Ett urval av årets händelser

Årets analys
Ekonomen Stefan Szymanski som analyserade de 64 event av insolvens i engelsk fotboll sedan 1982. Resultaten är slående och jag uppmärksammade studien här och här. Kort beskrivet hamnar klubbar generellt på obestånd efter en serie av sportsliga motgångar. Men det tar också generellt mindre än 10 år för en klubb att återta sin ursprungliga position efter att ha gått in i ”administration”.

Årets profetia
Arsene Wenger som har sagt att vi bara var veckor från att den statsfinansiella krisen skulle slå till mot fotbollen. Wenger har rätt i att krisen har påverkat fotbollen. I Sverige har vi märkt av det genom bättre prestationer av svenska klubbar i Europaspelet vilket ni kunde läsa om i Offside. Ni som däremot fortfarande väntar på armageddon kan sluta vänta. Fotbollen har överlevt den stora depressionen, världskrig, den ekonomiska krisen under 70talet och mer därtill. 1923 fanns det i de fyra högsta och professionella engelska divisionerna 88 fotbollsklubbar. Idag existerar 85 av dessa fortfarande. Färre än 10 lag hade degraderats 2 divisioner eller mer och fler än hälften av klubbarna återfinns i samma division som 1923.
Årets modeord
Moneyballblev populärt uttryck under våren när Newcastles säsong 2011-12 summerades. Denna säsong har Newcastle kommit ner till den nivå som man bör förvänta sig av klubben. Det var John Henry som tog med sig begreppet från Boston till Europeisk fotboll. Här skriver jagom varför jag är skeptisk.

Årets kausalitetsproblem
Tankesmedjan High Pay Centre lade ner mycket möda på en rapport som avhandlade spelarlönerna i Premier League. Sedan 1961 har spelarnas löner ökat med 1500% vilket enligt många leder till högre biljettpriser etc. Det är förvisso sant att det finns en korrelation mellan biljettpriser, priset på sändningsrättigheter och storleken på spelarnas löner. Men det är inte lönerna som driver biljettpriser och priset på sändningsrättigheter. Det är andra drivkrafter. Biljettpriserna ökar för att klubbarna vill ha mer pengar för att kunna rekrytera bättre spelare för att vinna fler poäng. Och priset på sändningsrättigheter ökar för att TVbolagen budar i kapp med varandra för att vinna rätten till att visa de bland konsumenterna mest populära sporteventen. När så klubbarnas intäkter ökar så ökar också ersättingen till spelarna. Precis som den gör i de hårt reglerade Major ligorna i Nordamerika. Mellan 1975 och 2005 har medellönen i Major League Baseball ökat med 5800%. Fotbollspelarna kan gå och duscha.
Årets mediokra konkurrensmarknad
Den danska ligan. Efter lite drygt halva säsongen leder FC Köpenhamn ligan med 12 poäng. Detta trots att klubbens personalkostnader har minskat med närmare 30% sedan 2010. Dåliga konkurrenter ökar vinsten för FCK, både i tabellen och i böckerna.
 
