är den att om man skulle ta och byta ut de mätt i publiksnitt fem minsta lagen i elitserien och ersätta dem med de mätt i publiksnitt fem största lagen i hockeyallsvenskan så skulle elitseriens publiksnitt öka.

Många har pratat om att Hockeyligan helt ska bryta med hockeyförbundet. Men förutom att ett fåtal tjänstemän får känna sig lite mer viktiga, vad finns det att tjäna på det? Det största incitamentet till en fristående liga borde rimligtvis finnas någon annanstans i landet. Så vem vet, kanske får vi se hockeyallsvenskan försöka bryta sig loss och stoppa uppflyttning uppåt i seriesystemet och utmana Hockeyligan. Erfarenheten från Nordamerika säger att Hockeyligan skulle möta konkurrensen genom att utöka Elitserien med antalet lag och locka över de bästa klubbarna i den konkurrerande ligan. Och även om det inte blir billigare för hockeykonsumenten** så skulle åtminstone den bästa hockeyn i landet bli tillgänglig för en bredare publik. De samlade resurserna skulle därmed också utnyttjas betydligt mer effektivt än vad som sker idag.

Klicka på bilden för högre upplösning.
Figuren visar de händelser som konkurrensen har orsakat under de 110 senaste åren. ”Players Hired” visar hur och hur många spelare de utmanande ligorna har rekryterat. Draften innebär att klubbarna enas om en turordning för att undvika budgivning som ökar spelarnas konkurrenskraft. Med en konkurrerande liga på marknaden minskar effekterna av draften eftersom det lag som har rätten till en spelare kan få konkurrens från en annan klubb i en annan liga som också har draftat spelaren. Detta kan undvikas genom att den utmanande ligan slås ut fn marknaden vilken bland annat kan nås genom att locka över lag till den ursprungliga ligan.



** Prisättningen i sportindustrin kan approximeras genom Counots monopolmodell (mer om det under länken)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s