ECA, alltså European Club Association vilket är de europeiska professionella fotbollsklubbarnas intresseorganisation har gjort en analys av de finansiella effekterna som Covid-19 pandemin orsakar.

https://www.ecaeurope.com/news/eca-ceo-on-the-financial-impact-of-covid-19-on-european-clubs/

Analysen utgår från ett urval av tio högstaligor, där man förutom de fem största ligorna i Europa också har analyserat klubbarna i Turkiet, Nederländerna, Portugal, Skottland samt Polen.

ECA:s analys säger att intäkterna för samtliga högstaligor i Europa blir 4 miljarder euro lägre än vad de hade varit om inte Covid-19 hade inträffat. Intäktsbortfallet beräknas bli 1.6 miljarder euro den innevarande säsongen som för stunden håller på att avslutas samt 2.4 miljarder euro den kommande säsongen, 2020-21.

För att sätta det här i ett längre perspektiv så skulle inkomstutvecklingen inom den europeiska fotbollsindustrin (högstaligorna) illustreras enligt nedan.

En mycket lång period av tillväxt som legat på i genomsnitt 7 procent årligen blir alltså bruten.

Det lämnar klubbarna med två stora problem.

Kort sikt: Likviditetsproblem. Klubbarna kommer att behöva finansiering för att kunna uppfylla sina åtaganden. Enligt ECA:s analys så uppgår Covid-19 påverkan på rörelseresultatet (Ebidta) till 3.1 miljarder euro fördelat över två säsonger. Ebitda är en god proxy för kassaflöde från den löpande verksamheten.

Det betyder att klubbkollektivet upplever ett negativt kassaflöde från rörelseresultatet. ECA:s analys pekar på att det negativa kassaflödet blir betydligt större än åren under finanskrisen.

Hösten kommer troligen att bli kritisk på flera håll. En katalysator är att de europeiska klubbarna rimligen går miste om den finansiering som försäljning av säsongskort vanligtvis brukar ge under sommarmånaderna. Ett negativt kassaflöde från rörelseresultatet möter också ett underskott i balansen mellan transferfordringar och transferskulder.

Medellång sikt (~3 år): Värderingsproblem. Man får anta att värdet på spelarnas kontrakt (både de personliga villkoren och priset för att köpa loss kontrakt från andra klubbar) är framåtblickande. Det betyder att klubbkollektivet tar höjd med en inkomst-tillväxt i sitt investeringsbeteende.

Med bakgrund av det så säger Uefas senaste benchmark-rapport som publicerades i januari och som analyserade säsongen som slutade maj 2018 (december 2018 för vår-höst-ligorna) att klubbkollektivets framtidsutsikter var extremt positiva.

Om tar personalkostnaderna samt avskrivningar på förvärvade spelarkontrakt och sätter dessa i relation till intäkterna så peakade de på 86 procent. Orsaken till det var inte att intäktstillväxten hade bromsat in under 2018, som det gjorde mellan 2011 och 2013. Tvärtom.

Sentimentet var mer positivt än någonsin, precis innan Covid-19. Det spelarkontrakt som skrevs strax innan pandemin diskonterade rimligen in en kraftig tillväxt.

Spelarkontrakten är bundna på flera år och det kommer rimligen att ta åtminstone tre år för klubbkollektivet att anpassa värderingen av talang till en korrigerad tillväxtkurva vars lutning under de närmast kommande åren får antas vara osäker. Även om publiken saktas kommer att kunna slussas tillbaka till läktarna.

 

• Okategoriserade