Hur distribueras förmögenheten i fotbollseuropa?

De cirka 700 klubbarna i Europas högsta-ligor omsätter årligen cirka 20 miljarder euro.

I en artikel som nyligen har publicerats, uppskattar författarna hur förmögenheten distribueras. De har använt sig av en metod som finns i hållbarhetsredovisningen och som förenklat kan sägas mäter hur den förmögenhet som företag genererar distribueras där definitionen av den skapade förmögenhet är intäkter minus kostnader för sålda varor samt försäljningskostnader.

Definition av förmögenhet, saxat från artikeln*

Urvalet är avgränsat till 17 börsnoterade klubbar under mätperioden 2010-2019: Borussia Dortmund, Bröndby, Celtic, Futebol Clube do Porto, Juventus, Olympique Lyonnais, FC Köpenhamn, Sporting Lisboa Benfica, Sporting Clube de Portugal, Aalborg, AIK, Ajax, AGF, Besiktas, Lazio, Roma och Silkeborg.

Urvalet är förhållandevis representativt för olika nivåer på den europeiska fotbollskartan.

Resultatet visar att 85 procent av förmögenheten går till löner för de anställda. Författarna skriver atleterna men jag vill minnas en benchmark rapport från Uefa som sade att motsvarande 75 procent av de totala lönekostnaderna går till spelarna och resten till övriga anställda hos klubbarna. Så rimligen får spelarna cirka 75 procent av de 85 procenten.

20 procent går till anläggningstillgångar. Enligt Uefas rapport består lite drygt hälften av klubbkollektivets tillgångar av förvärvade spelarkontrakt som är aktiverade på balansräkningen. Så man skulle kunna säga att drygt 10 procent av förmögenheten distribueras till andra fotbollsklubbar. De resterande 10 procenten går till de som producerar klubbarnas övriga anläggningstillgångar – i första hand stadion.

Banker, finansiella institut samt andra långivares relationer med klubbarna ger dem närmare 15 procent av förmögenheten. Skattmasen får 2 procent i direkta skattebetalningar från klubbarna. Indirekt handlar det om mer i och med att spelarna betalar inkomstskatt.

Räknar man ihop allt det här så blir ju mer än 100 procent. Det hela går ihop genom en överföring av förmögenhet från klubbägarna. I den här urvalsgruppen skjuter de till 23 procent av förmögenheten.

Distribution av förmögenhet 2010-2019 för ett urval av 17 klubbar, saxat från artikeln*

Spelarnas stora andel av den förmögenhet som fotbollen genererar har varit ett återkommande tema och klubbägare samt andra företrädare har under årens lopp försökt minska spelarnas andel genom diverse regler. Ett känt exempel var den gamla koalitionen g-14 som under 2002 försökte implementera ett lönetak. Det slutade med att klubbarna ganska omgående bröt mot sina egna regler. Värdet av de sportsliga framgångarna upplevdes viss som högre än den ekonomiska förmögenheten.

2013 gjordes ett annat försök där Engelska Premier Leagues klubbarna kom överens om ett eget finansiellt regelverk som reglerade deras utgifter till spelarlöner. Det gav kortsiktig effekt där lönekostnadernas andel av intäkterna – under en period av tre år – kom ner från 71 procent till 55 procent. Det har dock vänt upp igen och 2019 var spelarnas andel av intäkterna uppe på 61 procent.

I takt med att ägarlandskapet förändras med allt fler institutionella samt amerikanska ägare så bör vi kunna förvänta oss nya försök att reglera spelarnas andel av fotbollsekonomin.


* Faccia, A.; Mataruna-Dos-Santos, L.J.; Munoz Helù, H.; Range, D. Measuring and Monitoring Sustainability in Listed European Football Clubs: A Value-Added Reporting Perspective. Sustainability 202012, 9853.

https://www.mdpi.com/2071-1050/12/23/9853

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s