Kategori: Allsvenskan2017

Inför Allsvenskan – AIK

AIK:s affärsmodell förefaller relativt enkel att sammanfatta. Enskilda år – där klubben lyckas kapitalisera rejält på ett eller flera spelarkontrakt – finansierar de närmast kommande åren av klubbens välfärd. En välfärd som i AIK:s fall är att i första hand vinna stora eller lilla silvret. Men AIK har också lyckats arbeta upp ett förhållandevis gott eget kapital vilket gör denna modell mindre sårbar än vad den har varit tidigare. Efter försäljningen av Alexander Isaks kontrakt under 2017 minskar risken än mer. AIK tillhör allsvenskans överklass vars storlek på personalkostnaderna varje år tillhör den absoluta toppen. Bortsett säsongen 2010 tillhör också tabellplaceringarna det.

Intäktsmassan är driven av matchdagen och med tanke på hur högt uppe AIK rankas i diverse varumärkesundersökningar så har man häpnadsväckande svårt att få sponsorintäkterna att öka. Eller säger det kanske något om undersökningarna?

Framtidsutsikter: Historiskt sett kan vi konstatera att personalkostnaderna har skjutit i höjden, året efter de få gånger som AIK redovisat svarta siffror. Det är mycket troligt att vi får se en stark tillväxt redan i 2017 års personalkostnader, det vill säga samma år som AIK bör kunna redovisa en historiskt stor vinst. Denna kostnadstillväxt kommer att vara driven inte enbart av en större egen kassa utan också av konkurrenter som är aggressiva i sin respektive rekrytering. Kanske lyckas man att vinna mer pengar i de internationella cuperna denna gång och undvika förlustår efter 2017, vilket har varit fallet tidigare.

AIK:s problem är att man inte kan vinna över Malmö FF med pengar, åtminstone under de närmast kommande åren. Man måste göra saker mycket bättre under 30 omgångar. Eller hoppas på slumpen.

AIKfinancials
Figur 1 – Finansiell profil AIK Fotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet.

fapmAIK

Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De gulsvarta cirklarna representerar AIK:s prestation respektive år.

Inför Allsvenskan – Örebro SK

Örebro SK tillhör den allsvenska medelklassen och klubben ekonomi vilar till en stor del på intäkterna på klubbens sponsorer. Den ekonomiska risken i sättet man bedriver verksamheten på är förhållandevis låg och ÖSK är den klubb i allsvenskan som under den senaste tioårsperioden haft det bäst balanserade resultatet före försäljning av spelarkontrakt.

Lågrisk-strategin har dock inte betalat sig särskilt väl. Örebro är varken särskilt rikt eller framgångsrikt på fotbollsplanen. Klubben har under flera år haft ett negativt transfernetto som man har finansierat genom ett positivt driftresultat. Kanske har man tagit för små risker när det kommer till att skriva spelarkontrakt och har på så sätt gått miste om potentiella transferintäkter. Alternativt har spelarna som man har haft i truppen inte varit tillräckligt attraktiva för att kontrakten ska upplevas värda att köpa loss av andra klubbar.

ÖSK har presterat mer eller mindre i linje med vad man ska kunna förvänta sig under 10-talet. Undantaget 2010 där man placerade sig överraskande på en tredje plats samt 2012 då man ramlade ur allsvenskan. En kan argumentera att det var tack vare låg-riskstrategin som Örebro tog sig tillbaka till finrummet bara ett år efter degraderingen.

Framtidsutsikter: Det finns inte så mycket mer än att förvänta sig att Örebro kommer att fortsätta leverera tabellplaceringar i mittens rike. Klubben behöver öka sina intäkter. I första hand genom att locka ny publik till sina matcher och växa därifrån.

Under 2016 sålde Örebro spelarkontrakt för mer pengar än någonsin tidigare. Med en något starkare balansräkning finns det ett litet utrymme att kunna ta mer risk och på så sätt försöka skaffa sig en hävstång i verksamheten. Vill man göra det?

Den röda triangeln i figur 2 visar den förväntade positionen i tabellen givet en fortsatt tillväxt i personkostnaderna på 10 procent. En 10:e plats. Det kan bli ett par – tre placeringar bättre eller sämre. Givet denna nivå på den relativa storleken på personalkostnaderna som ÖSK förväntas ha under 2016 – är en 5:e plats den högsta placeringen som någon klubb har nått under 10-talet.

OSKfinancials
Figur 1 – Finansiell profil ÖSK Elitfotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för det tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt  och dividera det med det egna kapitalet.
fapmOSK
Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De svartvita cirklarna representerar ÖSK:s prestation respektive år.