Financial Fair Play

Uefa låter meddela att man kommer att reformera sitt finansiella regelverk – Uefa Financial Fair Play. Det är logiskt.

Flera av de stora klubbarnas resultat kommer att kollapsa säsongen 2020-21. Det är alltså de bokslut som kommer börja publiceras under hösten 2021. Under nuvarande regelverk skulle det bli svårt för Uefa att ställa ett tillräckligt attraktivt Champion League till TV bolagens förfogande.

Precis som många andra följer jag @swissramble på twitter. Under de senaste åren har jag noterat följande mening förekomma allt mer frekvent: Like many other clubs, #valfristorklubb have become more reliant on player sales. Med hjälp av data från @swissramble sammanställde jag ett mindre urval av klubbar som återkommer på Deloittes Football Money League, en ranking av klubbar i Europa som har högst intäkter exklusive spelarförsäljningar. Gemensamt för dessa klubbar är att deras affärsmodell historiskt har baserats på kommersiella intäkter.

Den översta figuren visar utveckling av Ebitda (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) vilket är en god proxy för kassaflödet från rörelseresultatet. Här ser vi att Ebitda mer eller mindre har rört sig sidledes under åren 2011-2019 (säsongen 2018-19). 2019-20 blev det ett mindre jack nedåt på grund av avbrott i verksamheten under det sista kvartalet. Ebitda fortsätter rimligen att pressas nedåt under 2020-21 i och med att lätarna har varit tomma i mer eller mindre hela säsongen.

Den mellersta figuren visar utvecklingen i resultatet före skatt. Också här ser vi en förhållandevis rak sidledskurva till och med säsongen 2018-19.

Den nedersta figuren visar utvecklingen i resultatet före skatt avdraget för reavinst spelarkontrakt. Här ser vi en jämn sidledskurva fram till 2016 följt av en kraftig avvikelse söderut med start 2017.

Det beror inte på att klubbarnas reala ekonomi har blivit sämre utan på prisinflationen på spelarkontrakt. Avskrivningar på förvärvade spelarkontrakt (kapitalkostnader) hade börjat öka så pass mycket att kapitalkostnaderna inte längre kunde rymmas inom ramen för Ebitda, alltså resultatet före avskrivningar, räntekostnader och skatt.

För att nå en balans i resultaträkningen behöver klubbarna realisera vinster från försäljning av spelarkontrakt. Vilket man också gjorde, tack vare just prisinflationen.

Skuggade fältet visar säsongen 2019-20

Uefa har sedan flera år tillbaka i sin årliga benchmarking report förklarat hur det hänger ihop:

When transfer spending goes up, the net cost of transfer activity, and therefore the level of aggregate club losses, is likely to go down. This is because of a difference in timing: incomes, which increase if transfer activity goes up, are triggered immediately on sale, while costs, which also increase if transfer activity goes up, are spread out over the duration of players’ contracts, typically three to five years.

Hyperinflation

Cies Football Observatory är ett institut som ägnar sig forskning inom fotbollen. Bland mycket annat har de byggt en sofistikerad algoritm som jämför övergångssummorna baserat på spelarnas egenskaper som till exempel ålder, position, vilken nivå de spelar på etc. På så sätt får man en bild över utvecklingen av priser transfermarknaden för jämförbara spelare.

Saxat från Monthly Report reveals growing football transfer market inflation – Cies Football Observatory.

Efter en deflation i samband med finans- och eurokrisen har transfermarknaden varit kraftigt inflaterad. Sedan 2017 har inflationen i första hand drivits av belåning på transfermarknaden. 2017 uppgick de ackumulerade skulderna klubbarna emellan för köpta spelarkontrakt till 3.7 miljarder euro. 2019 hade de skulderna ökat till 5.7 miljarder euro. En ökning på mer än 50 procent på bara två år.

Kollapsade reavinster

Under sommarens transferfönster minskade omsättningen på transfermarknaden med 40 procent och under januarifönstret var omsättningen ner 60 procent. Det betyder att många klubbar står kvar med höga avskrivningar som man samlat på sig under de senaste åren men med kraftigt reducerade reavinster på sålda spelarkontrakt.

Efter tio år har alltså regelverket kört i diket. Och är det inte ironiskt att Uefas kontrollorgan under lång tid processade mot klubbar som spenderade pengar som man de facto hade samtidigt som regelverket helt och hållet har saknat verktyg från att hindra FC Barcelona att helt plötsligt stå med byxorna nere – med kortfristiga skulder på närmare en miljard euro till banker, spelare och personal, andra fotbollsklubbar samt övriga intressenter?

Det ska bli mycket intressant att se vilket nytt regelverk som kommer ut på andra sidan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s