Elfsborg har presterat svaga resultat i årets allsvenska och den negativa trend som föreningen befinner sig i sedan en tid tillbaka ser ut att fortsätta, åtminstone fram till sommaruppehållet. Jag undrar om inte föreningen skulle behöva se över sin verksamhet, i sin helhet. Publiken minskar, sponsorintäkterna var 2017 nere på 2010 års nivåer.
I sin verksamhetsberättelse skriver IF Elfsborg att man sedan 2006 följer verksamheten med ett s k balanserat styrkort där föreningen har målsatt fyra parametrar enligt nedan. Syftet är att få en helhetsbild av hur föreningen går/mår och idén är att det är viktigt att över tid ha en bra balans, särskilt i en så pass volatil värld som sportvärlden.
De fyra målsättningarna handlar om sportsligt resultat (medalj = topp fyra i Allsvenskan), marknadsintäkter (budgeteras inför varje år), positivt resultat ”på sista raden” i resultaträkningen samt konsolideringsgrad lägst 50% (andelen eget kapital i relation till personalkostnaderna).
Ett annat mål som Elfsborg satte upp var att över tid ha balans vad det gäller köp och försäljning av spelare. Även detta började föreningen att jobba med 2006 och det är tydligt att denna strategi har följts med råge. 2017 sålde Elfsborg spelarkontrakt för 19 miljoner kronor och hade avskrivningar på förvärvade spelarkontrakt på 7,2 miljoner. Ett positivt investeringsnetto på närmare 12 miljoner kronor. Mellan åren 2006-2017 har IF Elfsborg ett ackumulerat positivt investeringsnetto på ca: 86 miljoner, 7 miljoner kronor i genomsnitt per år.
Årets svaga sportsliga resultat pekar på att spelarna inte är tillräckligt bra. I bästa fall får föreningen inte ut spelarnas verkliga potential i matcherna. Erfarenheten från allsvenskan säger att det finns ett positivt samband mellan tabellplaceringar och storleken på försäljningen av spelarkontrakt. Det förefaller logiskt: Bättre spelare vinner fler poäng och bättre spelare blir mer attraktiva för bättre klubbar som betalar bättre pengar. Det ger bättre möjligheter att bibehålla kvaliteten på spelartruppen.
Mellan åren 2006 till 2015 tjänade Elfsborg närmare 70 miljoner kronor netto tack vare regelbundet spel i Europacuperna, 7 miljoner kronor i genomsnitt per år. Efter att pengakranen från Europacuperna har strypts åt av de allsvenska konkurrenterna vore det mindre bra för föreningen om också inkomsterna från försäljning av spelarkontrakt började att minska.
Givet dessa förutsättningar upplever jag att det balanserade styrkortet håller på att bli allt svårare att uppnå ens till hälften av parametrarna, om nu föreningen inte lyckas uppgradera kvaliteten i sin verksamhet som helhet.
den osynliga handen 