Fotbollsekonomin – det första halvåret under pandemin

I torsdags släppte Manchester United sin Q1 för perioden 1 juli till 30 september. På fredagen kom Borussia Dortmund in med sina siffror. 

Om man adderar den förra kvartalsrapporten – alltså Q4 – så får man en ögonblicksbild för det halvår under vilken klubbarnas finanser har påverkats av pandemin. För enkelhetens skull har jag sammanställt intäkter och Ebitda. Det senare nyckeltalet avser rörelseresultat före av- och nedskrivningar, ränta och skatt.

Ebitda är en god proxy för det kassaflöde som rörelseresultatet genererar. Alltså om det blir pengar över när kostnader har dragits från intäkter eller om det saknas pengar.

Positiv Ebitda ger pengar till bland annat investeringar. Negativ Ebitda behöver finansieras. 

Pandemins effekt på Ebitda är slående. Totalt handlar det om en försämring jämfört med motsvarade period 2019 på närmare 100 miljoner Euro, sammanlagt för båda klubbarna. 

Datakälla: Q1 rapporter ManUtd & BVB

För att sätta beloppet i ett sammanhang. Under 2018 (de mest aktuella datauppgifterna som finns tillgängliga) genererade – enligt Uefa – samtliga klubbar i Europas högstaligor ett positivt Ebitda på sammanlagt 697 miljoner Euro. 

Klubbarna i Big5 ligorna stod för 1364 miljoner Euro och resterande klubbkollektiv hade en aggregerad negativ Ebidta på 667 miljoner Euro.

Big5 kollektivet använder i första hand det positiva kassaflödet från rörelseresultatet till att nettoinvestera i spelarkontrakt. Man är nettoimportör av talang. Under 2018 netto-spenderade klubbarna i Big5 1.1 miljarder Euro på spelarkontrakt. Det var pengar som i första hand gick till de andra högstaligorna i Europa men också till andra ligor, förstås.

Om pandemin orsakar så att Ebitda försämras med i genomsnitt 15 miljoner Euro per klubb så landar den negativa effekten för de 98 klubbarna i Big5 kollektivet på sammanlagt 147o miljoner Euro.

Figuren visar en förenkling av kassaflödet för klubbarna i de fem största ligorna (England, Tyskland, Spanien, Italien och Frankrike) under den europeiska säsongen 2018. Kassaflödet från rörelseresultatet (ebitda), finansnetto som i första hand består av räntekostnader för klubbarnas lån, och transfernetto (sälj minus köp). Den vita stapeln visar ett finansieringsbehov på 410 miljoner Euro. Detta finansierades genom tillskott från klubbarna ägare, avbetalningsplaner på spelartransfers samt andra krediter. Utöver dessa poster investerar klubbarna också i materiella anläggningstillgångar. Dock saknades data för det.

Pilarna visar hur Covid-19 påverkar kassafloderna. Minskade intäkter pressar ner Ebitda. Det kompenseras till viss del genom mindre investeringar (underskottet i transfernettot blir lägre) Datakälla: Uefa Benchmark report, för transfernetto: Transfermarkt.com

Under sommarens transferfönster kunde vi se att aktiviteten gick ner med lite drygt 40 procent hos Big5 kollektivet. Räknar man bort Premier League så var nedgången än större. Transfernettot (köp minus sälj) från de övriga fyra Big4 ligorna var mer eller mindre noll.

Den lägre aktiviteten kan förklaras av en försämrad Ebitda under det sista kvartalet (april till juni) samt mindre eller uteblivna pengar från försäljning av säsongskort. 

I Premier League drevs investeringarna i första hand av klubbar som finansieras av förmögna ägare, till exempel Chelsea och ManCity. 

Resterande klubbkollektiv – alltså de cirka 600 klubbar i högstaligorna utanför Big5 – finansierar det negativa kassaflödet från rörelseresultatet genom ett positivt transfernetto. Man är nettoexportör av talang. 

Dessa klubbar påverkas av tandemin från två håll. 

Klubbarna upplever ett försämrat rörelseresultat – när AIK Fotboll AB redovisade sin kvartalsrapport för en vecka sedan så kunde vi se att Ebitda hade försämrats med 20 miljoner kronor (€2m) under halvårsperioden april till september jämfört med motsvarande period 2019.

Om pandemin orsakar en press på Ebitda i genomsnitt en miljon Euro per klubb så ökar Ebitda underskottet med cirka 600 miljoner Euro totalt sett för de här klubbarna.

Klubbarna uppiver också ett mindre inflöde av pengar från Big5 kollektivets talangimport.

Figuren visar en förenkling av kassaflödet för högstaloge-klubbarna (ca 600 st) utanför Big5 kollektivet under den europeiska säsongen 2018. Kassaflödet från rörelseresultatet (ebitda), finansnetto som i första hand består av räntekostnader för klubbarnas lån, och transfernetto (sälj minus köp). Den vita stapeln visar ett finansieringsbehov på 239 miljoner Euro. Detta finansierades genom tillskott från klubbarna ägare samt andra krediter. Utöver dessa poster investerar klubbarna också i materiella anläggningstillgångar. Dock saknades data för det.

Pilarna visar hur Covid-19 påverkar kassafloderna. Minskade intäkter pressar ner Ebitda. Dessutom pressas kassaflödet av att det kommer mindre pengar från talangexporten (överskottet i transfernettot blir lägre) Datakälla: Uefa Benchmark report, för transfernetto: Transfermarkt.com

Under sommarens transferfönster gjordes det färre spelartransaktioner än vanligt. För första gången sedan 2015 gjordes det inga transaktioner över 100 miljoner Euro. Den största affären uppgick till 80 miljoner Euro.

Enligt CIES Football Observatory´s ökade också andelen free-transfers från 26% till 32% samt andelen lån, från 23% till 30% av samtliga transaktioner.

Det ligger i klubbarnas intresse att hålla uppe värdet på sina immateriella tillgångar och man kan anta att många potentiella spelaraffärer uteblev på grund av att det inte fanns tillräckligt med pengar för matcha köpare med säljare. 

Enligt CIES Football Observatory´s algoritm så var det fortfarande en inflation på transfermarknaden under sommarens transferfönster. Den hade dock minskat från 15 procent som varit de senaste fem åren till 6 procent. CIES Football Observatory mäter inflationen genom att jämföra transaktioner på spelare med jämförbara egenskaper. 

Men i takt med att pandemin fortgår och fortsätter att dränera klubbkassorna på pengar så kommer prisnivån rimligen att korrigeras nedåt. I takt med att allt fler klubbar kommer att behöva finansiera sig. 

Till exempel försöker Borussia Dortmund försvara värdet på Jadon Sancho och har inte accepterat de bud som man har fått under sommaren. Det har medfört att klubben nu behöver utnyttja sin checkkredit. Per den 30 september utnyttjade man 70 miljoner Euro av totalt 120 miljoner som klubben har hos sin bankrelation. 30 september 2019 hade Borussia Dortmund 30 miljoner Euro i kassan.

En intressant indikator på prisstabiliteten blir vad som händer med de köpoptioner som tecknades i samband med sommarens låneaffärer. Hur många kommer att gå till lösen respektive förfalla värdelösa?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s