Det största vårtecknet måste väl ändå vara det ständigt återkommande samtalet om driftresultatet. Det verkar nästan som att ett positivt driftresultat är meningen med livet vilket kan tyckas lite märkligt då meningen med livet för en fotbollsklubb generellt är att vinna fler matcher eller som det i bl.a. Häckens fall har varit (fram till nyligen), att bli rikare på banken.
Driftresultatet definieras av Svenska Fotbollförbundet enligt följande: I driftresultatet är spelaromsättnings-netto, finansnetto och dispositioner exkluderade.
Spelaromsättnings-netto är skillnaden mellan de i resultaträkningen redovisade intäkterna från försäljning av spelarkontrakt plus spelaruthyrning och den redovisade kostnaden för förvärv av kontrakts-bundna spelare (avskrivningar spelarkontrakt) samt kostnaden för spelar-inhyrning.
Är då driftresultatet ett relevant nyckeltal att analysera?
Figuren nedan visar tjugotalet svenska klubbar, deras genomsnittliga driftresultat över en tioårsperiod i relation till sportsliga resultat. Tjockleken på respektive bubbla visar storleken på klubbarnas egna kapital.

Faktum är att de sportsligt mest framgångsrika och de rikaste klubbarna lever med kroniska driftunderskott. Vi kan också se att den klubb som under dessa år har haft det största driftöverskottet – Örebro SK – har varken varit särskilt framgångsrikt eller är rikt.
Det blir alldeles uppenbart att nyckeltalet behöver ställas i ett större kontext.
För det första. Försäljning av spelarkontrakt är något av en kvalitetsstämpel på att den sportsliga verksamheten fungerar väl. Spelarna presterar väl och vinner poäng åt klubben och blir därmed attraktiva för större klubbar som lägger bud och i förlängningen köper loss spelarkontraktet. Den säljande klubben får pengar som de kan använda för att antingen kan lägga på hög, eller förbättra sina sportsliga resultat.
Ponera nu att de klubbar som kontinuerligt säljer spelarkontrakt också lever med ett positivt driftresultat varje säsong. Det skulle innebära att de egna kapitalet inom bara några få år sköt i höjden, upp till 100 miljoner kronor, kanske 200. Men att ha pengar på banken är inte det primära målet för en fotbollsklubb. De gör ingen nytta där. Fråga Häcken. Eftersom målet är sportsliga framgångar så återinvesteras pengarna från försäljning av spelarkontrakt i nya kontrakt med spelare. Denna process skapar ett driftunderskott per se. Driftunderskottet är en funktion av positivt transfernetto.
För det andra. Driftresultatet säger inte nödvändigtvis särskilt mycket om en klubbs ekonomi – prestation och affärsrisk. Som exempel har jag gjort en jämförelse mellan Elfsborg och Hammarby för 2016. Elfsborg redovisade ett driftunderskott på cirka 10 miljoner kronor och gjorde en vinst efter försäljning av spelarkontrakt på 4.9 miljoner kronor. Hammarby Fotboll AB redovisade en vinst på 3 miljoner kronor före skatt, driftresultatet var bättre än så: 5 miljoner kronor.
Vilken klubb hade bäst ekonomi under 2016?

En skulle kunna hävda att Elfsborg räddade sitt resultat genom extraordinära intäkter medan Hammarby inte behövde sälja spelarkontrakt för att redovisa vinst. Därmed har Hammarby en bättre ekonomi. En enkel slutsats?
Hammarby hade ett driftöverskott av den enkla anledningen att man behöver ha ett driftöverskott större än 2 miljoner kronor för att kunna redovisa ett resultat bättre än 0 kronor. Bajen har ett negativt transfernetto vilket beror på att klubben inte har varit tillräckligt skicklig i sitt arbete med att rekrytera och utveckla spelare till den del att de bidrar till förbättrade sportsliga resultat för laget och därmed gör sig attraktiva för klubbar högre upp i den så kallade näringskedjan.
Elfsborg å sin sida skapade – med lägre intäkter i grunden – en större rikedom under 2016, både sportsligt – en femte plats i tabellen – samt finansiellt – ett bättre resultat på den nedersta raden i resultaträkningen. Med ett driftunderskott på närmare fem miljoner kronor i genomsnitt under de senaste tio åren har Elfsborg byggt upp ett eget kapital på nästan 40 miljoner kronor.
Säger driftresultatet något om ekonomins risk och hållbarhet? Ett negativt driftresultat behöver ju balanseras genom reavinst från försäljning av tillgångar. Är inte det extraordinärt, en engångsintäkt?
Reavinst från försäljning av t.ex. Kamratgården är en extraordinär post. Men är försäljningar av spelarkontrakt det? För en klubb som Hammarby är det i dagsläget det men inte för Elfsborg vars transfernetto har varit 7.5 miljoner kronor per år i genomsnitt, under 10-talet.
Hammarbys finanser må vara stabila men ekonomin (omsätta pengarna på fotbollsplanen) behöver förbättras. I annat fall kommer den dåliga ekonomin i förlängningen att leda till dåliga finanser. Bajens enskilt största inkomstkälla är publikintäkterna (53 procent). Och även om den stora publiken har visat sig vara förvånansvärt immun mot svaga prestationer på planen, så är prestationerna rimligen inte hållbara på längre sikt. Om man presterar dåligt tillräckligt länge så går det till slut inte att sälja förväntningar.
Man skulle därmed kunna fråga sig vad som är mer extraordinärt, Hammarbys stora publikintäkter (i relation till mediokra resultat på planen) eller Elfsborgs positiva transfernetto? Sannolikheten är relativt stor att Elfsborg kommer att fortsätta och fostra duktiga fotbollspelare och tjäna pengar på försäljning av spelarkontrakt. Men kan Hammarby förbättra sina prestationer på planen?
Däremot, skulle Hammarby förbättra sin sportsliga verksamhet så finns det outnyttjad potential -transfermarknaden, vilken skulle generera större resurser. Det positiva driftresultatet i sig kommer inte att generera någon förbättring. Den sker först när man gör saker annorlunda i klubben, bättre. Däremot skulle en förbättring påverka driftresultatet – negativt. Precis som den har gjort i IFK Norrköping, som har gått från en välbalanserad driftekonomi under 10-talet till ett driftunderskott. Under 2016 i storleksordningen närmare 10 miljoner kronor. Här skulle man kunna säga att driftunderskottet är en belöning!
Livet handlar med andra ord inte om driftresultat utan om att bygga starka fundament som en klubb kan vila på. Det är ganska logiskt att en framgångsrik och välmående fotbollsklubb redovisar ett underskott i driftresultatet. Precis som det är en förutsättning för överlevnad att en medioker klubb redovisar ett någorlunda balanserat driftresultat.
Så är det då ett bra nyckeltal att utgå från i sin analys av fotbollsklubbar? Kanske beror det på vad man vill ta reda på.
Tittar man – utan att ha kännedom om klubbens tabellplaceringar – på en fotbollsklubbs resultaträkningar och identifierar ett välbalanserat driftresultat, så kan man dra en slutsats som är ganska träffsäker: Att det inte är något topplag som man analyserar. Alltid något.