Pandemin och priserna på transfermarknaden

  • Prisnedgång på cirka 20 procent
  • Marknaden går efter yngre spelare

Pandemin har under de två senaste fönstren kraftigt påverkat volymerna på transfermarknaden. Under sommarens fönster gick omsättningen på hela marknaden och mätt i pengar ned med 40 procent. Under januarifönstret var omsättningen ner 60 procent. Nedgången är som störst bland de fem största ligorna vilket inte är konstigt eftersom de klubbarna omsätter överlägset mest.

Intrycket har varit att volymminskningen i första hand beror på färre antal transaktioner, snarare än en kraftig prisdeflation.

Jag har funderat lite på om man kan hitta en metod att estimera en eventuell prisnedgång och jag har i första hand varit mest intresserad på en eventuell priseffekt hos exporterande klubbar på den nivå där allsvenskan befinner sig.

Organisationen European Leagues publicerade för ett tag sedan rapporten The Financial Landscape of European Football. I rapporten har man gjort en klusterindelning baserat på storleken på de kommersiella intäkterna, alltså intäkterna exklusive spelartransfer.

Kluster A (5 ligor) : England, France, Germany, Italy, Spain
Kluster B (6 ligor) : Belgium, Netherlands, Portugal, Russia, Switzerland, Turkey
Kluster C (11 ligor) : Austria, Denmark, Greece, Hungary, Israel, Kazakhstan, Norway, Poland, Scotland, Sweden, Ukraine
Kluster D (11 ligor) : Azerbaijan, Belarus, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Finland, Romania, Serbia, Slovakia, Slovenia
Kluster E: resterande 22 ligor.

Enligt rapporten har transferintäkterna under de senaste 10 åren (före pandemin) och hos klubbarna i kluster C till 55 procent kommit från klubbar i kluster A och till 18 procent från klubbar i kluster B.

Min egna analys baserat på data från transfermarkt.com säger att hos de allsvenska klubbarna har intäkterna under de senaste 10 åren till 36 procent kommit från kluster A och 35 procent från kluster B.

Transfermarkt.com är en community likt Wikipedia som loggar samtliga registrerade övergångar som sker i världen. Transfersummorna (fee) kommer om möjligt från officiellt håll. Alltså om inblandade klubbar gör de offentliga. I majoriteten av fallen är inte dessa uppgifter officiella och då använder transfermarkt.com sig av uppgifter i media.

Transfermarkt.com tillhandhåller också värderingar på spelarna som de kallar för market value. Dessa värderingar är gjorde efter principen wisdom of the crowd och man har förklarat hur man tänker under underliggande länken.

Transfermarkt.com tar inte hänsyn till kontraktslängt i sina värderingar och en spelare som har en kort tid kvar på sitt kontrakt med klubben betingar generellt en lägre transfer-fee.

Akademiska studier pekar på att värderingarna på transfermarkt.com är mer framgångsrika att förutse resultat i internationella matcher än Fifa eller ELO ranking (Peeters 2018) men är – på grund av diverse bias – mindre framgångsrika på att förutse transfer-fee (Coates, Parshakov 2020).

Trots dess brister väljer jag ändå att använda mig av data från transfermarkt.com, mest för att få en referenspunkt på spelarnas kvalitéer vilket den relativa värderingen ändå ger en förhållandevis god bild av.

Jag har samlat data för alla kontraktförsäljningar från klubbar i kluster C under de senaste fyra säsongerna 2017/18 till 2020/21. Det rör sig om 760 spelarövergångar, efter att ha rensat bort 2 outliers.

Det ackumulerade transfermarkt.com värdet på de 760 sålda spelarkontrakten vid tiden för försäljning uppgår till 1114 miljoner euro och den av transfermarkt.com rapporterade ackumulerade transfer-fee uppgår till 1283 miljoner euro.

En enkel kategorisering baserat på ålder visar att transfermarknaden betalar mer för yngre spelare och mindre för äldre spelare.

Så en enkel regressionsmodell skulle kunna förklara transfer-fee som en funktion av transfemarkt-värde samt ålder. Nedan modell ger en förklaringsgrad på 0.59 och är signifikant på 1 procentsnivån.

ln(fee) = β0 + β1*ln(TMvalue) + β2 *ln(age) +μ

Jag testade också en regression med Transfermarkt.com värdering som den enda oberoende variabeln och den gav en betydligt mindre förklaringsgrad (0.51). Transfermarkt.com tar som sagt inte hänsyn till kontraktslängt, vilket rimligen har en viss inverkan på communityns värdering kontra transfer-fee.