Årets börsintroduktion
Manchester United som under uppmärksammade former introducerade sin aktie på New York Stock Exchange. Flera förstå-sig-påare menade att det skulle bli ett nytt Facebook. Icke så blev fallet, inte heller har aktien varit någon lysande investering. ManUtd handlas idag bara strax under introduktionskursen på $14 vilket är en något sämre utveckling än indexet S&P500.
Årets anonyma börsintroduktion
I skuggan av Manchester United har en annan brittisk klubb börsintroducerats. Det är Rangers Football Club som för bara någon vecka sedan började handlas i London. £54 miljoner i börsvärde gör klubben troligtvis till världens högst värderade sportverksamhet i låga divisioner.
Årets försening
Peab lyckades inte hålla sin deadline för bygget av Nya Söderstadion. Det kostade företaget ett gäng miljoner som betalades till SGA Fastigheter men också till de två klubbar som kommer att vara hyresgäster på arenan. Det är en kompensation för förväntade uteblivna intäkter under det halvår som klubbarna får spela vidare på sina mindre moderna faciliteter. När vi om ett par år gör en tillbakablick så kommer det troligtvis att visa sig att dessa säkra pengar som kom under 2012 var mer värda än mer osäkra intäkter under det första halvåret 2013. I första hand med tanke på att klubbarna i det läget de befinner sig i behövde kapital mer än själva möjligheten att kapitalisera på den färdiga produkten.
Årets affär
De delägare som sålde aktier i Swedbank Stadion till Malmö FF på en värdering mer eller mindre arenans bokförda värde. Det bara ett par månader innan Bröndby skrev ner det bokförda värdet på sitt jämförbara objekt till hälften (från 374m danska kr till 194m danska kr).
Årets finansiella motor
Under året har Premier League sålt sändningsrättigheterna för ligan för det kommande treårscykeln som startar säsongen 2013-14. Redan i somras visste klubbarna om att det kommer att bli en kraftig ökning av intäkterna och under hösten har nya rekordstora kontrakt kommit på plats. I USA köpte NBC rättigheterna för £160 miljoner för tre säsonger, £53 miljoner per år. Kontraktet i USA är mer än 10% mer än vad Bundesliga genererar i totala intäkter från internationella sändningsrättigheter. Dessa framtida intäkter har redan börjat spenderas. Under sommarens transferfönster importerade Premier League talang från andra länder för £300 miljoner. Det är viktiga pengar för de ekonomiskt hårt pressade klubbarna i Europa.
Årets ignorerade fakta
När Deloitte släppte sin Annual Review of football Finance i juni så hamnade mediefokus på det aggregerade resultatet. Vid en närmare analys med ManCity undantaget är det mycket tydligt att de engelska klubbarna har minskat sin skuldsättning rejält. 8 av 20 klubbar redovisade en vinst före skatt vilket visar upp en välmående konkurrensmarknad.
Årets näst mest uttjatade
Kampen om en ny modell för försäljning av sändningsrättigheter i La Liga. Dels på grund av att processen inte går framåt och dels för att en förändring inte kommer att leda till en jämnare liga. Distributionen av kommersiella intäkter och matchdags-intäkter i ligan är än mer ojämn än TV pengarna. Barca och Real har 40% av TV intäkterna i La Liga vilket låter mycket. Men faktum är att de två klubbarna har 57% av ligans matchdagsintäkter och hela 65% av ligans kommersiella intäkter. En omdistribution av TV intäkterna förändrar inte de två storklubbarnas dominans i ligan men skapar incitament till överinvesteringar hos resterande klubbar.
Årets mest ouppmärksammade
Den finansiella polariseringen i Bundesliga där Bayern München har lagt beslag på 50% av de senaste årens mycket starka tillväxt i ligans kommersiella intäkter. Förr eller senare kommer det att ge större avtryck i den sportsliga tävlingsbalansen.
Årets sponsorkontrakt
Manchester United sålde rättigheterna till plats på matchtröjan till General Motors för £350 miljoner över sju säsonger. £50 miljoner per år betyder mer än en fördubbling av det nuvarande avtalet med AON. Affären sätter ny standard för fåtalet av Europas storklubbar som är berikade med globalt välkänt varumärke. Kanske är det startskottet för nästa steg i hur fotbollen organiseras.
Årets profit-chock
Chelsea som för första gången under Roman Abramovichs ägo redovisade svarta siffror för säsongen 2011-12. Denna säsong kan man kosta på sig en förlust på lite drygt £36 miljoner och formellt klara gränserna i Uefa Financial Fair Play ”break-even kriteriet”.
Årets mest uttjatade
Uefa Financial Fair Play.
Årets yrke i sportindustrin
Administrativ personal och jurister. I Sverige har polisen börjat fakturera klubbarna för poliskostnader. Varje faktura överklagas och det ligger idag ett stort antal ännu ouppklarade fall. Jag undrar om inte den administrativa kostnaden för varje faktura överstiger själva faktureringsbeloppet. Ett fantastiskt sätt att slösa resurser på.
Årets idé
Enligt en i mellandagarna släppt publikation av Deloittes polska division besöktes de fyra EM värdstäderna i landet av 1.4 miljoner besökare varav 750 tusen var Polacker. Tillsammans spenderade de 1.45 miljarder zloty (1PLN ~ SEK 2.1) men hälften av detta belopp var EM:s exportbidrag. Den andra halvan hade Polackerna spenderat på andra varor och tjänster om inte Polen hade arrangerat EM. Utöver det fick värdstäderna 48 miljoner zloty från Uefa och 35 miljoner zloty som en kickback från EM biljetterna. De fyra EM arenorna kostade 2 miljarder zloty att bygga. Resandet av Fan Zones gick på 65 miljoner och marknadsföringskostnaderna uppskattade Deloitte till 51 miljoner. Idag står arenorna mer eller mindre tomma. Nationalarenan i Warszawa vars kostnad var mer än 1 miljard kronor högre än Friends Arena har haft fyra evenemang sedan EM. Och i Poznan är politikerna upprörda över att Lech Poznan intearrangerar andra evenemang än sina egna matcher. Arenorna i Gdansk och Wroclaw har ett kapacitetsutnyttjande som är lägre än 50% under de 7 respektive 8 matchdagar som klubbarna har haft under hösten. Även om EM var jävligt roligt och något av en PR succé för Polen samt den sittande regeringen så är det svårt att argumentera att evenemanget var ekonomiskt försvarbart. Jag skriver mer om detta i det här blogginlägget.
Ett stort problem är att den ekonomiska analysen för värdskap av mega-events inte existerar vilket leder till överinvesteringar. Enligt en studie som Idrottens Analysinstitut i Danmark har gjort finns det idag en enorm överkapacitet på arenamarknaden. Idrottsorganisationer och fåtalet andra intressegrupper som tjänar på stora evenemang eldar på politiker som också ser det som ett bra PR verktyg för dem själva. När många länder vill arrangera ett mega-event och lägger sina bud till Uefa, Fifa med flera så måste de visa sin vilja att investera i den bästa infrastrukturen som går att resa. Eftersom politiker inte behöver ta ansvar för framtida underskott i statsfinanserna kan de i slutändan bli enorma överinvesteringar. 
I somras fick Uefa en idé om att arrangera EM 2020 i flera olika länder. Inte för att jag tror att Uefa tänkte utifrån detta perspektiv men det kan kanske vara den mest ansvarsfulla idé som denna organisation har genomfört. Inför 2020 bör vi kunna se färre onödiga investeringar i mega-arenor. Istället bör vi uppleva ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. Baksidan är att det kommer att krävas längre resor och högre kostnader för de som vill se så många matcher som möjligt på plats. I praktiken innebär det att EM upplevelsen under 2020 kommer att bli betydligt mindre subventionerad av värdländernas skattebetalare. I skuggan av det ekonomiska klimatet i Europa kan det vara värt att ägna en liten tanke på det.
Gott Slut!

3 reaktioner till “Ett urval av årets händelser

  1. För att vara en seriös skribent i ämnet är det ledsamt att se att du väljer att blunda för det kommersiella – och fastslagna – Tele2 Arena, samt projektnamnet Stockholmsarenan, för att istället använda det av ett lags supportrars fabricerade namnet ”Nya Söderstadion”.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s