I april 2020 drog transfermarkt.com communityn – med anledning av penademin – ner värdet på samtliga spelare med 20 procent. Jag tog därför och lade på en 25 procentig premie på samtliga TM värderingar på de spelarövergångar som gjordes under de två senaste transferfönstren. 147 spelarövergångar gjordes från kluster C under de två senaste transferfönstren. De 147 spelarna fick på så så sätt det transfermarkt.com värde som de skulle ha haft om inte pandemin hade drivit fram en sänkning av värdet med 20 procent.

Jag lade till en dummy variabel (Covid) där 147 spelarövergångar klassificeras som ”1” och resterande 613 övergångar som ”0”.

ln(fee) = β0 + β1*ln(TMvalue) + β2*ln(age) + β3*Covid +μ

Förklaringsgraden i stort sätt exakt likadan som för den första ekvationen.

Covid variabeln indikerar på en nedgång i transfer-fee på 22 procent. Det betyder at transferpriserna är ner med 22 procent på affärer med motsvararande transfermarkt.com marknadsvärde (proxy för spelarens kvalitet) samt ålder.

Transfermarkt.com communityns uppskattning av värdeminskningen var med andra ord ganska så pricksäker.

Prisnedgången är signifikant på 1 procentsnivån.

Under pandemin har klubbarna i kluster C hittills sålt spelarkontrakt för totalt 234 miljoner euro. 19 övergångar till kluster A har gett 104 miljoner euro vilket motsvarar 44 procent av intäkterna. Det är lägre än de 55 procent i 10 årsgenomsnittet innan pandemin, enligt European Leagues rapport.

30 övergångar har gjorts till kluster B vilket har gett 40 miljoner euro och motsvarar 17 procent av intäkterna.

Närmare 40 procent av transferintäkterna hittills under pandemin kommer alltså från affärer inom klustret eller från övriga ligor. Motsvarande genomsnittssiffra under de 10 åren före pandemin var 27 procent.

Det förklarar dock inte prisnedgången. Om man kör samma regressionsmodell med Covid dummy på de 512 övergångar som har gått till klubbar utanför kluster A eller B så indikerar resultaten en prisnedgång på 20 procent. Alltså ganska lika. Prisnedgången här är signifikant på 5 procentsnivån.

Pandemin ser alltså ut att ha påverkat både antal transaktioner till respektive kluster samt de generella priserna på spelarövergångar från cluster C.

En annan intressant observation är att marknaden går efter yngre spelare. Histogrammet nedanför visar distributionen av transaktionerna per åldersklass. Snittåldern för spelarövergångar från kluster C har hittills under pandemin varit 23.9 år jämfört med 24.3 år under de sex transferfönstren innan pandemin. Det är antal transaktioner för spelare över 25 år som har gått ner. Det verkar vara ett tema på hela transfermarknaden under pandemin. I sin senaste European Club Footballing Landscape Report som släpptes av Uefa i fredags skriver man att 64 procent av alla spenderade pengar under sommarfönstret gick för spelare under 25 år – högsta ration någonsin.

Grå staplar och gul normalfördelningskurva visar åren 2017/18 till 2019/20. Blå staplat och orange normalfördelningskurva visar säsongen 2020/21.

För de allsvenska klubbarna var 2020 ett okej år när det kommer till försäljning av spelarkontrakt. Åtminstone om man jämför med tidigare år. Försäljningen var till exempel större än under 2019.

Många affärer gjorde dock i januari 2020, innan pandemin avbröt fotbollen. Enligt transfermarkt.com såldes kontrakt från allsvenskan för 14 miljoner euro i januari 2020. Hittills i år har de allsvenska klubbar enligt transfermarkt.com sålt för 7.6 miljoner euro.

Enligt European Club Footballing Landscape Report finns det anekdotiska bevis från det senaste året säger att köpande klubbar letar efter affärer där säljande klubbar kan ge längre kredit på försäljningarna från säljande klubbar och att klubbar med rika ägare kan utnyttja det till sin fördel. Att ge rena kontantbud kan få säljande part att sälja med rabatt i tider där likviditet är en brist.

Detsamma gäller rimligen i omvänd ordning. De klubbar som kan erbjuda kredit för försäljning kan fortfarande få ihop en förhållandevis god affär. Cash is king – också vid spelarförsäljningar. Men glöm inte kreditanalysen.

Det ska bli intressant med ny data i sommar. Kul!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s